lördag 31 januari 2009

Läsarfrågan: hur ser du på Jesus?

I ett annat inlägg utspinner sig, med början igår, ett samtal som kom att handla om kärnan i kristen tro. Eller kanske snarare mer om vad som inte hör dit... Läs gärna det och fortsätt kommentera där...

Samtalet inspirerade mig till att ställa frågan till er alla om hur ni ser på Jesus.

Fick följande beskrivning av honom i kommentarerna (mer har tillkommit där nu) - vilket närmast är raka motsatsen till min syn...

"Av allt jag kan döma av Jesus så är det en undergångsprofet som skapar en sekt i vilket han själv utger sig som gudomlig. Han är ingen positiv förebild för dagens ungdom, ej heller är han det värsta av det värsta. Han är bitter, fördömande och säger mycket dumt. Det finns mer felfria förebilder att ta efter idag, vars värderingar duger bättre för vår tid. Framförallt är strävan att göra gott och önskan att leva upp i ett tryggt och mysigt samhälle ett ideal som faktiskt driver sig självt och utveklar sig självt allt eftersom vi lär oss mer av vår omvärld. Du kanske säger att kärnbudskapet i kristendomen är att du skall älska din nästa. Men det säger Jesus bara en enstaka gång, efter han säger att man skall helt underkasta sig Gud."

Kommentarer?

***

Uppdatering:

Lustigt nog får jag idag visst upp massor av sidor som anknyter till det ursprungliga samtal som blev upphov till denna tråd - sidor där folk berättar om varför de blev kristna, att Gud finns, och liknande.

Här ett par länkar:

Clara, Inger, Jennifer och Angela

Read more...

SSPX-biskopen skriver till Vatikanen

"VATICAN CITY – A bishop recently rehabilitated by Pope Benedict XVI expressed regret Friday to the pontiff for the "distress and problems" he caused by denying the Holocaust.

In a letter to the Vatican, Bishop Richard Williamson, who recently denied in a TV interview that 6 million Jews were murdered during the Holocaust, called his remarks "imprudent."

The letter was posted on Williamson's personal blog and addressed to Cardinal Dario Castrillon Hoyos, who has been dealing with the rehabilitation of Williamson and other renegade bishops who had been excommunicated.

The Holocaust denial had outraged Jewish groups and many others. It was not immediately clear if Williamson's letter, which contained no apology for the content of his remarks, would ease that anger.

"Amidst this tremendous media storm stirred up by imprudent remarks of mine on Swedish television, I beg of you to accept, only as is properly respectful, my sincere regrets for having caused to yourself and to the Holy Father so much unnecessary distress and problems," Williamson wrote.

Papal spokesman the Rev. Federico Lombardi said he had "nothing to say about this letter. Everyone can evaluate it as they see fit."

Lombardi said he didn't know if the pope or the cardinal had seen it."

Tidigare blogginlägg om SSPX finns här.

Read more...

fredag 30 januari 2009

Bibelblogg - vara gift eller ogift?

Är det verkligen bäst att vara ogift? Eller ska man tolka detta på traditionellt vis - som att Paulus trodde att himmelriket var så nära att det inte var någon idé att gifta sig, men att detta inte gäller i vår tid?

Eller innebär ett liv som ogift än idag mindre problem?

Tja, vad säger ni?

1 Kor 7:32-35

***

[Bröder], jag ser helst att ni slipper bekymra er. Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags. Men den gifte tänker på vad som hör världen till, hur han skall vara sin hustru till lags, och det gör honom kluven. En ogift kvinna eller flicka tänker på vad som hör Herren till, på att hon skall vara helig till kropp och själ. Men den gifta kvinnan tänker på vad som hör världen till, hur hon skall vara sin man till lags. Detta säger jag för ert eget bästa, inte för att lägga band på er utan för att hjälpa er att leva anständigt och troget hålla fast vid Herren.

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

SSPX och Vatikanen - idel oklarhet

En artikel i NCR tar upp den svajiga dialogen mellan SSPX och Vatikanen fram till nu.

Den visar också hur otydligt det är vad upphävandet av exkommuniceringarna egentligen innebär - även inom Vatikanen:

"The answer, according to several Vatican sources, is that there's no clear answer. The Vatican's own experts had different interpretations of how canon law applies in this case. Some felt that the removal of excommunication for the four bishops implied removal of their suspension, but others disagreed.

Most at the Vatican hold that the priests of the Society of St. Pius X remain suspended from ministry until they are regularized, which presumably will happen in future talks between the Vatican and the society's leaders. In the meantime, Masses celebrated by these priests are considered valid, even though illicitly celebrated; but other sacraments carried out by the suspended priests, like marriage and confession, are not valid, in the view of several canon law experts."

Den tar även upp problemen som återstår för att nå en full enhet:

"Bishop Fellay, they said, seemed to appreciate that Pope Benedict has built a bridge to the society by making two decisions that were not very popular among mainstream Catholics: lifting the excommunications and restoring wider use of the 1962 form of the Mass, known as the Tridentine rite.

But Vatican officials said much remains to be negotiated -- "about a hundred details," in the words of one source.

The Society of St. Pius X appears to be counting on Pope Benedict to make one more big concession: the granting of a special jurisdictional status to the society that would allow members to continue their traditional practices with some degree of autonomy.

The more problematic issues are not jurisdictional but doctrinal, and the elephant in the room is the Second Vatican Council."

Läs mer här.

Tidigare blogginlägg om SSPX finns här.

Read more...

torsdag 29 januari 2009

Info to readers who don't know Swedish

Dear All,

I will continue to publish postings in English here every now and then, both written by myself and by guest writers, and thus hope that you'd like to participate in the discussions about the postings!

I've now tried to make it easier for you to find the way through the jungle of Swedish words, so you'll be able to post comments without problems.... :-)

If you click on the link called "kommentarer" at the end of the postings, you'll find a square on top of the page that opens up where you may write a comment.

Please do! I enjoy reactions to the postings.... No matter whether you agree or disagree...

If you have a google account - you may then keep the already marked alternative below that message square and write your google name and password. If you don't have a google account, then mark the alternative below saying: "Namn/URL" - there you may write your name and eventual website.

Then press the orange button saying "Publicera din kommentar". You should now see your comment among the posted comments!

Read more...

De vigda katolska kvinnorna vädjar till Påven

Som tidigare meddelats lyfte påven nyligen exkommuniceringen av SSPX-biskoparna tack vare att de hade bett honom om det.

Nu gör de vigda katolska kvinnorna samma sak....

Får se vad de får för svar. Jag tippar dessvärre på: tysssstnad... Men man kan ju hoppas på en reaktion. Det kunde mildra stormvågorna efter det senaste klavertrampet. Fast återtagande av exkommuniceringen vore nog ett alltför stort mirakel i dagsläget. Tar säkert 50 år minst.

***

"Pressrelease

Roman Catholic Womenpriests call on Pope Benedict to lift the decree of automatic excommunication issued on May 29, 2008 against all in our movement as a gesture of reconciliation and justice toward women in the church. As is well known, the Congregation for Bishops, instructed by the Pope, removed the excommunication of four traditionist bishops on Jan. 21, 2009. Therefore, Roman Catholic Womenpriests call on the Pope to lift the decree of excommunication against us. This gesture will be a step away from the institutional church’s treatment of women as second-class citizens. We stand firmly in the tradition of Vatican ll which declares:

"Any kind of social or cultural discrimination in basic personal rights on the grounds of sex, race, color, social conditions, language or religion, must be curbed and eradicated as incompatible with God's design." Gaudium et Spes, art. 29, 2

No priest pedophiles have been excommunicated.
No bishops who were responsible for their continued placement in parishes after their pedophile history was known have been excommunicated.

Theologians who teach and support Vatican II teachings and who support women's ordination are silenced and/or excommunicated.
Women ordained as priests are excommunicated.
Priests and laity who support women priests are excommunicated.
But, priests who reject Vatican II and who deny the holocaust and who openly deny the full equality of women are "rehabilitated" after earlier excommunication?

What's wrong with this picture?"

Read more...

Påven förklarar sitt agerande i fråga om SSPX

"The Pope spoke today at the general audience of the decree made public Saturday, which lifted the excommunication of four prelates of the Society of St. Pius X, illicitly ordained to the episcopate by Archbishop Marcel Lefebvre in 1988.

The move has been criticized as an affront to Jewish-Catholic relations because one of the four, Bishop Richard Williamson, told an interviewer that he didn't believe 6 million Jews died in the Holocaust. Another of the cleared bishops, the superior-general of the Society of St. Pius X, Bishop Bernard Fellay, has since silenced the prelate.

But, the Holy Father made clear today that the lifting of the excommunication is about one thing only: Church unity.

"In the homily delivered on the occasion of the solemn inauguration of my pontificate, I said that the 'call to unity' is an 'explicit' duty of the pastor," he said.

The Pontiff recalled how he reflected in that first of his papal homilies on the story of the miraculous catch of fish, and how Christians could now say: "Alas, beloved Lord, with sorrow we must now acknowledge that it [the net] has been torn."

But, he continued quoting from his homily, "We must not be sad! Let us rejoice because of your promise, which does not disappoint, and let us do all we can to pursue the path towards the unity you have promised. … Do not allow your net to be torn, help us to be servants of unity!"

Weaving torn threads

Benedict XVI said that it was "precisely in fulfilling this service to unity, which determines in a specific way my ministry as the Successor of Peter," that he decided to lift the excommunication.

And, he clarified, "I have carried out this act of paternal mercy because repeatedly these prelates have manifested their sharp suffering in the situation in which they found themselves."

Furthermore, the Holy Father stated, there is the expectation of further steps from the four newly released bishops.

"I trust that following from this gesture of mine will be the prompt effort on their part to complete final necessary steps to arrive to full communion with the Church," the Bishop of Rome said, "thus giving testimony of true fidelity and true recognition of the magisterium and the authority of the Pope and the Second Vatican Council.""

Läs mer här.

Tidigare blogginlägg om SSPX finns här.

Read more...

Online-tvål?


Funderar över det ganska så fantastiska namnet på denna tvål.

Är den tänkt främst för den som ofta är online?

För badrumssurfaren som tar med den bärbara datorn även till hemlighuset?

Och vad är den känslig för egentligen? Känslig mot själva online-varandet?

Kanske det i själva verket är en anti-online-tvål? För dem som försöker fly nätet på den sista i allmänhet ouppkopplade platsen (om man inte räknar med trådlös uppkoppling)?

Och så har vi stavningen av soap med bakvänt P (för att göra en snygg rak högerkant förmodligen).

Och doften av vilda orkideer och söta syrener.

Jo, nog är den något alldeles extra. För att vara tvål.

Read more...

onsdag 28 januari 2009

SSPX - ringarna på vattnet sprids

Ja, det är slutsatsen man får dra när man läser alla bestörta reaktioner runt om i världen, inte minst från judiskt håll.

Läs senaste nytt här, här och här.

Inte heller är det säkert att det nånsin blir en återförening. Högmodet tycks vara mycket stort hos en del på SSPX-sidan. Man jag känner mig ganska pessimistisk rörande det. Påven vill det ju så oerhört gärna, så förmodligen lirkar han dem ända fram - på bekostnad av mycket gott.

Överrabbinatet i Jerusalem lämnar över hårda bud och bryter officiellt förbindelsen med Vatikanen. Den judisk-katolska dialogen som under lång tid byggts upp, står på spel.

"I ett brev till kommissionens ordförande, kardinal Walter Casper, skriver chefen för rabbinatet, Oded Weiner, att "utan en offentlig ursäkt och ett återkallande av upphävandet av bannlysningen kommer det att bli svårt att fortsätta dialogen."

Skrivelsen ska ha läckt till media innan den nådde Vatikanen, vilken väntas komplicera förhållandet mellan Rabbinatet och Katolska kyrkan."

En sak är säker: katolska kyrkan får betala ett väldigt högt pris för detta. Enligt min mening alltför högt...

Varför inte upprätthålla en god dialog med andra religioner, samt förenas med de kristna som ödmjukt söker enhet - istället för att försöka tvinga enheten på dem som inte vill?

Tidigare blogginlägg om SSPX finns här.

***

Uppdatering:

Som om de antisemitiska uttalandena inte var illa nog. Den kvinnosyn som förs fram av biskop Williamson är om möjligt etter värre.

Bara ett par exempel:

"For indeed women's trousers, as worn today, short or long, modest or immodest, tight or loose, open or disguised (like the "culottes”), are an assault upon woman's womanhood and so they represent a deep-lying revolt against the order willed by God."

Läs mer här.

"I was asked whether a girl should go to a conservative Novus Ordo university. The answer now to the second question may be as stormy as the answer to the first:- because of all kinds of natural reasons, almost no girl should go to any university!

/.../

"In fact, only in modern times have women dreamt of going to university, but the idea has now become so normal that even Catholics, whose Faith guards Nature, may have difficulty in seeing the problem. However, here is a pointer in the direction of normalcy: any Catholic with the least respect for Tradition recognizes that women should not be priests - can he deny that if few women went to university, almost none would wish to be priests? Alas, women going to university is part of the whole massive onslaught on God's Nature which characterizes our times. That girls should not be in universities flows from the nature of universities and from the nature of girls: true universities are for ideas, ideas are not for true girls, so true universities are not for true girls."

Läs mer här.

Read more...

Vatikanska perspektiv... / Vatican perspectives...


Click on the picture to see a larger image.

Copyright: Charlotte Thérèse

Read more...

Kirill blev vald till ny patriark!


Mitt bland den senaste tidens (numera) inomkatolska stormiga händelser, kom den goda nyheten från öst!

Kirill var min favorit inför det ryska patriarkvalet - och han var också förhandstippad som vinnare av en del. Fast det verkade för bra för att vara sant - så jag inväntade resultatet....

Valprocessen är förresten intressant. Även lekfolk har inflytande över den (fast tyvärr inte de som inte hör till de mest betydande).

"About 700 priests, monks and powerful laypeople gathered for the vote in Moscow's Christ the Savior Cathedral".

***

"Breaking News -- Kirill Elected New Russian Orthodox Patriarch

The bishops of the Russian Orthodox Church this evening in Moscow elected Metropolitan Kirill of Smolensk and Kaliningrad, 62, to succeed the late Patriarch Alexi II as the head of the Russian Orthodox Church.

The new Patriarch's challenge: to deepen the Church's influence inside Russia, and to widen its presence outside Russia.

Kirill will "certainly" invite Pope Benedict XVI to visit Russia, and increase collaboration with the Roman Catholic Church worldwide, Orthodox sources say.

His election thus opens new perspectives for closer relations between Orthodoxy and Catholicism, the "two lungs," East and West, of a Christianity divided since the Great Schism of 1054.

His election also opens a new era in the post-Soviet period of the Russian nation, its internal life and its relations to the West and the entire world."

Läs mer här.

***

Själv kommenterar han det hela så här:

"It is with humility and full understanding of my responsibility that I accept the divine choice through which I am being handed the mission to serve as patriarch," Kirill said after the results of a secret vote were announced. "At the center of this mission is the cross of Christ."

Här hittar du mer.

Read more...

tisdag 27 januari 2009

SSPX igen

Det var minst sagt en rejäl katolsk snöboll som sattes i rullning i mitten av förra veckan.

Kyrkan och världen reagerar ännu.

Inte minst så här på minnesdagen för Förintelsen - och med den ekumeniska böneveckan i färskt minne...

***

“That Pope Benedict apparently did not widely discuss a matter that has provoked anger among Jewish groups and liberal Catholics was not out of character. It was just the latest example of how the pope is increasingly focused on internal doctrinal issues and seemingly unaware of how they might resonate in the larger world.

As such, it perfectly captured the theological aspirations, and political shortcomings, of his four-year-old papacy.

In 2007, Benedict approved broader use of the Latin Mass, a reform sought by the same traditionalists he has now reinstated, but one seen by many in the church as divisive. The year before, the pope angered Muslims when he cited a medieval scholar who said that Islam brought things “evil and inhuman,” and he was seemingly ill prepared for the repercussions. He later apologized.

/.../

I would be happy if the pope would be for reconciliation, especially also for people on the progressive side,” said Hans Küng, a professor of theology at the University of Tübingen, Germany, who has for decades been Benedict’s most formidable critic on the left. A Catholic priest, Father Küng was forbidden by the church to teach theology.

The revocation seemed to move the papacy further toward intellectual concerns rather than the daily lives of Catholics. Under Benedict, the church “risks becoming a Vatican hierarchy disincarnated from faith,” said Ezio Mauro, the editor of the center-left daily La Repubblica, who writes on church-state issues.

Father Küng agreed. Benedict “does not see that he is alienating himself from the larger part of the Catholic Church and Christianity,” he said. “He doesn’t see the real world. He only sees the Vatican world.”

Läs mer här.

Mina övriga blogginlägg om SSPX finns här.

***

Uppdatering: breaking news från NCR - apropå biskop Williamsons uttalande. Han har precis fått munkavle för att inte göra bort sig själv och SSPX mer...

Det meddelas också att det idag är 50-årsjubiléet av Andra Vatikankonciliets öppnande - och att upphävandet av exkommuniceringen inför denna dag ses symboliskt - att början till slutet på schismen inleds vid sammma tidpunkt som den startade.

Read more...

Ung och kallad till klosterliv?

Fick följande länk till en kort men fin video där en ung och en gammal syster intervjuas.

Imorgon kväll 21.05 i Kunskapskanalen sänds även reprisen av Nunnan, om en karmelitsyster i Sverige.

Är du katolik så kanske en kallelsereträtt kan vara något?

Read more...

Ännu mera påvepratbubbel


Egentligen skulle jag idag ha publicerat en rykande aktuell serieteckning - apropå Vatikanen, SSPX och kvinnliga präster och så... Men några vänner rådde mig att höra med ett par stora tidningar först - så jag väntar ett tag för att se om någon nappar...

I väntan på det kommer lite traditionell pausunderhållning...

Skriv en klurig/rolig pratbubbla till bilden...

Skicka en kommentar... Eller flera...

Vad har påven så roligt åt?

Read more...

måndag 26 januari 2009

IKEA rockar matfett....!


Kom på tanken att byta ut en del prylar i köksutrustningen igår. Det behövdes, om man säger så. Lyckas alltid förstöra stekpannor på nolltid genom att mat bränner fast medan jag bloggar. Tycks vara väldigt svårt att lösa det problemet... :-)

Hur som helst - det var på IKEA tanken dök upp. Så jag införskaffade två monteringssatser till stekpannor och kastruller (de senare mest för att de var så fina - en ny kastrull hade annars räckt).

Ja, t.o.m. sånt här förpackas mestadels omonterat numera. På bilderna ser ni hur det såg ut före respektive efter. Knappt tio minuter tog ihopskruvandet - och då har jag ändå räknat in byte av skruvmejsel och en del felskruvande.

För fast det följde med såväl bruksanvisningar som monteringsanvisningar så är det inte det första jag sätter mig och lusläser. Särskilt inte när det handlar om en så enkel match som att få ihop lite husgeråd. Men det gick att skruva ihop kastrullocken fel. En kastrull försökte dessutom rymma. Lite pillrigt var det med andra ord. Men väl värt det.

Gissa vad alltihop kostade? 138 kronor. För två stekpannor och tre kastruller! Det kallar jag fynd! Mycket mindre än en kastrull eller stekpanna kostar i finbutiken, eller i högre kvalitet och färdigmonterad på IKEA för den delen.

Read more...

SSPX - senaste nytt

Ville bara tipsa om de senaste kommentarerna i inlägget om SSPX och katolska kyrkan (scrolla ner till den längsta kommentaren mot slutet).

Det har nämligen hänt en del...

SSPX-biskoparna är sedan den 21 januari (ironiskt nog samma dag som Uppdrag granskning sändes), inte längre exkommunicerade. Det betyder inte att hela rörelsen som sådan nu är inlemmad i katolska kyrkan, men det är ett första steg på vägen.

Vilket förstås har väckt starka reaktioner runt om i världen. Det hänvisas inte minst i artiklar till biskop Williamsons uttalanden i programmet.

Man kan också ställa sig frågande till påvens oerhörda välvilja och omsorg om denna grupp - när samtidigt mer progressiva katoliker exkommuniceras närmast på löpande band.

***

Uppdatering: katolska kyrkan i Sverige redogör för nyheterna så här.

Och Dagen skriver så här, så här och så här.

Mina övriga blogginlägg om SSPX finns här.

Read more...

söndag 25 januari 2009

Mera påvepratbubbel


Ni vet vad som gäller:

Trixa ihop en klurig/rolig pratbubbla till bilden...

Skriv en kommentar... Eller flera...

(Bilden är från påvens tid som kardinal, men den är sannolikt fortfarande representativ.)

Read more...

fredag 23 januari 2009

Bibelblogg - Paulus omvändelse

Hade helt glömt att det är fredag och dags för bibelbloggen... Men bättre sent än aldrig...

På söndag är det så ovanligt att det bara är en läsning innan evangeliet. Och jag skulle ha läst "andra läsningen"...

Texten handlar om Paulus omvändelse - vilket ju passar bra så här under Paulusåret.

Tankar?

Själv funderar jag lite på varför det tycks ske så få mirakel och såna här dramatiska kallelser bland kristna idag.... Eller är det inte så?

***

Apg 9:1-22

Saul, som ännu rasade av mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen och bad att få med sig brev till synagogorna i Damaskus: om han fann några som hörde till Vägen, män eller kvinnor, skulle han få fängsla dem och föra dem till Jerusalem.

Men när han på sin resa närmade sig Damaskus omgavs han plötsligt av ett bländande ljussken från himlen. Han föll till marken och hörde en röst som sade till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?" Han frågade: "Vem är du, herre?" - "Jag är Jesus, den som du förföljer. Stig upp och gå in i staden, så får du veta vad du skall göra."

Hans reskamrater stod förstummade; de hörde rösten men såg ingen. Saul reste sig upp, men fast hans ögon var öppna kunde han inte se. De tog honom då vid handen och ledde honom in i Damaskus. Under tre dagar var han blind, och han varken åt eller drack.

I Damaskus fanns en lärjunge som hette Ananias. Till honom sade Herren i en syn: "Ananias!" Han svarade: "Ja, herre." Herren sade: "Gå genast till Raka gatan, och fråga i Judas hus efter en som heter Saul och är från Tarsos. Han ber, och i en syn har han sett en man som heter Ananias komma in och lägga sina händer på honom för att han skall se igen." - "Herre", svarade Ananias, "jag har hört från många håll om den mannen och allt ont han har gjort mot dina heliga i Jerusalem. Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn." Men Herren sade till honom: "Gå, honom har jag utvalt till mitt redskap. Han skall föra ut mitt namn till hedningar och kungar och Israels folk, och jag skall låta honom veta hur mycket han måste lida för mitt namns skull."

Ananias gav sig i väg och gick till Judas hus. Han lade sina händer på Saul och sade: "Saul, min broder! Herren själv, Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du skall få tillbaka din syn och fyllas av helig ande." Då var det som om fjäll hade fallit från Sauls ögon, och han kunde se igen. Han lät genast döpa sig, och när han hade ätit återfick han krafterna.
Han stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus och började genast förkunna i synagogorna att Jesus är Guds son.

Alla som hörde honom häpnade och sade: "Var det inte han som i Jerusalem ville förgöra alla som åkallar Jesu namn? Har han inte kommit hit för att gripa dem och ställa dem inför översteprästerna?" Men Saul uppträdde med allt större kraft och gjorde judarna i Damaskus svarslösa när han bevisade att Jesus är Messias.

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

Politisk kompass

Du kanske tror att du vet ganska så precis var du står politiskt - eller så känner du dig kanske mest som en blandning av allt, som inte passar in nånstans....

Här har du nu chansen att ta reda på vad summan av kardemumman av dina värderingar egentligen blir - och placeras in i en politisk "kompass".

Jag gjorde just testet - och kan avslöja att jag och Dalai Lama hamnade på samma eller nästan samma koordinat. Hm....

Uppdatering: Kollade mitt diagram lite noggrannare ett par dar senare - och ser att jag snarare är mellan Nelson Mandela och Dalai Lama.

Är inte så långt ner som Dalai Lama, och inte så högt upp som Nelson Mandela, och mellan dem även i vänster/höger-skalan.

Nån mer som vågar berätta om sitt resultat?


***

10


Uppdatering:

Hittade just ett politiskt bloggtest hos Johanna (som hittat det hos Emanuel). Märkligt sammanträffande att vi skulle blogga om ungefär samma sak nästan samtidigt...

Var ju "tvungen" att testa hur min blogg placerade sig där. Och resultatet blev mycket högt för kd - närmast följt av mp (men med rejäl marginal), sen följer fp och v, medan min blogg är minst i m och s-riktning. Se hela tabellen här.

Intressant att två test gjorda med någon timmes mellanrum visar så olika resultat. För enligt första testet hamnar jag mer åt vänster - och här mer åt höger.

Det bara bekräftar vad jag nästan anade: jag är nog mitt eget parti... :-)

Skämt åsido - det andra testet visar bara vilka ord man använder och vilka ämnen man skriver mest om ( i jämförelse med politiker av olika färg) - inte vilket parti man sympatiserar mest med. Och det är ju inte konstigt att en blogg som tar upp så mycket om tro, religion och kyrkor så tydligt hamnar i kd-facket. Märkligare är det då i det sammanhanget att ingen av alla Dagen-bloggarna hamnade där...

Kul idé...

Kunde inte låta bli att testa min gamla blogg också som en jämförelse. Resultatet var minst sagt förvånande. För jag skriver ju om ungefär samma saker nu. Men så här gick det! Kd fortfarande i topp alltså - men bara med några få procent till de oväntade efterföljarna - och en jämn skala av nästan idel topp-staplar.

Som sagt - en blandning av allt... :-)

Kanske skulle starta ett nytt parti ändå....

Read more...

Favoritrecept!


Tänkte tipsa om en ny receptsajt där det går att få inspiration till goda maträtter genom att man lägger upp sina favoritrecept och delar dem med andra. Fler funktioner kommer att läggas till på sikt.

Sajten hittar ni här!

Tycker att det här är en bra idé - helt i linje med min receptblogg, som gärna också får fyllas på med fler recept - men bäst är att ni skickar dem till min vanliga mailadress eftersom jag sällan kollar receptbloggsadressen.

Read more...

torsdag 22 januari 2009

Knivig fråga


Om man sänder in en ljusstråle i ett mörkt rum där väggar, golv och tak är helt täckta av speglar - kommer strålen då att lysa för evigt genom reflektionerna speglarna emellan?

Kan reflektionerna alltså fortsätta reflektera varann?

Eller sker reflektionerna bara under det ögonblick som strålen initialt sänds in?

Har någon svar på det...?

Read more...

Åke Bonnier gästbloggar om ekumenik


Följande inlägg är ett i raden av gästinlägg med anledning av det ekumeniska "Kors-tåget" (tidigare inlägg hittar ni via den länken).

Stort tack till Åke Bonnier i Svenska kyrkan för denna medverkan till ett ännu trevligare bloggkristet klimat!

***

Drömmen om syskonskap

Jag har en dröm om syskonskap där våra kyrkliga namnskyltar inte blir så viktiga. Tänk så mycket vi delar. Vi har tron på Gud gemensamt. Vi har tron på att Gud möter oss i Jesus Kristus gemensamt. Vi har tron att Jesus Kristus levt, lidit, dött och uppstått för vår skull, gemensamt. Vi har tron på att Maria givit Jesus till världen och att hon genom sitt JA till denna uppgift blir ett omistligt föredöme för oss att säga JA till att i ord och handling ge Jesus till världen. Vi tror gemensamt på den Heliga Anden som är Gud närvarande och aktiv här och nu. Vi har dopet gemensamt, den Heliga Skrift gemensamt

Tänk så mycket vi delar!

Jesus utmanar oss till den ömsesidiga kärleken. I den får vi se på skillnaderna och i den ömsesidiga kärlekens ljus kan inget skilja oss åt.

Åke Bonnier, domprost i Stockholms stift

Read more...

onsdag 21 januari 2009

SSPX och katolska kyrkan

Hade fromt planerat in ett mässbesök med påföljande föredrag om Paulus brev ikväll - men nyfikenheten (och än mer tidsbristen) gjorde att jag bänkade mig framför ett reportage istället. Det fick bli med en chipspåse i högsta hugg (hann inte äta ordentlig kvällsmat - och nej, det är inte vanligt förekommande). Nästan halva påsen gick åt under det att förvåningen steg allt mer.

Programmet handlade om SSPX och katolska kyrkan.

Vilken är den gemensamma nämnaren dem emellan?

Ja, det undrar jag verkligen efter att ha sett kvällens Uppdrag granskning, som inte låter sig lämnas utan kommentar.

För om en rörelse har avlägsnat sig långt från sitt ursprung - kan den då längre uppkallas utifrån det?

Och varför kallar reportern denna grupp rakt igenom programmet för katoliker? Det vill jag gärna ha svar på.

Herr Sandmark må vara ute efter att göra Sverige "katolskt" - men då bör han hänvisa eventuella konvertiter till den officiella katolska kyrkan istället...

Faktiskt har nog den katolska kyrkan fått en skjuts framåt genom denna gratisreklam. För i jämförelse med utbrytargruppen så framstår katolska kyrkan för en gångs skull i riktigt sympatiskt medialjus, utan att en massa missförstånd och fördomar skymmer sikten. [Tack, Uppdrag granskning för det! Tack också för intressanta arkivbilder från Andra Vatikankonciliet och svenska nyhetsinslag! Kul att se inte minst klippet med Gunnel Vallquist, som har skrivit läsvärda rapporter från konciliet - nu omtryckta i nyutgåva: "Dagbok från Rom".]

Visst har katolska kyrkan haft sin beskärda del av skandaler - men ingen högerextremism eller mysko förintelseförnekande biskopar här inte... En sant katolsk kyrka kan inte välkomna sådant eftersom den måste vara öppen för alla nationaliteter. Min lokala församling har över sjuttio sådana... Och det vore hemskt tomt att inte ha denna blandning av folk från alla världens hörn. Det är vad som gör kyrkan sant katolsk - allomfattande.

Katolska kyrkan verkar närmast liberal när man ställer upp en sådan här grupp bredvid! Det förvånar mig än mer nu att påven försöker få till stånd en förnyad enhet med utbrytarna, vilket misslyckades senast i somras. Medan man från officiellt håll tar till med hårdhandskarna mot kvinnoprästförespråkare. Detta motstånd har trots allt luckrats upp bland gräsrötterna och är alltmer sällsynt bland "vanliga" katoliker.

Det är också olyckligt att svenska kyrkan har upplåtit lokaler till gruppen. T.o.m. Uppsala domkyrka! Allt är inte katolskt som säger sig vara det. Förhoppningsvis förbättras kontrollen rejält efter detta avslöjande. Sorgligt att Anglikanska kyrkan i Stockholm inte stänger portarna - förmodar att kyrkoherden där kommer att ha en väntande fylld mailbox samt bli nerringd under morgondagen. Förvisso kommer de att skaffa sig egna kyrkor, det har de ju råd med - men hellre det än att de ska blandas ihop med befintliga kyrkor.

Det tragiska är att vissa dras till sånt här, en del säkert intet ont anande sökare av mer djup och skönhet, kanske lockade av den prekonciliära liturgin på latin. Desto bättre då att det dras fram i ljuset vad det egentligen handlar om! Samma liturgi kan den som vill numera åter få del av även i den officiella katolska kyrkan - det finns ingen anledning att gå över ån efter vatten. Särskilt inte om vattnet är av sådan grumlig art som i detta fall!

Läs mer om SSPX på katolska kyrkans hemsida, där bl.a. detta understryks:

"Med anledning av Uppdrag gransknings reportage om St Pius X:s prästbrödraskap den 21/1 vill vi tydliggöra skillnaderna mellan dem och den Katolska kyrkan. Vi tar fullständigt avstånd från alla former av rasism och antisemitism. Katolska kyrkan i Sverige har inget att göra med det "korståg" för att åter göra Sverige katolskt som reportaget bland annat handlar om och ställer oss inte bakom det på något sätt."

Se också Uppdrag gransknings sidor, där det också går att se programmet. Just nu är detta första nyhet. I bloggen framgår att Tysklands SSPX-ledare inte stödjer den kontroversielle biskopens uttalande. Men sympatierna tycks enligt vad som framkom i programmet finnas bland tidigare (och en del nuvarande?) högerextremister i Sverige. För att konservatismen lockar?

I Dagen skrivs det så här och så här. Och SvD skriver så här.

Mina övriga blogginlägg om SSPX finns här.

Read more...

Gästbloggstafett....?

Hörrni, alla bloggvänner, fick just en idé...hur vore det med en gästbloggstafett? (I väntan på humorstafetten.)

Det vill säga: att vi byter blogg för en dag (eller vandrar runt under flera dagar) - skriver gästinlägg i någon annans blogg - och därmed får del av en annan läsekrets? Sprider ut gracerna lite... Som ett ekumeniskt initiativ dessutom (en del i Kors-tåget). Som kan syresätta bloggosfären.

Hur det ska genomföras är en öppen fråga - det vore ju kul med stor spridning. Om man bjuder in enbart sina favvobloggare som gästförfattare så blir skillnaden kanske inte så stor jämfört med om man själv skulle ha skrivit?

Så jag föreslår att man antingen bjuder in någon som man inte delar så många uppfattningar med (som sen får göra likadant i sin blogg) - eller att vi slumpvis fördelar de bloggare som vill vara med i denna stafett.

Antingen med ett givet bloggämne, eller fritt val.

Hur låter det här?

(Intresseanmälningar till deltagande i stafetten samt förslag till genomförande mottages mycket gärna i kommentarerna.)

Read more...

Bloggtorka...

...eller snarare så tappar jag suget att blogga ju färre kommentarer det kommer från er som läser.

För jag bloggar inte för min egen skull - utan för (det goda!) samtalets skull.

Orden hamnar annars bara i ett vakuum.

Lite stressigt känns det också - tänker att jag "borde" skriva om Obama, om ekumenik och andligt liv medan det är aktuellt (ja, det sista är förstås alltid aktuellt), och göra något av alla nyheter som kommit in.

Och så borde jag verkligen skriva ett inlägg om Uppdrag granskning ikväll - som tar upp en marginell företeelse utanför den officiella katolska kyrkan. D.v.s. programmet handlar om en grupp som är exkommunicerad, och som har startat en parallell kyrka - och ska inte förväxlas med katolska kyrkan. Och deras "korståg", ja, det kallas visst så, har ABSOLUT inget med mitt ekumeniska Kors-tåg att göra.

Det känns alltså lite motigt just nu. I brist på det vanliga kommentarsflödet.

Ho hoo... Någon där?

Read more...

tisdag 20 januari 2009

Pratbubbel igen


Dags för en humoristisk bildtext/pratbubbla igen...

Vad tänker Påven här?

Tveka inte - skriv en kommentar (eller flera)!

Read more...

måndag 19 januari 2009

Ekumenisk bönevecka - och ortodox eremit

Som väl de flesta vet så inleddes den ekumeniska böneveckan igår. Vilket ju passar bra, med anledning av det ekumeniska kors-tåget.

Tänkte låta det speglas här i bloggen genom inslag från olika kyrkor, och länkar till andra kristna bloggare. Kommer inte heller att väja för svåra frågor - minst ett sådant inlägg lär det bli.

Den första anhalten blir dock ett trevligt besök hos en ortodox eremit (funnen hos Johan, som i sin tur hittat honom hos Benjamin - det blir nu en riktig vandringseremit). Videon innehåller även intressanta utsagor om nutida rumänska helgon. T.o.m. en kvinna! ;-)

Vishet! (Sophia!)

Read more...

Startpaket för kristna sökare?


Såg en annons om ett "startpaket" som utger sig för att innehålla allt som en kristen sökare behöver.

Har gått och retat mig på den där annonsen ett tag nu, så jag kollade upp vad paketet egentligen innehåller (det såg ju lite väl fattigt ut på bilden).

Det verkar på den som om det viktigaste i den kristna tron består i religiösa prylar, och som om tron gick att stoppa undan i en liten ask.

Och inte blev det så mycket bättre av att kolla upp det:

"Startpaketet, en liten låda, innehåller en ikon, 10 bönkort med 20 böner, meditations-CD, Lukas evangelium och Apostlagärningarna, En mindre katekes, ett häfte med olika frågor och svar samt en ljusstake med ljus och ett krucifix."

Är detta vad en kristen sökare behöver allra mest? Och är det allt denne behöver?

Själv skulle jag svara nej på båda frågorna.

Kunde de inte lagt i åtminstone ett helt NT? Varför har de valt ut just dessa böcker som inte är de enklaste att förstå för den som inte redan är ganska insatt i kristen tro?

Katekes? Häfte med frågor? Är det inte bättre att prata med en människa om de frågor man har, och att få undervisning om kristen tro enskilt eller i grupp?

Ikon, ljus och krucifix? (Här kommer väl en kommentar från Aletheiagrabbarna...)

Bönkort? Istället för att försöka be själv eller gå till en kyrka och delta i den gemensamma bönen?

Meditations-cd? Undrar verkligen vad den har för innehåll...

Det här låter mer som ett startpaket för en privatreligiös...

Jag tycker själv att det bästa "startpaketet" för en kristen sökare vore en kristen vän att tala med, be med, och göra sällskap med till en eller flera församlingar (för att visa på mångfalden).

Och en helbibel vore faktiskt inte fel. Men som sagt - åtminstone ett NT. (Lite reklam så här inför Bibelns dag). Och lämna för Guds skull inte sökaren ensam med denna bibel utan läs den tillsammans, tala om innehållet, förklara svåra saker!

Read more...

fredag 16 januari 2009

Katolikskräck och "ny" ekumenik i het debatt...

Den senaste tiden har det debatterats än mer intensivt om "den nya ekumeniken", under det att katolikskräcken har brett ut sig i bloggkommentarerna.

Många bloggare tar upp ryktena kring Livets Ords närmande till katolska kyrkan, bl.a. David, Aletheia, Andy samt Carl-Henrik som skriver här och här.

Nu har även Dagen haft flera artiklar om ämnet.

Läser först S-E Daniel Nilssons artikel som satte ny fyr på tidningsdebatten.

Tycker att det är märkligt resonerat - som att ekumenik bara gäller på lokalplanet - och som om ökad officiell kristen enhet skull splittra? Gällde Jesu bön "att de alla ska vara ett" bara lokalt?

"Än finns det tid att undvika den splittring som med nödvändighet kommer av tal som uppfattas som ett doktrinärt närmande till Katolska kyrkan. Än går det att i huvudsak fokusera på verklig ekumenik, den som sker bland gräsrötter på det lokala planet, och förklara att det sagda varit privata åsikter och inte tänkta som biskopslika uttalanden om vart hjorden ska fösas. Sker inte detta kommer söndring. Och det skulle bli ett allvarligt hinder för att en väckelse äntligen ska komma i Skandinavien. Splittring kommer nämligen att uppmärksammas av medier och icke-troende långt mer än något korporativt närmande någonsin kommer att göra. Vi har allt att vinna och mycket lite att förlora på att låta gamla tvistefrågor vila."

Tycker att det är märkligt resonerat - som om ekumenik bara gäller på lokalplanet - och som om ökad officiell kristen enhet skulle splittra och t.o.m. hindra väckelsen!? Gäller Jesu bön att vi alla ska vara ett bara lokalt? Säger han inte att världen ska tro om vi blir ett? Så länge vi är splittrade framstår den kristna tron som något den inte är.

1970-talet, som artikelförfattaren hänvisar till, är sedan länge förbi. Tiden var inte mogen för en officiell enhet innan gräsrotsekumeniken hade tagit fart. Situationen är närmast den motsatta nu. Många av oss gräsrötter längtar efter mer enhet än kyrkoledarna ännu lyckats åstadkomma.

Han skriver sedan om katolska traditioner som något som inte går att rubba. Det är inte sant - en del kan och bör justeras i ekumenisk anda - men det bör ske i form av ett ekumeniskt kyrkomöte. Författaren glömmer också att protestantiska kyrkor och samfund är minst lika bundna av sina traditioner - fast de inte kallar dem så, och därför inte ser dem. Vilken lutheran är beredd att ge med sig på någon för reformationen livsviktig punkt?

Per Beskow svarar från katolskt håll på artikeln, med bl.a. uttalanden som detta:

"Det kristna livet kan enligt katolsk syn inte skiljas från kyrkan, den levande gemenskap som Kristus skapade när han kallade sina lärjungar. Dess sammanhållning har brutits genom protestantismen, där nya förkunnare och nya läror har splittrat de kristna i otaliga samfund. Att kyrkan är en enda finner vi uttryckt i Jesu avskedstal till lärjungarna och på många ställen i Paulus brev. Enligt katolskt synsätt är detta inte bara ett ideal eller en önskedröm utan en realitet som finns förkroppsligad i den katolska kyrkan med dess hierarkiska organisation och konkreta sakrament. Däremot kan Gud verka långt utanför dess gränser. Anden blåser vart den vill, och under kan ske där det finns troende människor, men kyrkans enhet är ett grundprincip som man aldrig kan kompromissa med."

Detta menar jag är ett exempel på var den katolska inställningen behöver justeras. Kyrkan är en - men inte endast katolsk (utom i betydelsen allmännelig). Den katolska kyrkan må vara en organisatorisk och andlig enhet - men den kan inte vara sig själv nog, som den enda autentiska Kyrkan, som ensam menar sig ha hela sanningen. Där skulle jag önska mer katolsk ödmjukhet och öppenhet för vad andra kristna har att bidra med i form av gåvor och insikter från Gud. Vi behöver varandras perspektiv för att se mer av helheten!

Författaren delar också lite orättvist ut kängor endast åt protestantiskt håll - och tycks glömma den brutna synliga enheten med ortodoxerna, där katolska kyrkan är den part som mest har bidragit till en bestående splittring genom bl.a. införandet av nya dogmer på egen hand.

Här måste katolska kyrkan oundvikligen backa och vara öppen för omprövning av sin inställning - inte minst Påvens roll är central. Den enda ekumeniskt hållbara lösningen på sikt vore nog att återupprätta ett nytt biskopskollegium i apostolisk form - där Påven bara är en bland likar, visserligen "primus inter pares" (främst bland likar), men där detta, så som ursprungligen var fallet, är avsett att vara en hederstitel utifrån aposteln Petrus roll, inte en allenarådande chefsposition.

Slutklämmen är dock lätt att instämma i:

"
Både teologiska resonemang och praktiskt samarbete måste följas åt. Det är mycket angeläget att vi på olika sätt lär känna och förstå varandra, och inte minst att vi upptäcker var vi är överens och var vi skiljer oss åt. Detta är ett gemensamt sökande efter enhet och sanning som alla kan bidra till. Det viktiga är att det sker i kärlek också när vi möter sådant som kan tyckas svårt att förstå och acceptera."

Läser sedan Ivar Lundgrens insändare utifrån vad den karismatiska väckelsen har åstadkommit, och kan bara hålla med om alltihop!

"När den karismatiska väckelsen spred sig bland katolikerna i slutet av 1960-talet blev många, både pingstvänner och katoliker, förvånade. Några blev också upprörda. Pingstvänner och katoliker sågs av de flesta som oförenliga motsatser. Klyftan mellan dem var djup. Vad kunde överbrygga denna klyfta? Knappast förhandlingar, eftersom sådana inte förekom och inte heller var tänkbara. Det enda som kunde åstadkomma en förändring i detta läge var kärleken."

Ulf Ekman svarar både i Dagen och i sin blogg.

"
När jag har talat om enhet har jag varken talat om en organisatorisk enhet eller enhet bara i förhållande till den katolska kyrkan. Den mer uppmärksamme har nog sett att jag talat om den djupare enhet och större kärlek som faktiskt börjat blomstra mellan kristna i många olika sammanhang. Det måste man nog säga är positivt. Däremot tror jag fortfarande att det är viktigt att få bort okunskap och fördomar ibland oss även gentemot Katolska kyrkan."

/.../

"
Vad jag själv har upplevt är behovet av att uppskatta katolska syskon, lära känna dem och deras tro, lära mig att respektera dem och försöka förstå deras utgångspunkter. Det tror jag att varje kristen har behov av. Det tillhör vår andliga allmänbildning och vår fördjupade vandring i Jesu kärlek. Självklart kommer det att innebära att man även måste revidera åsikter, skaffa bort fördomar och lära sig åtskilligt nytt. Det har med villkoren för all kristen samlevnad att göra. Inte minst gäller detta när det gäller de nidbilder vi haft och som vi okritiskt betraktat som sanna utan att kolla några som helst källor.

Den som enbart ägnar sig åt sitt eget lilla sammanhang och dess problem kommer aldrig vare sig att lära känna den stora världsvida kristenheten eller kunna växa i att betjäna Kristi kropp."

Inte heller detta är det svårt att hålla med om...

Jag undrar: vad är det ni är så rädda för, ni som är emot ekumenik...? Att ni ska förlora det ni har? Att sådant ni tidigare har fått höra är villoläror ska smyga sig in i "den rena bibliska läran" (bibeln som satts ihop och bevarats av bl.a. just den kyrka ni förtalar, och som inte kan tolkas hur som helst)?

Det finns så mycket okunskap om katolska kyrkan - som sprids inte minst i bloggosfären...

Hoppas att fler vill hänga på den positiva motriktningen: det ekumeniska Kors-tåget!

Read more...

Bibelblogg - att lyssna till Gud

Veckans text kan verka lite komisk. Men har det egentligen blivit lättare för Gud att komma till tals sen Samuels tid?

I hård konkurrens med tankar, debatter, aktiviteter och mediabrus som effektivt stänger ute varje sekund av tystnad, stillhet - försöker den helige Ande förtvivlat göra sig hörd i vår vardag...

Vem har tid att lyssna? Ens i kyrkorna, där en febril aktivitetsruljans ofta har högsta prioritet. För det visar ju på framgång och effektivitet. Att fylla bänkar så långt det är möjligt för att bättra på statistiken, eller åtminstone hålla den på samma nivå, och sedan underhålla publiken så den kommer tillbaka - är det inte målet?

Visst ville Gud annorlunda...? Vill någon lyssna...?

***

1 Sam 3:3b-10, 19

Samuel låg och sov i Herrens tempel, där Guds ark stod. Då ropade Herren på Samuel. "Här är jag", svarade han, och han sprang bort till Eli och sade: "Här är jag, du ropade på mig." Men Eli svarade: "Jag har inte ropat. Gå och lägg dig igen." Då gjorde han det.

Än en gång ropade Herren på honom. Han steg upp och gick bort till Eli: "Här är jag, du ropade på mig." Men Eli svarade: "Nej, min son, jag har inte ropat. Gå och lägg dig igen." Samuel hade ännu inte lärt känna Herren och ännu inte fått ta emot hans ord.

För tredje gången ropade Herren på Samuel, som åter steg upp och gick bort till Eli: "Här är jag, du ropade på mig." Nu förstod Eli att det var Herren som ropade på pojken, och han sade till Samuel att lägga sig igen. "Och om någon ropar på dig skall du säga: Tala, Herre, din tjänare hör." Och Samuel gick tillbaka och lade sig.

Då kom Herren och ställde sig där och ropade som förut: "Samuel, Samuel!" och han svarade: "Tala, din tjänare hör."

Samuel växte upp, och Herren var med honom och lät allt vad han sagt gå i uppfyllelse.

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

torsdag 15 januari 2009

Kontemplativ kallelse - andlig vägleding

Fick, apropå detta inlägg, tips om en alldeles underbar artikel av Grethe Livbjerg som många borde läsa... Tack - Bokmalin!

Skulle kunna citera massor ur artikeln - men nöjer mig med ett par saker som känns särskilt viktiga för Kyrkans framtid.

För mig började vägen inåt till de djup där Gud själv bor, på liknande sätt som för artikelförfattaren:

"Men så en sommardag tillbringade jag några timmar i sluttningen vid vår sommarstuga i sällskap med Teresa av Avilas självbiografi. Jag läste, tittade ut över vattnet och drogs in i bön – och upplevde mig igenkänd."

Eller rättare sagt, det hade börjat tidigare - men fick en rejäl skjuts framåt. Tillbringade inte bara en dag utan ett helt sommarlov i visa andliga föregångares sällskap. Under det att världen öppnades för en obeskrivlig djupdimension. Som om det tredimensionella hade blivit tusendimensionellt.

Poesin flödade på ett nytt sätt under denna tid... Kommer att ge fler smakprov på det i bloggen framöver - men hoppas också hitta ett förlag som vill ge ut det i bokform...

Allt är inte bara ljus och Gudsnärvaro - andligt liv innebär ibland också ökenvandring i kompakt mörker. Det verkar man inte tala så mycket om på frikyrkligt håll....eller? Och hur är det i ortodoxa kyrkan? Visst har man en lite annorlunda vinkling än t.ex. den katolska mystiken? Är den ortodoxa vägen ljusare?

***

"Hur många går omkring med en kontemplativ kallelse, utan att bli upptäckta? Och en viktig fråga: Är denna kallelse bara till för ett utvalt fåtal?

En gång i tiden såg man kontemplationen som den normala utvecklingen av bönen – det vill säga för alla som ber. Men det har hänt mycket under kyrkohistoriens lopp. Mycket som en gång var en enhet har blivit uppsplittrat. Teologi och bön var en och samma sak. ”En teolog är någon som ber”, sa kyrkofäderna. Sedan blev teologi och bön åtskilda discipliner. På femhundratalet beskriver påven Gregorius den Store kontemplation som en kunskap om Gud som genomsyras av kärlek. Denna kunskap om Gud får vi när vi mediterar över Guds ord, det som man i kyrkans tradition alltid har menat med meditation.

Kontemplationen är en frukt av denna meditation, för när man mediterar mognar kärleken. Kontemplation är inte någon metod, och den kan inte uppnås med någon metod. Den är helt och hållet en gåva från den Helige Ande. Det är den Helige Ande i oss som skapar den inre stillheten där vi öppnar oss för hans kärleksfulla närvaro, det mest intima möte vi kan uppleva.

/.../

I en kristen retreat måste vi mötas i vår evighetsdimension.

Det är önskvärt att retreatrörelsen öser ur de källor som springer fram ur den odelade kyrkan, från de andliga författare som via bibelmeditationen gått in i den kontemplativa bönen. Så att vi också i vår tid kan få vägledare som, även om de inte i bokstavlig bemärkelse gått ut i öknen, ändå har tillägnat sig öknens vishet och lever i den – ända fram till föreningen med Gud.

Sådana vägledare utbildas inte på kurser, även om man där kan lära sig något om vägledningens konst. De utbildas av den Helige Ande som är den verklige vägledaren. Deras uppgift är att vara medvandrare för den som slår in på denna väg för att tillsammans lyssna in vart vägen går. En medvandrare måste vara helt öppen för att den andres bön kan vara så helt annorlunda än hans eller hennes egen.

När vi västerländska kristna en gång får råda bot på den kluvenhet som kommit till under århundradenas lopp och hittar tillbaka till enheten mellan aktivt liv och kontemplativ bön så kommer den totala miljön i våra kyrkor att innebära att människor upplever sig igenkända."

Läs hela artikeln här.

Read more...

Påvepratbubbel


Pratbubbelpysslet, öppet för alla kreativa bloggläsare, fortsätter....

Vad händer på bilden? Vad tänker påven i denna stund?

Du har svaret...!

Så skriv ner en rolig "pratbubbla" eller "tankebubbla" i kommentarerna!

Gör det!

Read more...

Fräsch 500-åring


Albertus Pictoråret inleds på olika platser i landet under januari. Posten har redan smygstartat och gett ut ett frimärke för att fira händelsen.

Själv hoppas jag kunna vara med den 31 januari, då Pia Melin och Christina Sandquist-Öberg föreläser i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala, där det finns målningar av denne medeltidskonstnär, även kallad Upplands Michelangelo.

Bloggade om målningarna i Härkeberga förut.

Ni som bor på andra platser i landet kan läsa om hela firandet på olika ställen här.

Read more...

tisdag 13 januari 2009

Introvert i en extrovert värld?

Var lugn - du är i så fall inte ensam... Om än du tillhör en minoritet.

Fick en intressant artikel - om diskriminering av denna bortglömda "folkgrupp" - som kanske borde få större inflytande över världen så att den blir lugnare och fredligare...

Och som behöver bli förstådd av majoriteten - introversion är inte detsamma som blyghet. Det är snarare en kontemplativ läggning, ett annat sätt att se på saker - och, har forskarna kommit fram till, hjärnan fungerar annorlunda för introverta (som utgör omkring 25% av befolkningen, eller färre).

Givetvis är kvinnor mest utsatta även i denna grupp.

Och ja, jag känner absolut igen mig...

***

"If we introverts ran the world, it would no doubt be a calmer, saner, more peaceful sort of place. As Coolidge is supposed to have said, "Don't you know that four fifths of all our troubles in this life would disappear if we would just sit down and keep still?" (He is also supposed to have said, "If you don't say anything, you won't be called on to repeat it." The only thing a true introvert dislikes more than talking about himself is repeating himself.)

With their endless appetite for talk and attention, extroverts also dominate social life, so they tend to set expectations. In our extrovertist society, being outgoing is considered normal and therefore desirable, a mark of happiness, confidence, leadership. Extroverts are seen as bighearted, vibrant, warm, empathic. "People person" is a compliment. Introverts are described with words like "guarded," "loner," "reserved," "taciturn," "self-contained," "private"—narrow, ungenerous words, words that suggest emotional parsimony and smallness of personality. Female introverts, I suspect, must suffer especially. In certain circles, particularly in the Midwest, a man can still sometimes get away with being what they used to call a strong and silent type; introverted women, lacking that alternative, are even more likely than men to be perceived as timid, withdrawn, haughty.

Are introverts arrogant? Hardly. I suppose this common misconception has to do with our being more intelligent, more reflective, more independent, more level-headed, more refined, and more sensitive than extroverts. Also, it is probably due to our lack of small talk, a lack that extroverts often mistake for disdain. We tend to think before talking, whereas extroverts tend to think by talking, which is why their meetings never last less than six hours. "

Läs hela artikeln här.

Read more...

måndag 12 januari 2009

Facebook charity applications

To the creators of these app's:

First of all, thank you for making it more meaningful to use applications - not just for fun - but to help others!

I try to use them daily - donating food, clear water, money for cancer research, for a children hospital, helping homeless and abandoned pets, saving rain forest and rare animals, etc, etc.

But I have a wish...

That the amount of real money that is donated by using these app's would be higher!

It's quite time consuming after all... And the world really needs it. Could you please consider it?

I would like to make a real difference! I wish to save square metres and kilometres of rain forest. Not just a few square feet a day... I wish to save as many animals as possible...

And I don't wish to donate just rice to the poor - that somehow feels "unethical" - although I know the purpose is good.

I mean: I would rather want to serve wonderful festive tables - resulting in real ones! - filled with the best things one can imagine - not just a few grains of rice. Why should the poorest eat just rice? To keep them poor - and in poor health...?

And I wish to give the homeless real roofs over their heads - not just a real blanket to keep them warmer outdoors...

See the problem...?

I really applaud your good intentions - but hope you'll make the app's, and the results of them in real life, even better....!!

***

To users of Facebook app's:

Please consider using for example these: (Lil) Green patch, (Lil) Blue cove, SAVE the Animals, Earthkeeper, Save the Planet, African Safari, Willy's Sweet Shop, Sea Garden, Donate Rice and Pets Cybershelter.

Read more...

lördag 10 januari 2009

Offentlig bikt - djupdykning i det ljuva 80-talet...

Ja, lite så känns det, att ta itu med Mackans svettiga utmaning som kommer att avslöja min allra hemligaste ungdomsmusiksmak.

Helt klart pinsammaste inlägget nånsin. Men vad gör man inte för sina bloggvänner...? :-)

"Synderna" är sannolikt sedan länge preskriberade, eftersom jag inte har lyssnat på något av nedanstående på över 20 år (förrän idag, av rena bloggresearchskäl). Skivorna står och samlar damm i en mörk vrå. En del skivor har jag aldrig ens haft - men jag minns att jag lyssnade på en del låtar när det begav sig, spelade in på kassett från radio (långt innan några nedladdningslagar såg dagens ljus). Lyssnade på låtarna mer än en gång. Mea culpa, mea maxima culpa!

Fast tilläggas bör att betydligt "bättre" favoritmusik snart upptäcktes.

Emanuel menar att Carola är bortglömd (under förra året bland Dagenartiklarna åtminstone). Men jag har inte glömt. Glömmer aldrig hur hon vann melodifestivalen, och samtidigt öppnade musikens värld för en alldeles överväldigad elvaåring som plötsligt erfor dess gudomliga magi (utan att vara det minsta religiös).

Det vore för enkelt att nämna Carolas debuthit Främling - lite för lätt att slinka undan liksom. Den är väl ändå legitim att ha gillat? "Alla" gjorde ju det medan det begav sig. Landet drabbades av farligt hög Carolafeber med start 1983. När jag ser videon nu undrar jag om det är fel på mitt minne, eller är kvaliteten på videoinspelningen bara dålig? Visst var den mycket bättre, maffigare, och inte minst alldeles, alldeles...himmelskt skönklingande - då?

Nåväl, här ska det bli skämmigare än så. Nån som minns Tommy tycker om mig? Som fortsätter: "och jag vet att det är sa-ha-ha-hant - det finns ingen a-an-nan som får mig känna likadant - det är sant, sant, sant..." (långsamt ekande bort)? Jag minns den. Kan säkert alla ord utantill fortfarande.

[Till mitt försvar kanske jag får säga att jag gjorde om texten ett knappt decennium senare när jag oväntat och oplanerat blev infångad av Gud och dessutom stormförälskad: "Jesus tycker om mig...." Det är alldeles sant.]

Året därpå följde bröderna Herreys melodifestivalseger. Och samtidigt deras seger över mitt unga hjärta (suck, Richard!).

Diggiloo diggiley kanske är en för lättköpt "skamvrå"? Det är väl lustigt förresten att Sverige alltid vinner när vi bidrar med låtar som har en klatsching refräng innehållande -loo (toa på hederlig anglosaxiska)? Jag googlade lite och hittade en riktig Herreys-klassiker: Sommarparty på stranden. Live från 1984. Missa inte!

Nån som minns det norska pojkbandet A-ha? (Nähä, inte det? De är tydligen fortfarande på G.) Just nu minns jag inga låtar - men jag lyssnade onekligen på dem vid flera tillfällen, och har ett minne av att jag gillade dem. Ska googla för att kunna ge något exempel. Uppdaterat: den första låt jag hittade var Take on me. Den duger, är ju faktiskt hyfsat bra än, hi hi... Ljuva 1985...!

Värst av allt är kanske Anna Book's ABC från 1986 - en hel sommars landsplåga. Plåga var ordet! Hatkärlek av bästa sorten. Refrängen satte sig som klister - det gick inte att bli av med den. Jag vet ärligt talat inte om jag nånsin egentligen gillade den. Men det känns bra att bekänna, få det ur sig, ifall jag har förträngt hur det var. Låten griper inte riktigt tag nu när jag åter hör den, så det talar väl för att den inte satt så djupt. Fast vem kan glömma de pastellfärgade klädernas och lejonmanfrillornas tid (tupera först med kam, och så i med frisyrgelé)? Suck!

Lite bättre blev det senare. Ähum.

En skiva som gick konstant efter skoldagarna under en tid var debutalbumet (?) för Johnny hates jazz (med alldeles för snygg omslagspojke - blev förstås störtförälskad igen, nu med en tonårings glödande intensitet; bye, bye Richard, sorry...). Sorgligast är kanske hjärtekrossarlåten Don't say it's love från 1988 - om en tjej som blir kär i sin bästa kompis (sångarens alter ego?), och som får höra att det är över med vänskapen ifall hon säger som det är. Försök gilla det läget, den som kan! Tror jag grät varje gång jag hörde den. Det kändes som att han riktade orden till just mig. Värst är kanske att jag tror jag fortfarande skulle gilla skivan. Har därför inte vågat lyssna. Förrän på denna enda låt nu. Ryser smått välbehagligt... Gillar det nog än... Åtminstone ogillar jag det inte.

Finns det nån hjälp att få? Finns det något 80's Anonymous? (Fast anonymiteten är ju puts väck i och med att jag publicerar detta inlägg. Kanske jag modigt ska gå i bräschen och starta en sån grupp. För självhjälp och gemensamt stöd. På Facebook om inte annat. )

Sist i raden (man skulle ju bara nämna fem artister/låtar - puh!) - är Pet Shop Boys, och jag väljer slagdängan Always on my mind från 1987 - för att den, inte alltid, men ofta nog var i min hjärna när denna inte användes för att mata in kopiösa mängder gymnasieskolkunskaper. It's a sin går inte av för hackor heller. Riktigt "katolsk" video, ju... :-)

Oj då, nu räknade jag, och ser att jag visst tog med en artist för mycket. Väldigt frestad att radera Anna Book. Men det här är ju ett slags offentlig skivbikt - så jag avstår heroiskt.

Så där ja, Mackan, *pustar lättat ut*, så var det gjort. Och visst hamnar väl en del av mina bidrag riktigt högt i topp på den gemensamma ultimata skämslistan...? Hoppas ingen säger upp bloggvänskapen nu.... :-)

Medan jag googlar efter YouTube-videor (har aldrig tidigare sett en del av musiken i videoform, och det ger onekligen ytterligare en dimension till den), så ni kan få lyssna på underverken, fnissar jag så jag får tårar i ögonen medan jag hör allt detta igen efter så lång tid... Det lär dröja minst 20 år tills jag hör en del av det nästa gång... Men jag tror jag ska se om det går att lyssna på fler gamla 80-talsfavoriter på nätet. Detta väcker faktiskt mersmak.

Var så säkra - 80-talshitsen kommer igen. Kanske era ungar kommer att spela dem för full volym där hemma om ni har otur! Kan det (retrotendenserna) inte kallas för en sinnrik musikskärseld....? Eller ett sakralt musikparadis kanske, för obotliga decenniemusiksmittade?

Säkert är det fler än jag som har pinsamma skivor på lager. Eller åtminstone minnen av låtar. Såna där som man inte bör ha lyssnat på alltså. Än mindre gillat. Vem som helst som vill får anta utmaningen (länka hit i så fall och lämna en kommentar så jag hittar era inlägg), men jag sänder den också specifikt till: Z, Bokmalin, Joachim, Johanna G och Sleepaz.

(Har du ingen egen blogg men vill delta ändå så får du gärna utgjuta dina "bekännelser" i kommentarerna.)

Read more...

fredag 9 januari 2009

Biskop Anders Arborelius gästbloggar - om kristen enhet


Jag säger stort tack till biskop Anders för den första gästbloggen med anledning av det ekumeniska kors-tåget!

Läs texten flera gånger - låt orden sjunka in! Lev dem!

Vill även påminna om den kristna enhetsveckan, 18-25:e januari! Det är en särskilt bra tid att göra något i kors-tågets anda - lokalt såväl som i bloggosfären! Det kan vara något så enkelt som att samlas och be...

***

Att be tillsammans


Genom det dop som alla kristna har gemensamt har vi blivit bedjare. Vi är ett Guds tempel där Anden bor och ropar med outsägliga suckar. Bönen binder oss samman med varandra. Som döpta ber vi aldrig på egen hand. Vi ber alltid tillsammans med alla andra som också har blivit ett Andens tempel.

Inifrån drivs vi vidare på enhetens och kärlekens väg. När vi låter bönens levande vatten flöda inom oss, känner vi igen oss i våra trossyskons sätt att be och fira gudstjänst.

Bön skapar gemenskap. Bön ger hopp om mer enhet. Bön river ner murar. Bön tar ut den fulla enheten i förskott.


+Anders Arborelius ocd


***

(Texten är ursprungligen skriven för SKR's hemsida, där den inte verkar ha dykt upp än, men fick alltså komma till dubbel användning i detta sammanhang!)

Read more...

Bibelblogg - dop i helig Ande

Söndagens tema är Jesu dop. Här är evangeliet för dagen. Fundera gärna över detta med att "han skall döpa er med helig ande"!

Tankar?

***

Johannes döparen uppträdde i öknen och förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. Jag har döpt er med vatten, han skall döpa er med helig ande."

Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och döptes i Jordan av Johannes.
är han steg upp ur vattnet såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. Och en röst hördes från himlen: "Du är min älskade son, du är min utvalde."

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

torsdag 8 januari 2009

Kvinnor i Ortodoxa kyrkan


Läste en väldigt intressant artikel skriven av Elisabeth Behr-Sigel, Ortodox teolog.

Den tar bl.a. upp frågan om vigning av kvinnor.

Skulle nästan kunna slå vad om att det kommer att återinföras där snabbare än i Katolska kyrkan... Och utan några problem heller. Eftersom ingen patriark (väl?) har uttalat sig emot detta.

***

"An important step was taken when, during the second half of the twentieth century, women were first admitted as students to the schools of theology in different local Orthodox Churches, notably in Greece and in the diaspora in France and the United States. Now they are beginning to teach in these schools of theology. Women as Orthodox theologians participate in ecumenical dialogue at all levels, notably in the heart of the ecumenical World Council of Churches. This has led to an enlightening paradox: an Orthodox Christian woman who has the training and the competence could teach the New Testament in a prestigious theology department like that of the University of Thessalonika, but she would not be able to read the Gospel in the assembly of people of God. An Orthodox theological conference unanimously proclaimed that, "all acts denying the dignity of the human person, all discrimination between men and women based on gender, is a sin," but access to the altar remains forbidden to women.

Today the question concerning the access of women to the sacramental ministry is addressed to the Orthodox Church more from the outside, in the context of ecumenical dialogues. But it has also become an internal problem for serious theologians - men and women - in light of the contradictions posed by the changing roles of women in the Church. From the first international conferences of Orthodox women at the monastery of Agapia in Romania (1976), and later at the Orthodox Academy of Crete (1989), the issue of the ordination of women has been examined seriously and calmly. At the inter-Orthodox consultation of Rhodes (1988) on the ordination of women and the place of women in the Church, a consultation convoked and organized by the Ecumenical Patriarchate, the decision to restore the diaconate for women was unanimously adopted. More recently, this same wish was energetically revisited by the Orthodox Christian women who met at Damascus (October 1996) and in Istanbul (May 1997) for conferences organized around the Gospel saying "interpret the signs of the times" (Matthew 16:3).

"One of the essential problems facing theologians today is to know how to distinguish between the Holy Tradition of the Church, the adequate expression of Revelation, and the human traditions which express themselves only imperfectly and very often are in opposition to Holy Tradition and obscure it," wrote Father John Meyendorff of blessed memory, in a book published thirty-five years ago but still current and recently reedited. We are growing in numbers, men and women Orthodox theologians who call for an end to certain "traditional" practices of our historical churches regarding women: practices marked, as stated in the conclusions of the Consultation of Rhodes, "owing to human weakness and sinfulness, Christian communities have not always and in all places been able to express effectively ideas, manners, and customs, historical developments and social conditions which have resulted in practical discrimination against women.

Läs hela artikeln här.

***

Elisabeth själv verkar ha varit en alldeles fantastisk kvinna - önskar att jag hade fått träffa henne - hon känns som en tvillingsjäl på många sätt - inte minst i fråga om kvinnor och ekumenik, och så har vi samma sinne för humor, och inte minst så kan man ju undra varför hon firade sin 95-årsdag just i Karmel... :-)

"After retiring, Elisabeth devoted much time and energy to the promotion of women in the Orthodox Church — respectfully, almost humbly, but with firm conviction and solid theological arguments. She helped create an awareness that women had been relegated to an inferior status that was not according to the Gospel of Jesus Christ and had to change.

Though challenging Orthodoxy on many fronts, she was always a faithful and loving daughter of her church — without stridency or bitterness or animosity and often with a mischievous sense of humor which kept her opponents off guard.

/.../

Elisabeth’s ecumenism was not simply theoretical. She moved with ease among the different Christian traditions, always seeing the positive, always curious and ready to learn. Her 95th birthday was celebrated in the Carmelite convent of St. Elie in Central France with the presence of two Orthodox bishops, a Greek Catholic Bishop, the vicar generals of three Catholic dioceses and several eminent Protestant pastors. This, in itself, was a magnificent testimony of their esteem for this diminutive grandmother whose love embraced them all and brought them together. It was a way of recognizing that, in her, the Christian unity so desired and prayed for had been realized — hopefully, prophetically."

Läs mer om henne här.

Read more...

Pratbubbel - interaktiva bilder


Så där ja - nu är det er tur att börja humoraktiveras så smått inför den annalkande traditionsenliga fastestafetten....!

Kommer att publicera lite bilder (nej inte gissningsbilder - de flesta föreställer påven - så det vore alltför lätt).

Tanken är att ni skriver roliga pratbubblor till bilden i kommentarerna...

Den första bilden hade redan en inbyggd pratbubbla - men säkert kan ni komma på något bättre än så...?! Utan svordomar och sånt.

Spåna på!

(Det kan hända att jag inte kan låta bli att hänga på också...)

Read more...

Moder Teresa - helgon eller....?

Tja, bedöm själva...

Har läst liknande saker om henne tidigare, så det är inte precis förvånande.

***

"A gifted student who won a university scholarship to study medicine, she chose instead to follow Mother Teresa and joined the Sisters of Charity.

She now lives in coastal New South Wales and is in town for the day. We meet in the brasserie at the Stamford Hotel and she relates why she became a nun.

"When I was a kid, the Biafran famine was in the news. Kids were dying on the television set in front of you. I thought to myself that this couldn't be right and then I saw a Mother Teresa film and thought: 'That's the way to go! Get out there and do something!' I was very naive. I didn't appreciate the implications," she says.

It was not long before she realised that there were two sides to the saintly persona of Mother Teresa which the media had spun.

"Any organisation that demands you stick to a rigid timetable and do exactly what you're told is on the road to inhumanity, and I think and that was the problem," she says.

"Mother Teresa asked you to give up your brain, your will, everything. She asked for total surrender of the person."

Läs hela artikeln här.

(Alternativt i denna blogg där den först dök upp - den publicerades 5 januari 2009.)

Read more...

onsdag 7 januari 2009

Fr. Roy exkommuniceras...?

Hittade en lite märkligt formulerad artikel i ämnet - men den ger ändå en glimt in i den nu pågående processen.

Det verkar som att den eventuella exkommuniceringen (p.g.a. hans öppna stöd för kvinnliga präster), äger rum först när Troskongregationen personligen har svarat på de brev som sänts in om Fr. Roy.

Även mitt brev??

***

"CNA spoke with an official of the Congregation for the Doctrine of the Faith regarding the case of Fr. Bourgeois. The official reiterated that all procedures at the CDF are confidential. However, since Fr. Bourgeois decided to make public his letter to the Congregation, he said that "clearly the letter is a sad piece of propaganda and in no way expresses any doctrinal substance for his position."

"Rather, Fr. Bourgeois feels he can engage with the (CDF) to change the doctrine of the Church… quoting American newspapers as if they were a source of any kind of Catholic doctrine."

The official said that the formal excommunication will "certainly take place" as soon as the CDF "responds personally to the letters sent either supporting or denouncing (Fr. Bourgeois.)"

"Of course, Fr. Bourgeois could avoid excommunication at any point if he recants, but unfortunately all his latest actions do not seem to point in that direction," the official told CNA."

Läs hela artikeln här.

P.S. Tydligen läser Troskongregationen amerikanska tidningar noga... :-)

Read more...

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP