lördag 28 februari 2009

Bibelblogg - räddning genom dopvattnet och uppståndelsen

Veckans bibelblogg är andra läsningen för första söndagen i fastan (glömde lägga in bibelbloggen igår, påminn mig gärna om jag glömmer igen).

Tankar?

***

1 Pet 3:18-22

Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse. De hade en gång vägrat att lyssna, när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar, medan arken byggdes i vilken några få, bara åtta människor, räddades genom vattnet.

På motsvarande sätt räddas ni nu av vattnet i dopet, som inte innebär att kroppen görs ren från smuts utan att man med gott uppsåt vänder sig till Gud.

Och ni räddas genom att Jesus Kristus har uppstått, han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida, sedan änglar, makter och krafter har lagts under honom.


***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

Kvinnor toppar påvens bönelista

Ja, det stämmer. Under mars kommer han att be särskilt för kvinnor och dessas roller i samhället.

Med undantag av katolska kyrkan, får man förmoda. För där ska väl diskrimineringen och förtrycket få fortgå?

Är så ytterligt less på denna inomkyrkliga blindhet!

***

"Benedict XVI will be praying in March that all nations grow in appreciation of the dignity and value of women and their roles in society.

The Apostleship of Prayer announced this general intention chosen by the Pope."

(Källa: Zenit)

Read more...

Vatikanen kräver mer av Williamson

Den lama ursäkten häromdagen räcker inte.

"Jesuit Father Federico Lombardi, director of the Vatican press office, said in a verbal statement today that the apology is lacking. He told journalists that the statement "does not seem to respect the conditions established in the Feb. 4 note from the [Vatican] Secretariat of State, which stated that [Bishop Williamson] must distance himself in an absolute, unequivocal and public way from his positions regarding the Shoah."

The spokesman also noted that the prelate's declaration was not a letter directed to the Holy Father or to the Pontifical Commission Ecclesia Dei, which oversees the Church's efforts to heal the schism with the Society of St. Pius X."

Läs mer här.


Själv undrar jag vad detta betyder i praktiken:

"As already stated in the Decree of 21 January 2009, the Holy See will not fail, in ways judged opportune, to engage with the interested parties in examining outstanding questions, so as to attain a full and satisfactory resolution of the problems that caused this painful rupture."

Läs mer här.

***

Rösta gärna i SSPX-enkäten i marginalen - det skulle ha gått ut om några timmar, men jag har förlängt den en tid eftersom frågan fortfarande är aktuell.

Read more...

fredag 27 februari 2009

Ett liv utan T

Mitt tangentbord håller långsamt på att ge upp. Bokstäverna är bortnötta på många ställen.

Men jag vet ju att det är ett N på den helt blanka tangenten. Och att det är ett E där det bara finns kvar ett streck i överkanten, med en liten fjutt i sidan, som skiljer den från bortnötta T som istället har en fjutt kvar i mitten. Resterna av R påminner om ett hebreiskt L som tippat omkull. Och av A finns det bara kvar ett litet tak.

Så länge det inte var så mycket värre än så här så gick det att hantera. Men nu har T gett upp. Och då menar jag verkligen gett upp. Tangenten låser sig och fastnar i nere-läge om man inte trycker extremt löst på den. Sen får man ta en sax och peta upp den. Varje gång. Under tiden skriver den av sig självt: tttttttttttttttttttttttttttttttttt tills man får upp den.

Jag funderar på hur det vore med ett liv utan det högfrekventa T som finns med i vart och vartannat ord. Kanske man kunde byta ut det mot någon bokstav man sällan använder. T.ex. X, Y eller Z. Så att det låter så här...

***

Exx liv uxan x, xja, dex går väl alldeles uxmärkx! Dex är bara axx skriva på. Svårare vore dex kanske axx xala uxan x. Särskilx om man skulle säga X varje gång isxällex för x.

Y är kanske läyyare yalmässigy. Hm. Låyer näsyan liye isländsky. Uråldrigy.

Hur vore det med Z? Azz skriva så leder zill många fler sje-ljudsvarianzer. Lize jazzigz språk, som dez svänger om. Lize läspigz också.

Nån som fattar...? ;-)

***

Uppdatering:

Hi hi... Kom på flera timmar efteråt att detta kunde ha skrivits som ett humorinlägg om: "Varför jag blev a-t-ist".

Det var helt och hållet tangentbordets fel...

Read more...

Underkända religionsböcker

Läste en intressant artikel i senaste Signum för ett tag sen - hade tänkt blogga om den - men har inte hunnit.

Så bra då att Dagen skrev om det nu!

Artikelförfattaren är f.ö. husse till bloggarkatten Tistou!

Och apropå böcker...

Ni har väl inte glömt att rösta på Tistou (och mig) i Bok-SM? Samt sprida info till andra som kan tänkas glädjas över en humorguldkant i vardagen.

Boken ligger verkligen risigt till för närvarande och behöver varje röst den kan få. Några hundra röster till skulle ta den till topp fem och ett förlagskontrakt... Visst vill ni väl hjälpa till med det?

Här kan ni läsa mer om Bok-SM.

Och här är en direktlänk till boken:

http://www.kapitel1.se/charlotte-therese/tistou---bloggarkatten

Read more...

Williamson ber om ursäkt

Det är oklart om han har ändrat uppfattning om det han uttalade sig om - men helt klart ett steg i rätt riktning... Bra!

***

"I Regret Having Made Such Remarks"

LONDON, FEB. 26, 2009 (Zenit.org).- Here is a declaration released today from Lefebvrite Bishop Richard Williamson, regarding his comments on the Holocaust in an interview aired in January by Swiss television.

* * *

The Holy Father and my Superior, Bishop Bernard Fellay, have requested that I reconsider the remarks I made on Swedish television four months ago, because their consequences have been so heavy.

Observing these consequences I can truthfully say that I regret having made such remarks, and that if I had known beforehand the full harm and hurt to which they would give rise, especially to the Church, but also to survivors and relatives of victims of injustice under the Third Reich, I would not have made them.

On Swedish television I gave only the opinion (..."I believe"..."I believe"...) of a non-historian, an opinion formed 20 years ago on the basis of evidence then available, and rarely expressed in public since.

However, the events of recent weeks and the advice of senior members of the Society of St. Pius X have persuaded me of my responsibility for much distress caused. To all souls that took honest scandal from what I said, before God I apologize.

As the Holy Father has said, every act of injust violence against one man hurts all mankind.

+Richard Williamson,
London, 26 February, 2009

Read more...

onsdag 25 februari 2009

Nödrop ur halvfabrikatsträsket!

Ett otäckt klart ljus gick upp för en liten stund sen...

Börjar nästan må lite illa, för jag inser - efter att ha läst Séra Jónatans kommentar i en matutmaning jag skickade ut, vad för slags saker jag förmodligen har stoppat i mig genom åren - i form av närmast dagligt halvfabrikat.

Nu behöver jag tips på mat lagad från grunden (som helst inte tar väldigt lång tid att laga) - för imorgon ska jag storhandla!

Lite oväntat tillägg till fastan, som lär vara mer än 40 dar. Typ för alltid.

Fisk är väl inte preparerat med en massa läskigheter åtminstone? Inte ens den panerade? Fiskpinnar? Och fiskgratäng? Kycklingdelarna borde väl kunna passera obemärkt?

Vårrullar?? (Säkrast med vegetariska?)

Men färdigstekta köttbullar är det nog slut med. Och korv förstås. Pyttipanna? Aldrig mera oxpytt? Frysta färdigrätter av olika slag (microvärmda, ni vet)? Och det mesta övriga som jag levt på...

Hjälp!!!

Read more...

Humorstafettens färd genom bloggosfären...

Här kommer ni att kunna följa stafettpinnarnas vinande färd vidare efter att de har lämnat de tidigare innehavarna.... De "vandrande pinnarna" alltså....

Pastor Astors pinne gick till: Mackan - Vad vårt barn lärt oss om andlighet, hittills
Mackans pinne gick till Anna - (http://www.annatroberg.com/ )

Patriks pinne gick till Peter - (http://www.rupeba.se/)

Zoltans pinne gick till Peter - (http://blog.fristedt.org/)

Elins pinne gick till

Hosannas pinne gick till Tigerliljan - Fasteskämt
Tigerliljans pinne gick till

Thomas pinne gick till Bengt - (http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggare.aspx?blogg=3621199)

Jeez pinne gick till Cissi - Fyrtio dagar som helig dåre - mina tips till andra som vill testa
Cissis pinne gick till Allan - Te-o-logi hos en kopp-tisk kristen
Allans pinne gick till Smålänningarna (http://aschnick.blogspot.com)

Fortsättning följer...

Read more...

Humorstafettens första stafettpinnar....

...är i år hela 20 stycken...och går till...

Pastor Astor - Och därmed fasta!
Elin - Kort kyrkobetraktelse
Erik
Hosanna - Den smittande tron
Christoffer

Benjamin
Monica
Joachim
Clara
Patrik - Kaffe, kaffe, kaffe!
Monica
Zoltan - Handbok för gurus
Inga-Lina
Jason
Emanuel

När ni har skrivit ett humorinlägg och länkat till Mackan och mig (helst till humorgodispåsen i våra bloggar) - skicka då er stafettpinne vidare till en annan bloggare, som i sin tur gör likadant...

Era bidrag länkas till här ovan så snart ni har skrivit klart!

Läs mer om stafetten här!

Godispåsen hittar ni i inlägget som publicerades här för en timme sen!

Lämna gärna en kommentar i våra respektive bloggar också så vi vet att du deltar!

Read more...

Humorstafetten 2009 - godispåse

Härmed inleds högtidligen årets blogghumorstafett - nedan finns humorgodispåsen - och här kungörs de första deltagarna...

Fina priser utlovas till de tio bästa bidragen! Och kanske ett hemligt "bonuspris" som fler kan komma att få del av!

Det finns bara en viktig regel, som nog tål att upprepas:

ALLA som får en stafettpinne: länka BÅDE till Mackan och mig (gärna till just humorgodispåsen i våra bloggar).

För om ni bara länkar till en av oss riskerar ert bidrag att drunkna i mängden så vi missar det - och det vore ju trist... Vi vill få med er i den lista över alla bidrag som vi kommer att sammanställa under resans gång. I min blogg dyker era inlägg upp i marginalen automatiskt när ni länkar - så får ni lite gratisreklam för era bloggar samtidigt... :-)

Det går självfallet bra att hitta på ett eget ämne om man vill - nedanstående är förslag till den som vill ha en liten kreativitetspuff.


* De tio bästa sakerna med att fasta

* De tio sämsta sakerna med att fasta - paxat av Jeez

* Att underlätta för FRA, hur ska bikten fungera nu?

* Avslöjad: i biskopens biktstol avlyssnad av FRA - paxat av Monica O-K

* I stämning inför påsken - Jesus och immaterialrätten

* Enighet i mångfalden. Av män. (Om RKK och ämbetssynen)

* Mina frikyrkliga fördomar om katolska kyrkan

* Mina katolska fördomar om frikyrkorna

* Den vidunderligt stora och läskiga ekumeniska faran - paxat av Bitte

* Min semester hos SSPX

* Mitt avskedstal till kyrkan - äntligen börjar livet som ateist

* Katolsk glasnost och perestrojka - järnridån går upp

* Richard Dawkins vid Pärleporten

* Med påven på jorden-runt-resa

* Med anti-krist i kloster/på frikyrkomöte

* Varför jag gick i kloster

* Varför jag inte gick i kloster

* Fyrtio dagar som helig dåre - mina tips till andra som vill testa - paxat av Cissi


* Mitt tacktal för förstaplatsen på Heretikertoppen

* Kyrkofäder som inte inspirerat mig

* Bortglömda liturgiska finesser som alla borde observera - paxat av Kyrksyster

* Mitt liv som skenhelig

* Te-o-logi, hos en kopp-tisk kristen - paxat av Allan

* Koffeinfritt Kafkaläsande - hur jag höll mig vaken

* A-te-ism - varför jag omvände mig till kaffedrickande

* Makabert fynd: vad som dolde sig i patriarkens skägg

* Tionde i Finanskrisens tidevarv - några avdrag som Gud säkert tillåter

* 'Den smittande tron' - Sjukhuskyrkans nya utmaning - paxad av Hosanna

* Kärringen/gubbstrutten mot strömmen: varför jag alltid har rätt - och alla andra har fel

* Ortodox fasta - hur jag överlevde den på ett snillrikt sätt

* Dostojevskij eller Nevskij? Argumentera!

* Meher-salal-has-bas, kom in och ät! Om det goda i att ge sina barn bibliska namn

* Katt-olik - hur Hund-lik-väckelsen bröt fram

* Påskägg och kastande av ruttna ägg

* Påveskägg och saxar

* Påvens nya modeblogg - alternativt * Troshjältar och kalsonghjältinnor

* Stoppa pressarna - Vatikanen viger MÄN till präster!

* Varför jag tror jättestarkt på ateismen

* Humanist - javisst! Om våra försök att beslagta ordet "humanism"

***

Uppdatering:

Några har velat paxa ämnen - så vi har infört den möjligheten. Skulle ämnena ta slut skrivs det fler... :-)

Fler inlägg om humorstafetten:

Humorstafettens färd genom bloggosfären

Humorstafetten - senaste nytt
Humorstafetten förs vidare

Read more...

tisdag 24 februari 2009

Filmutmaning

Utmaningarna duggar tätt ibland.

Fick även en från Minutz3 som går ut på att lista tre "katolska" favoritfilmer, d.v.s. filmer där tron spelar en roll för handlingen eller för någon/några av huvudpersonerna.


1. The Good Pope

Det är Johannes XXIII vi talar om.... Mannen av folket, som aldrig glömde sitt ursprung, och som under sin korta tid på påvestolen bidrog till ett rejält inomkyrkligt korsdrag. Andra Vatikankonciliet var hans goda initiativ - tillsammans med den helige Ande då... ;-)

Tyvärr dog Johannes XXIII alltför tidigt - efter bara några få år på påvestolen (3 juni 1963, kl. 19:49). Ryktena menar att han blev förgiftad av fiender inom Vatikanen - filmen framställer det som att det var cancer han dog av. Vi vet alltså inte hur det var.....

Här skriver jag mer om filmen.


2. Karol - A Man Who Became Pope (om Johannes Paulus II)

Filmen ger framför allt en värdefull inblick i den polska katolska historien, som jag, trots att vi har många polacker i församlingen, aldrig har fått höra så mycket om. Den visar frihetskampen - rörande politiken - som fann sin styrka i tron. Polen råkade ju ut för både nazister och kommunister....

Jag har också ett mycket gott intryck av den unge Karol - som inte alls hade kvar samma glöd som påve. Han uttalade ganska radikala saker, särskilt som ung präst och biskop. Det är frapperande hur han hade så tydlig inblick i vad som är fel i samhället - men inte tycks se att precis samma problematik finns inom Kyrkan - även där förföljs folk för sin tro, även där behövs förnyelse och förlåtelse... (Ett par scener som visade en nazists och en ateistisk spions omvändelse var för övrigt bland de som berörde starkast.)

Här skriver jag mer om filmen.


3. Törnfåglarna

En klassiker.... Romantiskt tragisk. Den bara måste få komma med i listan fast det egentligen är en hel serie, inte en enstaka film.

Handlingen är nog ganska känd - huvudpersonerna är Fr. Ralph, den katolske prästen, som bunden av sitt celibatslöfte aldrig officiellt kan gifta sig med sin älskade Meggie. Men de får ett barn tillsammans, fast han vet inte om att det är hans. Så blir han kardinal... Och de möts igen... Omöjlig kärlek... Snyft!

Köp DVD'n med hela serien, spika en helg, ta fram näsdukarna och chokladasken (efter fastan i så fall, givetvis), och se den i ett svep. Det är den nog faktiskt värd. Tror jag ska göra så.

Det finns en uppföljare som jag tyvärr inte har sett ännu - Törnfåglarna - de förlorade åren... Återkommer kanske i ämnet när jag har sett rubbet...


Skickar vidare utmaningen till:

Zoltan
Edward
Peter

Read more...

Matutmaning

Är utmanad av Hosanna!

Utmaningen går ut på att man ska delge de 5 äckligaste maträtter man vet. Fast jag föredrar nog att liksom hon kalla gåvorna i form av mat för mindre goda.

1. surströmming (det räckte en gång - åt den naturell)
2. lever och andra inälvor (gillar inte smaken eller att veta vad det är)
3. blodpudding och annan blodmat (tanken på att det är gjort av blod gör att jag numera avstår)
4. isterband och pölsa (samma orsak: läskig konsistens och oaptitligt innehåll)
5. sniglar och ostron (hur kan man äta sånt? är inte ostron dessutom levande när man äter dem?!)

Och då har jag ändå inte räknat in alla de rätter jag är expert på att misslyckas med - som brukar anlända i varierande nyanser - från svagt vidbränt till kolsvart.

Utmaningen går så här alldeles innan fastans inledning vidare till:

My
Carolina
Havsprinsessan
Excelsis
Séra Jónatan

Skickar en bonusutmaning till Edward eftersom jag är nyfiken på vad han absolut inte äter!

Read more...

Prinsessförlovning och grönt ljus för äktenskapsbrott

Ja, nyheterna är minst sagt varierande idag.

Det ryktas att förlovningen mellan prinsessan Victoria och hennes Daniel kommer att offentliggöras om en timme.

Får i så fall gratulera de lyckliga tu och citera litteratur-nobelpris-stalkern: "Äntligen".

De är visst redan sambor på slottet... Och lär förbli det i ett år till eftersom bröllopet i så fall planeras först till nästa vår.

Fler som skriver om det: se här, här, här och här.

***

Uppdatering: Expressen (som var först med att skriva om detta) hade rätt! Se Youtubeinslaget med kungafamiljen här:




Håller med Emanuel om att detta var bästa sättet att annonsera nyheten!

***

Den andra nyheten var mer deprimerande. En notoriskt otrogen präst i SvK återfår rätten att utöva sitt ämbete:

"Prästen blev 2003 avstängd sedan fyra kvinnor lämnat in en anmälan mot honom. Det visade sig bland annat att han inlett ett förhållande med en kvinna under förespegling att han var skild. Prästen ska också ha fört biskopen bakom ljuset om ett av sina förhållanden.

Han säger att Domkapitlets nya beslut är ett uttryck för en utveckling mot ett mer liberalt sätt att tänka i kyrkan.

- Det var ju det som Jesus stod för en gång i tiden."

Inte alls!!

Read more...

måndag 23 februari 2009

Rösta i Bok-SM!

Tistou - bloggarkatten har sen igår kväll snabbt rasat 12 steg - från placering 230 till 242...

Det beror på att en som rekommenderade boken ändrade sin röst - samt på att andra böcker som låg efter Tistou's bok har fått fler röster och gått om den.

Ska det sluta med att boken hamnar på jumboplacering? Så dålig är den väl inte? Det är ni som avgör det genom att ni röstar - eller inte...

Läs mer här.

Read more...

Kuliga katter igen


Read more...

söndag 22 februari 2009

Snart startar humorstafetten 2009....!!! MISSA INTE

Nu i veckan inleds fastetiden, på Askonsdagen - missa för allt i världen inte årets blogghändelse som också startar då!!! Nämligen humorstafetten, som föddes anspråkslöst förra året och utvecklades till något fantastiskt!

En godispåse fylld av nya fräscha blandade ämnen läggs ut på onsdag. (Här kan ni kika i förra årets godispåse och följa länkarna till de ämnen som plockades och skrevs om då.)

Tio inledande stafettdeltagare kommer att få börja väljandet och vrakandet ur den nya, än så länge hemliga godispåsen - eller hitta på ett eget fyndigt ämne att skriva om - innan de skickar vidare stafettpinnar till andra lyckligt lottade. Tanken är att pinnarna ska vina genom bloggosfären i rask takt och sprida glädje i bloggosfären under fastans 40 dagar, för att sedan kulminera i ett påskskratt.

Har liksom Mackan sett fram emot humorfastan hela året....! Det är riktigt jobbigt att ransonera humorinläggen så under resten av kyrkoåret. Ähum… Det har väl inte varit någon hård fasta från humor precis… Så gott som ingen alls egentligen. (Mea Culpa, mea maxima culpa!)

Men det är ju bara en gång om året som humorn numera riktigt sprakar loss alldeles ohämmat i bloggosfären...

Bloggvänner och fiender möts under denna tid tvärs över alla läger, i humorns underbara tecken - det är det bästa av allt. Förutom självironin, som är en annan av poängerna. Skämt blir allra roligast om man driver med sig själv och sitt eget sammanhang.

Humorstafetten är naturligtvis bibliskt förankrad:

i Matt 6:16 närmare bestämt - “När ni fastar, se inte så dystra ut som hycklarna. De vanställer sina ansikten för att visa människor att de fastar. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön.”

Men den riktar sig inte uteslutande till kristna - extra bonuspinnar kommer att slungas ut till sådana som nog allra minst anar det.

Rent praktiskt - här är en enkel men mycket viktig regel - eftersom årets humorbloggstafett kommer att få mycket större spridning redan från start och därmed blir betydligt svårare att överblicka än förra årets:

ALLA som får en stafettpinne: länka BÅDE till Mackan och mig.

För om ni bara länkar till en av oss riskerar ert bidrag att drunkna i mängden så vi missar det. I min blogg dyker era bidrag upp i marginalen automatiskt om ni länkar - så får ni lite gratisreklam för era bloggar samtidigt... :-)

Nedräkningen kan starta...

Read more...

Stenkastandets synd

- Vad är synd?

Den frågan ställde jag inom mig igår, apropå ett annat samtal här i bloggen. Och fick lite oväntat genast svaret: "Att kasta första stenen."

Stenkastandet ska förstås bildligt - det kan handla om elaka tankar, ord eller handlingar gentemot andra.

Det gäller att inte låta dem gro och utvecklas. För ofta går det successivt från tanke till handling. Bäst är att stoppa stenens framfart redan på tankestadiet. Det lyckas kanske inte alltid. Nåväl - då får man försöka stoppa den på ordnivån istället. Och lyckas inte heller det så är det förhindra handlingar som gäller. Lyckas ingenting så är insikt om synden, omvändelse och bikt enda utvägen ur stenkastargropen. Bäst är att vända sig till Gud i bön, eller fly till bikten redan i de första stadierna.

Därmed inte sagt att handlingar nödvändigtvis är värst - tankar som mal och förpestar ens inre kan vara det allra värsta - eller ord som inte borde uttalas eller skrivas.

Men det klassiska mönstret för stenkastning skulle på ett enkelt sätt kunna beskrivas så.

Detta med stenkastande anspelar förstås på följande text i Johannesevangeliet (8:2-11)

"Tidigt på morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade.

De skriftlärda och fariseerna kom då dit med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom och sade: "Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. I lagen föreskriver Mose att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?" Detta sade de för att sätta honom på prov och få något att anklaga honom för.

Men Jesus böjde sig ner och ritade på marken med fingret. När de envisades med sin fråga såg han upp och sade: "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne."
Och han böjde sig ner igen och ritade på marken.

När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. Jesus såg upp och sade till henne: "Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?" Hon svarade: "Nej, herre." Jesus sade: "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.""

Read more...

lördag 21 februari 2009

Williamson utvisas...?

Såg nyheten redan igår, men hann inte blogga om det då:

"Den brittiske katolske biskopen Richard Williamson, som i tv-programmet Uppdrag granskning förnekade att judar dödades i gaskammare under Förintelsen, får inte längre vistas i Argentina. Myndigheterna har gett honom tio dagar att frivilligt lämna landet."

Läs mer här.

Får se om han får uppehållstillstånd, och kan bo tryggt nånstans i världen... Kanske i Vatikanen? Eller så får han väl prova på det liv som tusentals flyktingar får utstå...

***

Uppdatering:

"At the seminary outside Buenos Aires, in the rural town of La Reja, two clergymen told Reuters that Williamson had already left the sprawling, tree-lined compound.

"It's very sad but there you have it," said a bespectacled, young Frenchman who identified himself as Juan de Dios, or Juan of God.

Neither he nor priest Alvaro Calderon was willing to say if Williamson had left for good."

Läs hela artikeln här.

Read more...

Polska präster vill ha familj

Läste en artikel om det i senaste numret av Kyrkans tidning. Tyvärr finns bara en kortversion på nätet - pappersartikeln är bättre och mer utförlig!

"52 procent av Polens katolska präster vill leva i vanlig familj och ha fru och barn, detta enligt en undersökning gjord av teologiprofessor Jozef Baniak, vid Adam Mickiewicz-universitetet i Poznan i Polen.

Den ännu opublicerade undersökningen visar också att av de 823 tillfrågade prästerna erkänner 12 procent att de har fast relation med en kvinna. En tredjedel av landets präster funderar också på att lämna kyrkan på grund av det påtvingade celibatet.

De präster som erkänner sexuellt umgänge med en kvinna möts med rekommendationer att tala tyst om det hela av sina överordnade. Detta visar, enligt Kjell Albin Abrahamsons krönika, på ett stort gap mellan katolska kyrkans ord och dess handling.

Homosexuella präster ingår inte i undersökningen, men professor Baniak påstår att en tredjedel av landets präster är homosexuella."

Dagen skriver också om det.

Var detta verkligen en nyhet för någon? Gääääsp...

***

Uppdatering:

Precis efter att ha skrivit detta loggade jag in på Facebook, där någon just hade postat denna video - reklam för Björn Borg... Jo jo...

Read more...

JH Newmans födelsedag!


Den ska förstås firas - förslagsvis enligt följande - på det relativt nybildade Newmaninstitutet - var annars?

***

21 februari

Newmandag

Välkomna att fira John Henry Newmans födelsedag den 21 februari i Newmanhuset i Uppsala (Trädgårdsgatan 14).

kl. 14.00 Mässa (i katolska kyrkan)
kl. 15.30 Föreläsning: "John Henry Newman and the Idea of a University"
kl. 17.30 Förfriskningar

Medverkande:

Nuntien, ärkebiskop Emil Paul Tscherrig (Stockholm)
och Mons. Michael Sharkey (Birmingham)

***

Har tidigare bloggat om Newman - då handlade det om hur kyrkan går emot hans sista vilja.

Annars är han inte minst känd för sin medverkan i Oxfordrörelsen, och konversionen till katolska kyrkan, samt sina skrifter, bl.a. psalmen "Lead, kindly light" (Led, milda ljus...).

Read more...

fredag 20 februari 2009

Bloggarkatten Tistou (och jag) deltar i Bok-SM....!


Ett bokmanus, framvuxet ur bloggandet, har just sett dagens ljus (inte helt färdigt, men nästan).

Och det deltar nu i ett Bok-SM anordnat av Piratförlaget....

***

Tistou - bloggarkatten


En enastående kastratjamare har ordet, hans självförtroende är ansenligt, liksom hans svansföring - och humor.

Har du en gång mött katten Tistou så vill du inte släppa bekantskapen!

Tistou har regelbundet florerat som gästbloggare i diverse katt-olska bloggar, och på läsarnas önskan gör han nu ett försök att bli publicerad i bokform.

Ett urval av kommentarerna till hans bloggposter finns med i boken.

Boken innehåller också en hel del exklusivt bonusmaterial som aldrig tidigare har publicerats!
Tistou's sprillans nyskrivna sång och lite kattpoesi bl.a. Det blir också några nya specialskrivna inlägg som inte kommer med i bloggen. (Kommer att läggas till i boken inom kort.)

Tistou hoppas verkligen på att få ett kontrakt...

Så gör honom inte besviken - lägg din röst på hans bidrag i Bok-SM!

För att citera honom:

"Omedelmjau!!!"

***

Här kan du läsa boken:

http://kapitel1.se/charlotte-therese/tistou---bloggarkatten


Om du vill glädja Tistou och bidra till att boken finns med bland de vinnande bidragen som får ett förlagskontrakt så kan du alltså hjälpa till genom att rösta/rekommendera boken!

För att göra detta behöver du registrera dig (det går snabbt och enkelt: du anger bara namn, eller en pseudonym om du hellre vill det, och e-mailladress).


OBS! Viktigt:

För att dina röster ska räknas krävs att du rekommenderar tre böcker, varken fler eller färre. (Så titta runt även bland de andra bidragen!)

Den första röstningen måste ske före den 31 mars 2009!

Därefter följer två finalomröstningar för de böcker som går vidare.


Läs mer om Bok-SM och registrera dig här:

http://www.kapitel1.se/info/bok-sm



Tipsa andra om boken ifall du tycker om den (t.ex. via mail eller i din blogg)! Boken kommer sannolikt att behöva flera hundra röster, kanske över tusen - för att ha en chans att ta sig till final...

Och än är det inte för sent att göra ändringar - redigeringen och finslipningen ska snart börja - så berätta gärna ifall du har synpunkter (i kommentarerna här eller via mail)!

Har lagt upp en ruta överst i bloggen som kommer att visa aktuell rekommendationsstatus under tävlingens gång.

Just nu är boken på plats 231 - och behöver alltså avancera minst 227 steg för att hamna bland de fem översta finalisterna som ni läsare röstar fram....

Din medverkan är jätteviktig!!!

**

Uppdatering:

Har fått veta att om någon läser boken online, och först därefter registrerar sig, och direkt röstar - så kan rösten bli oglitig - eftersom systemet automatiskt läser av det som att boken inte är läst av den nyss registrerade. Så har du gjort så - rösta på nytt - men öppna då boken även när du är inloggad och titta sakta igenom något/några kapitel på nytt, så borde systemet känna av dig som en riktig läsare. Betygssätt gärna boken med hjärtana!

Read more...

Bibelblogg - något nytt

Veckans bibelblogg innehåller ett avsnitt som sedan många år tillbaka är något av en ledstjärna i mitt bloggande. Detta att Gud gör något nytt och att det redan spirar. (I förra bloggen fanns det citatet med överst.) I tidigare bibelöversättningen står det om vägar i öknen och strömmar i ödemarken. Det är vackert...

Viktigast för mig är att det är Gud som gör det. Fixar förnyelsen alltså... Även om många människor är motsträviga till en början. De flesta verkar ju vilja ha allting så som de är vana.

Själv skulle jag trivas bäst med mer flexibilitet och varsam förändring i Kyrkan, där den bärande grunden är densamma, men det övriga kontinuerligt förnyas. Så att de synliga tecknen inte förvandlas till slentrian, urholkas, töms på närande innehåll.

Fastnade också för en rad mot slutet: att Gud förlåter synder för sin egen skull!

Fler som har tankar kring texten?

***

Jes 43:18-19, 21-22, 24b-25

[Så säger Herren:]

Men glöm det som förut var,
tänk inte på det förgångna.
Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan,
märker ni det inte?
Jag gör en väg genom öknen,
stigar i ödemarken.
Det folk som jag har skapat åt mig,
de skall sjunga mitt lov.
Du åkallade inte mig, Jakob,
tröttade inte ut dig för min skull, Israel.
Tvärtom betungade du mig med dina synder
och tröttade mig med dina förbrytelser.
Jag, jag är den som utplånar dina brott,
för min egen skull,
jag minns inte mer dina synder.


***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

torsdag 19 februari 2009

Gud behöver inte Sverige

Vid den tanken snuddar Marcus Birro i en krönika, som väl mest handlar om vårt svenska folks behov av Gud - och avsaknaden av insikt om det i en allt mer tilltagande ytlighet.

"Vi har ju allt. Vi är förskonade från allting. Vi rör vid våra egna liv som något främmande. Vår förvirring har ingen spegel. Livet är ett blåmärke, ett födelsemärke som börjat klia. Men vissa saker är vi säkra på. Som att Påven är en böghatande fascist. Som att Gud är för svaga människor med hjärtat till bredden fyllt av kaos."

Läs hela krönikan här.

Säger bara: wow!

Tänk att en evangelist kan vara anställd av Expressen! (Jo, en nutida sådan är du allt - Gud lyser skarpt och klart rakt igenom ditt ömsom fränt råa och ömsom himmelskt vackra språk!)

En sak är säker: Sverige behöver Birro!

Read more...

Stefan Swärd gästbloggar om ekumenik


Kors-tåget för ekumenik fortsätter fram till påsk (minst). Här kommer ett bidrag från EFK-hållet. Stort tack till Stefan Swärd!

Kommentera gärna även dessa gästinlägg - ni hittar samtliga tidigare inlägg här (länkar finns sist i det inlägget).

***

Kristen enhet är ett ständigt aktuellt ämne. Det har ju hunnit gå 2000 år sedan Jesus grundade sin kyrka. Och under dessa år har vi kristna lyckats dela upp oss på många tänkbara sätt, och vi tolkar Bibeln på många olika sätt. Det är mycket som skiljer. Men det också mycket som förenar. Ett sätt att minska skillnaderna är att fokusera på det som förenar. De samfunds- och kyrkostrukturer vi har idag, är delvis uttryck för gårdagens skiljelinjer och konflikter. Att vi kristna inte är överens om många saker tycks inte ha avtagit med åren, men vilka saker vi inte är överens om är annorlunda i dag än för 100 år sedan, och mycket annorlunda idag än för 500 år sedan.

Det är flera saker som jag tycker starkt förenar oss kristna från kristna kyrkotraditioner, vi har en gemensam nämnare.

En förenande fråga är kärleken till Kristus. Kristendomen handlar om passion. Naturligtvis handlar det också om lära, idé, ideologi och teologi. Men att vara kristen är bland annat att leva i en kärleksrelation med Kristus, det handlar om liv, passion, känsla, patos. Och detta är en gemensam nämnare, kärleken till Kristus förenar katoliken, den ortodoxe, pingstvännen, livetsordaren och EFK:aren. Samtidigt som den troende som lever i en passionerad kärlek till Kristus kan känna en stor distans till samfundskollegan vars kristendom mest handlar om slentrian och formaliteter. Den innerligt bedjande kristne som älskar Jesus känner en sådan stor samhörighet med andra kristna från andra kyrkotraditioner som också är innerligt bedjande och älskar Jesus.

En annan fråga handlar om etiken, efterföljelsen, det heliga livet. Att leva som en lärjunge till Jesus, leva i lydnaden, eftersträva det heliga livet, att avskilja sig från världen för att leva i efterföljelsen – detta förenar troende från olika kyrkotraditioner. Det kan finnas nyansskillnader i hur vi ser på etiken, men det finns ändå en gemensam nämnare att värna om livet, alltifrån konceptionen till dess slut, att helga och värna om äktenskapet och familjen, att inte låta materialismens band styra över våra liv, respekten för de tio budorden som ett rättesnöre för våra liv m.m. Kring dessa frågor går inte skiljelinjerna mellan samfunden och kyrkotraditionerna, utan mellan de troende som väljer lydnadens, försakelsens och efterföljelsens väg, och de som styrs av sekulariseringens krafter, vars etiska måttstockar i alltför stor utsträckning är tidsandan och mainstream-kulturen, mer än Jesu ord, Pauli undervisning, och det samlade vittnesbördet från kyrkans tradition. Och här är det inte så stor skillnad om man är katolik, ortodox, pingstvän, EFK-are eller livetsordare.

En tredje gemensam nämnare och enhetsfråga handlar om tron på Jesus som världens frälsare, och tron på grunderna i det kristna evangeliet. Att Gud blev människa genom Jesus Kristus, tron på Jesu död och uppståndelse, och att det har en avgörande betydelse för vår frälsning, pånyttfödelse och att få del av det eviga livet – och att Jesus är vägen, sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom honom, detta förenar kristna från alla läger och kyrkotraditioner. Vi uttrycker oss lite olika, korsets mysterium kan förklaras utifrån lite olika perspektiv, men det finns här en gemensam nämnare. Och detta förenar kristna från olika kyrkotraditioner och bakgrunder. ”Jesus för världen givit sitt liv, öppnade ögon Herre mig giv”, - en psalm och en bön som kan sjungas av alla ärliga troende. Och här går inte skiljelinjerna mellan kyrkorna och samfunden utan mellan dem som tror på evangeliet, och de som nedtonar Jesu frälsande betydelse, de som ser de olika religionerna som likvärdiga, och de som menar att Jesu övernaturliga uppståndelse bara var uttryck för en dåtida världsbild, och ingenting som har hänt i historien.

Det är en del som skiljer, och det är mycket som förenar. Samtalen och dialogen om det som förenar kan öka den kristna enheten.

Stefan Swärd,
ordförande för Evangeliska frikyrkan (EFK)

Read more...

onsdag 18 februari 2009

Williamsons kvinnosyn

Har skrivit lite kort om det tragikomiska ämnet tidigare.

Nu har SSPX rensat bort dessa skrifter från sin webbplats - men några av dem finns rekonstruerade och publicerade här.

Inte minst är det intressant att jämföra nazisternas och katolska kyrkans kvinnosyn - som verkar överensstämma nästan fullständigt (se sista länken i raden som går till ett forum - på slutet skrivs det en del om det).

Det är delvis samma argument som kommer upp som de som används i debatten mot kvinnliga präster....

Tidigare blogginlägg om SSPX finns här.

Read more...

Bästa sättet att be för helande?

Har läst om det tidigare, och blev påmind igen genom ett mail jag fick för några dagar sen (se nedan - alla namn och detaljer är borttagna - men sammanhanget är katolskt och karismatiskt).

Det här verkar vara bland de bäst fungerande "metoderna" - om man nu ska använda sådan terminologi - i fråga om bön för helande.

Tror att det beror på att man fokuserar på det friska, det helande man vill se som resultat - istället för att inrikta bönerna på sjukdomen (antingen "krigiskt" eller vädjande till Guds eventuella vilja att hela). Paradoxalt nog verkar böner med sådant fokus på det sjuka och skadade rentav kunna förvärra situationen.

Det här tyder på att det verkligen har betydelse för hur vi ber för varandra...

Vad har ni för erfarenheter av detta?

***

"Yesterday at our /.../ meeting, we were praying for XX (breast cancer that has returned after treatment and has spread).

Just before we began to pray, a priest in the community got up and shared a brief story that happened in the last few weeks. He was praying with a woman who had stage 4 cancer, been through treatment and was dying. He visualized that cancer cells were disordered and so he prayed that God would sort of 'reboot' her body's cells so that they would return to their pre-disordered (think computer virus) condition and function in proper harmony with all the other cells in her body. He thought of cancer cells as being greedy, absorbing resources from other parts of the body to grow larger than they needed to be for healthy functioning. So instead of using battle imagery (asking God to destroy the deadly cancer cells), he used a more gentle approach of asking the Lord to re-order them to their original relational harmony.

This particular visualization seemed to be a way for this priest to focus his faith and the woman was completely healed!

So the leader of the meeting incorporated that imagery in how he prayed for XX. I'll let you know if she experiences a miraculous healing also."

Read more...

tisdag 17 februari 2009

Ortodox teologi om den helige Ande och frälsningen

Hittade följande intressanta kommentar i en dominikanblogg....

"Generally, the E.O. [Eastern Orthodoxy] do a better job of unpacking a theology of the Holy Spirit than the West does. I appreciate the more literary approach of the East and find their style of writing (less rational, more poetical) more appealing. As a Dominican, I am commited to the use of right reason in theological discussions, but sometimes we miss the subtlies when we focus exclusively on the rational. More than anything, the East has a better understanding of how creation and deification work in our salvation."

Jag håller med Fr. Philip Neri Powell O.P. om att den ortodoxa teologin ofta förklarar saker bättre än den katolska. Och på ett mer poetiskt tilltalande sätt dessutom.

Fast ibland är det svårt att förstå exakt vad som menas om man inte har all terminologi glasklar för sig, och ser hela bakgrundssammanhanget.

Skulle önska att någon ortodox läsare (eller flera) ville ta på sig uppdraget att i kommentarerna utifrån citatet redogöra för:

1) teologin om den helige Ande

2) skapelsen och gudomliggörelsen - i förhållande till frälsningen

Read more...

måndag 16 februari 2009

Senaste SSPX-nytt och annat ultrakonservativt

En intervju med Bernard Fellay.

En annan intressant nyhet är att den nyss utnämnde ultrakonservative biskopen i Österrike hoppar av befattningen p.g.a. den massiva kritiken:

"Given the fierce criticism, I have been in prayer, and after consultation with the diocesan bishop came to the conclusion to ask the Holy Father in Rome to withdraw my nomination as Bishop of Linz."

Påven har accepterat hans begäran.

Motvinden vänder långsamt igen...

Read more...

Nedsläckning pågår - hjälp!

Datorn har börjat agera väldigt konstigt. Tror det började i förra veckan, eventuellt veckan innan det.

Helt plötsligt stänger den av sig själv så man får starta om den. Omstart tar tio minuter.

I början hände detta "bara" 1-2 gånger om dan när jag höll på med riktigt minneskrävande saker.

Idag har det hänt sju gånger på mindre än två timmar, utan att jag har haft några minneskrävande sidor uppe.

Det är helt omöjligt att göra något vettigt eftersom allt man gjort försvinner varje gång det händer om man inte hunnit spara det, och särskilt som varje start efter de täta nedsläckningarna tar så lång tid.

Nån som har råkat ut för samma sak och vet vad det beror på - och framför allt vad man kan göra åt det??

Read more...

lördag 14 februari 2009

Valentine cats

Read more...

fredag 13 februari 2009

Bibelblogg - gör allt till Guds ära

Veckans bibelblogg är kort och koncis. Men rymmer mycket.

Vad betyder texten för oss idag, här och nu? Rent konkret.

****

1 Kor 10:31-11:1

Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. Väck inte anstöt vare sig bland judar eller greker eller inom Guds församling. Själv försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de skall bli räddade. Ha mig till föredöme liksom jag har Kristus till föredöme.

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

Kyrklig ordlista - änglahyss m.m.


Hör ibland lite speciella uttryck i olika kristna sammanhang.

Det finns inte bara en kristen jargong, utan ganska många olika "dialekter".

Har ni också tänkt på det?

Ett sånt exempel är ordet "änglahyss" - som jag aldrig hade hört förrän två frikyrkliga vänner använde det oberoende av varann i olika sammanhang. Det handlar om snälla "bus". Goda gärningar som ofta är lite undansmusslade, och ibland mer påtagliga. Godhet utan särskild anledning - annat än för sin egen skull, för att sprida glädje i omgivningen. Ja, så tolkar jag det i alla fall - rätta mig gärna, ni som brukar använda ordet.

Det är ett helt underbart uttryck tycker jag, hur som helst - som borde marknadsföras katolskt också. Och än mer tillämpas i praktiken.

Änglahyss gör Gudsnärvaron mer påtaglig i världen... För Gud verkar ju även genom oss - vare sig vi är medvetna om det eller inte.

Har ni fler exempel på sån här kristen specialjargong som används i era sammanhang? Eller i andra kyrkor - det kan vara lättare att upptäcka den där, genom att man hör nya uttryck.

Read more...

Kvinnoprästmotståndare = Gudsförminskare

Hittade en artikel som sammanfattar vad många i katolska kyrkan idag tänker... Men som få säger offentligt.

Artikeln inleds med en intressant iakttagelse utifrån en tortilla som användes under ett eukaristifirande i New Mexico... (Läs alltså hela artikeln!)

***

"There is a fundamental Catholic belief that all of creation -- all finite things existing in the world -- are capable of revealing infinite meanings about goodness, holiness, and God. By barring women from ordination, the church suggests that God is incapable of working through the body of a woman because it does not match the bodily design of Jesus and his disciples.

The irony is that the ban is also a rejection of the life and work of Jesus. Throughout the Gospels, we are given account after account of Jesus' encounters with women of extraordinary faith. In John's Gospel, the Samaritan woman is the first to inspire followers of Jesus (4:39), while Martha, sister of Lazarus, makes a confession of faith in Jesus that is unparalleled in any of the four Gospels (11:27). These exceptional women demonstrate great faith while the disciples, particularly Peter, continually misunderstand Jesus' teachings (4:33; 11:12).

Those who denounce the ordination of women ought to be reminded that their intense love affair with conformity with the church stands in direct conflict with the life of Jesus and a fundamental principle of sacramental theology. Their appeals to doctrines and canons and catechisms are sorrowful evidence that the power of the church has a much greater hold over their hearts and imaginations than the power of God. church teaching has been made into an idol, while the work and witness of Jesus and the continually unfolding revelation of God's work in creation goes largely ignored.

I know that I am not alone when I say that I have grown weary of the church's blatant fear of female power. It is no secret that women are the fabric that holds together the Catholic church in this country. They are the teachers, the principals, the liturgical coordinators, the family faith and outreach ministers, the pastoral administrators and associates. Many of them have educations far superior to most current Catholic seminarians, yet still, they cannot preach the sermon or consecrate the Eucharist because of their bodies. Though they hold the master of divinity degrees and years of ministerial experience, they still cannot baptize the baby, or give the second grader first Communion, or marry the couple (though they do all of the sacramental preparation work!), because of their bodies. Though they have more passion for the poor and the broken than many of the priests with whom they work, they cannot anoint them or grant them absolution, because of their bodies.

Often I am asked by older Catholics why there are fewer and fewer young women in the pews. I explain that newer generations of women are not compelled by a tradition that excludes them from acting with religious or spiritual authority on the basis of their physical form. I cannot stress enough how isolating and disempowering it is to a woman's spirit not to have ever seen her own bodily form stand behind an altar, place her hands in the waters of a baptismal font, or offer last rites at the side of the hospital bed.

The more I become painfully acquainted with the exclusion of women, the more I become aware of a relationship between the rejection of female power and the rejection of the power of God. In order to allow women the full dignity to which they are entitled as leaders in the church, those who are in power would have to be willing to make themselves vulnerable to change, to being surprised, to being moved. But, if we read the scriptures and truly open ourselves up to experiencing God in everyday life, we know that our God is a Being who loves to constantly re-attune our vision, a God who lives to surprise us with paradoxes, a God who always leads us into unexpected places. As believers, we must always be prepared for God to pull the rug out from under us, the way Jesus did with the priests and scribes."

Läs hela artikeln här.

Read more...

torsdag 12 februari 2009

Katt-skoj




Read more...

onsdag 11 februari 2009

Påvliga snedsteg

De börjar bli ganska många nu - de saker som gör katolska kyrkan förhållandevis omöjlig, både invärtes, och i världens - samt olika religiösa traditioners - ögon:

* uttalandet om islam i Regensburg 2006 - som försvårade religionsdialogen med muslimer

* återinförandet av tridentinsk mässa 2007 - som alienerade från Andra Vatikankonciliets anda

* uttalandet kort därefter om att protestantiska kyrkor inte är riktiga kyrkor - som försvårade ekumeniken i den riktningen

* hävandet av bannbullan för SSPX-biskoparna - som ledde till ett judiskt avståndstagande

* undervisningsförbud och/eller exkommuniceringar av kyrkoförnyare

* utnämnandet av en ultrakonservativ biskop i Österrike (som sagt ungefär lika klipska saker som Williamson) - vilket lär öka den katolska utträdeshastigheten åtminstone lokalt

Läste en artikel som ger en del tänkbara orsaker till allt detta.

Mest intressant är något jag inte visste, att påven har haft stroke två gånger, 1991 och 2003, vilket kan tänkas påverka omdömet...

Vad finns det annars för vettig förklaring till att den tidigare så oerhört skärpte kardinalen som påve begår blunder efter blunder?

Hans mål som påve var att ena kristenheten och att föra Europa tillbaka till kyrkan.

Vad var det som gick så snett?

***

"Clearly something is awry in the Vatican. Why? Could it be that the pope and the Vatican do not want true theological dialogue with Protestants, Muslims and Jews? Perhaps the turn to the right is an attempt to gain more true believers as evangelical fundamentalists tried to do in America. Is it possible that the Vatican is trying to claim Europe for Roman Catholicism against the supposed threats of Protestantism and Islam?

Is the unity Benedict XVI seeks a mask for a pre-Reformation papal hegemony over Europe, including Eastern Europe? In 2006 Benedict XVI and the Ecumenical Patriarch Bartholomew I of Constantinople signed a Common Declaration to seek union, but Russian and other Eastern Orthodox bishops deeply distrust the Vatican attempts to regain lost bishoprics in the Ukraine and other East European venues. In the Protestant case, Vatican unity means capitulation to papal definitions, not reaching out in a mutual embrace. Could the underreported strokes suffered by the Pope in 1991 and 2003 be affecting his judgment?

What is abundantly clear is that Benedict XVI's original lofty ideals of regaining Christian unity and returning Europe to the church are even more distant than when he began his papacy. Not only is the papacy loosening itself from the ecumenical embrace, it is also unclasping the hands of faithful Catholics. This is a papacy sadly gone astray one misstep at a time."

Läs hela artikeln här.

Read more...

En påvlig Obama

Ja, en sådan efterlyses av Hans Küng...

Själv frågar jag mig hur många fler skandaler katolska kyrkan måste gå igenom innan förnyelsen släpps fram. Finns det ingen ände...?

***

"To get right to the point, Kung in his article on February 3, wished Barack Obama were Pope. “The mood in the church is oppressive, reforms are paralyzed, and the church in crisis,” he says. “Benedict is unteachable in matters of birth control and abortion, arrogant and without transparency and restrictive of freedom and human rights.”

For Kung, Benedict should act as Obama has done, declaring a crisis, identifying the problems, proclaiming a vision of hope, revitalizing ecumenism, gathering competent colleagues of either gender, and using the power of his executive office to issue decrees (unhindered by such institutions as a democratically-elected Congress or a Supreme Court.)

But no, “the Pope is reorienting himself backward, inspired by the ideal of the medieval church, looking toward the Council of 1870, not the one of 1965.”

Can the Roman Church, he asks, give birth to an episcopacy which does not conceal its manifest problems, theologians not afraid to speak out and a climate to encourage women leaders? Kung is playful: “Yes, we can,” he writes."

Läs mer här.

Read more...

Fjärde bilden i enda mappen



Fick en kul utmaning från Ako för någon dag sen...

Den gick ut på att man skulle leta upp fjärde bildmappen i datorn och plocka ut fjärde bilden i den och publicera denna bild i bloggen.

Nu var det inte så enkelt i mitt fall - eftersom jag nästan inte har några bilder på datorn för tillfället (har nyligen rensat), och det finns bara en enda liten bildmapp här dessutom. Försökte få upp några cd-skivor där jag har bilder i mappar - men datorn registrerar dem som tomma skivor och frågar om jag vill bränna en ny cd när jag stoppar in dem... Absolut inte! Hoppas verkligen att bilderna finns kvar...

Så jag fick göra det bästa av situationen, och ta en bild ur den enda mappen. Det var ursprungligen den tredje bilden (den fjärde är hemlig, typiskt nog!), men blev den fjärde när jag sparade den i ny storlek. Samma bild har jag nu lagt in även som header - men den ligger nog inte kvar så länge, så därför får den komma med i inlägget också.

Vad föreställer den då? Jo, en vacker röd bänk som fanns utanför "mitt" fönster en regnkall höstdag då jag var på ett trevligt psalmmöte hos birgittasystrarna i Djursholm. Tycker att parken där är så rogivande, alltid finns det något att titta på - bäst är nog blommorna om våren, men träd - och bänkar - är inte heller fel...

Skickar vidare utmaningen till Mackan, Z, Johan och Hosanna!

Read more...

tisdag 10 februari 2009

Röster om ekumenik


Läser några artiklar i Dagen, som alla har det gemensamt att de nämner ekumeniken, ur olika synvinklar. Tänkte göra ännu en dykning ner i ämnet så här i ekumeniska kors-tågstider.

En trevlig artikel handlar om Vintermötet i Bjärka Säby - fastnade särskilt för detta:

"Eftersom deltagarna kommer från ett så brett spektrum av traditioner kan Vintermötena komma att påverka svensk kristenhet på ett mycket nämnvärt sätt i framtiden. Inte genom att mötet fungerar som en propagandamaskin, utan att det där planteras något i hjärtat som leder till en gemensam ton, men med många olika uttryck.

när ordet ekumenik allt mer börjat betyda likriktighet, kanske termen tvärkyrklighet klingar bättre om det på ett bättre sätt bevarar mångfalden på vår pilgrimsvandring bort från hemlösheten.
"

I en mindre inspirerande artikel (ett referat av en annan artikel) passar Stanley Sjöberg på att dela ut en känga i det stockholmska biskopsvalets riktning, och han gör det genom att stödja sig på en mycket stor grupp som han förmodligen inte ens har konsulterat i frågan - vilka menar han mer specifikt med "invandrarkyrkor" - den ursprungliga svenska katolska kyrkan som nästan fullständigt kördes ut ur landet, kanske?

"Sjöbergs [sic!] skriver att 'ekumenik innebär tolerans och öppenhet för teologisk mångfald, men gränsen går kring den typ av hädelse som numera accepteras som kultur. Det här är helt avgörande frågor för de ekumeniska relationerna till invandrarkyrkorna i Storstockholm.'"

Men se den gubben gick inte. Ekumenik sker inte bara på lokalplanet - och den stoppas framför allt inte av en biskops eventuella öppenhet inför mer eller mindre kulturella yttringar. Även kritisk konst kan ha något viktigt att förmedla, som vi utan existensen av ett chockmoment annars skulle blunda för av gammal vana. Att rakt av kalla allt det man själv inte gillar för "hädelse" är bra trångsynt. Det är snarare Sjöbergs begränsning som blir oekumenisk i sammanhanget.

Läser också en recension av Jonas Jonssons bok "Ekumenik på världens villkor" (den finns tyvärr inte på nätet, så jag kan inte länka till den).

Bäst uttryckt:

"Ekumenik är att svara på samtidens utmaningar och samtidigt hålla fast vid kyrkans tradition ända från fornkyrkan, slår han fast, och ekumenikens uppgift är att göra enheten i Kristus synlig och att befria kyrkorna till ödmjukt vittnesbörd och självutgivande tjänst."

Det är inte svårt att hålla med om.

Svårare blir det mot slutet av artikeln, där han säger:

"Att nya samfund växer upp som svampar ur jorden, och kristenheten uppträder mer splittrad än någonsin, är utan tvekan att förhåna Jesus, förkasta Paulus, förneka Petrus och förakta hela den ekumeniska rörelsen."

Tar han inte i lite väl häftigt här?

Särskilt som han just beskrivit Kyrkornas Världsråds byråkratisering med orden:

"En gemensam kyrkoorganisation var ingen garanti mot kärlekslöshet och splittring".

Det verkar allt som oftast vara just så att alla försök till gemensamt organiserande förr eller senare leder till splittring.

Ibland funderar jag över om splittringen är kyrkans största synd - eller rentav en välsignelse. Visst är det tydligt i evangeliet att Jesus ber om enhet - men se vilka frukter splittringen samtidigt frambringar i bästa fall - frukter som sannolikt skulle ha kvävts i sin linda i en total enhetsstruktur.

Frågar mig därför: är bildanden av nya samfund nödvändigtvis av ondo?

Små enheter verkar dessutom fungera bättre än stora som lätt blir opersonliga giganter. Skillanden mellan en liten huskyrka och en enorm storstadsförsamling där man kan vara medlem i många år utan att lära känna någon närmare om det vill sig illa, gör det tydligt.

Tänk om det gick att finna en enhet i mångfalden.... Detta med tvärkyrklighet är kanske den enda möjliga enhet som inte snart åter splittras, utan har en möjlighet att bestå genom sin större elasticitet. Men är den tillräckligt enande?

Tankar...?


Read more...

måndag 9 februari 2009

Ko-olt


Solklart budskap från dessa coola kor.

Ät mer kyckling!

Read more...

SSPX-flödet tynar sakta bort

Det märks att SSPX-nyhetsvärdet (äntligen) börjar mattas av...

Vatikanen återupptar snart den judiska dialogen som fick sig en rejäl törn.

Och tyska biskopskonferensens ordförande, ärkebiskop Zollitsch går så långt som att vilja utesluta biskop Williamson ur katolska kyrkan:

"Det är knappast troligt att ordföranden i den tyska biskopskonferensen skulle gå ut offentligt med ett sådant krav, utan att först ha förankrat det bland de katolska biskoparna i Tyskland, och kanske också i Vatikanen.

Herr Williamson är omöjlig och oansvarig. Jag kan inte se att han har någon plats längre i den katolska kyrkan."

***

Uppdatering:

Williamson avskedades (?) och ville stoppa tv-inslaget.

Read more...

lördag 7 februari 2009

(Bann)bullsbakande...


Ute festar fåglarna glatt på tre nya talgbollar.

Och inne är det storstädat - knappt man känner igen sig!

Det börjar nu bli dags att ta itu med bullbakande och leta fram tårtspaden.

Snart blir det kalas... (Nåja, inte riktigt än, först imorgon, men förberedelserna kräver sin tid.)

För nu är jag ett år äldre och visare, vilket kommer att märkas tydligt i bloggen (ähum)... :-)

Önskar att alla trevliga läsare kunde komma över och mingla - men det geografiska avståndet sätter nog stopp för de flesta...?

***

Uppdatering:

Bullarna är nu klara. Det blev en lång procedur...

Och naturligtvis glömde jag att äggpensla och pärlsockra första bullgänget innan de åkte in i ugnen. Fast kom på det medan de hade någon minut kvar att gräddas - så raskt ut och på med garneringen, och in igen... Andra bullplåten var dekorerad - men ville inte riktigt få färg först.

Huslighet är som sagt inte min allra största karisma - beundrar dem som alltid gör sånt här rätt, på kort tid och med fantastiskt resultat...! Nu ska jag provsmaka...

Möjligen kommer en tårtbild imorgon... Om den blir något att visa upp - ha ha... (Minns mycket väl gräddstänkta köksfönster och andra efterrättsäventyr - som fick namnet "farfars sockor" tack vare smaken...)

***

Mmmmmm! Otroligt gott! Riktigt möra och saftiga. Det här är nog de godaste bullar jag har ätit... Hoppas de håller sig så tills imorgon! Och att det finns några kvar. Dags för provsmakning av en till tror jag... :-)

Read more...

fredag 6 februari 2009

Fler kuliga katter






Read more...

Bibelblogg - rening

På söndag firas Kyndelsmässodagen och Herrens frambärande i templet.

Veckans text är intressant. Särskilt om man läser den i ljuset av den senaste tidens heta katolska nyheter.... Visst är detta en reningens tid på många sätt...?

***

Mal 3:1-4

Se, jag sänder min budbärare, han skall bana väg för mig. Plötsligt skall han komma till sitt tempel, den härskare som ni ber om, den förbundets budbärare som ni begär. Se, han kommer, säger Herren Sebaot.

Men vem kan uthärda dagen då han kommer? Vem kan bestå när han visar sig? Han är som smältarens eld, som tvättarnas lut, han sätter sig ner likt den som smälter och renar silver.

Han skall rena leviterna och luttra dem som guld och silver, så att de kan bära fram offergåvor åt Herren på det rätta sättet. Då skall Judas och Jerusalems offergåvor behaga Herren som i forna dagar, i gången tid.

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

torsdag 5 februari 2009

Kuliga katter


Här kommer lite roliga kattbilder. Det är inte förbjudet att skriva pratbubblor till dem om man vill... :-)



Read more...

onsdag 4 februari 2009

SSPX, kvinnor och katolsk offermentalitet

Läser först Maria Hasselgrens klagovisa i Newsmill. Och sedan Patrik Lindenfors reaktion på den.

Är det katolska kyrkans uppgift att vara ett världssamvete som alltid handlar etiskt rätt där de flesta missar målet, som ser och ingriper där få andra vågar agera?

Har världen rätt att förvänta sig detta av en kyrka som säger sig följa Kristus?

Ja, detta är just vad hon idealiskt borde vara; ett klart ljus i mörkret, en stark röst för fred och rättvisa, som står upp för de fattiga, förföljda och utsatta i alla lägen... Istället för att själv agera förföljare, detaljreglera in absurdum, bannlysa förnyare - eller återta bannlysningar av tvivelaktiga personer.

Kyrkan blir bedömd utifrån vad hon borde göra jämfört med vad hon faktiskt gör. Och det är ibland tuffa bedömningar - med rätta.

Men ibland missar även media viktiga saker...

Det är inte bara Förintelsen som borde vara i fokus i den pågående debatten. Biskop Williamson tycks ha svårt att hålla tungan rätt i mun oavsett vad han uttalar sig om. Se uppdateringen av detta inlägg för fler exempel på grodor - om kvinnor - som han också borde be om ursäkt för och ta avstånd ifrån.

Kvinnoprästfrågan (som han nämner där) är för övrigt den största inomkatolska elefanten i vardagsrummet för närvarande. Hoppas att svenska media vill ta itu även med den på ett sätt som kan bidra till förnyelse... Det som inte belyses finns ju inte. I folks medvetanden alltså. Och därför kan kyrkan ohämmat fortsätta med diskriminering av kvinnor och nedtystande av profetiska röster, medan media synar helt andra sömmar. Fram för fler katolska mediadrev alltså - med goda intentioner!

Lindenfors lyfter också fram något annat som jag ofta reagerar på:

"Hasselgren försöker måla upp Katolska kyrkan som offer för ett drev, men kyrkan är faktiskt inte offret i den här historien. Att försöka ikläda sig den rollen när man välkomnar tillbaka förövaren av en pågående kränkning är bara smaklöst."

Det här är inte begränsat till de senaste skriverierna. Utan detta att katoliker beklagar sig över hur det rapporteras om katolska företeelser och ikläder sig en offerroll i mediastormarna, istället för att helt enkelt koncentrera sig på vad som missuppfattats och nöja sig med det, är snarare regel än undantag.

Ingen kommer att få en positiv bild av kyrkan så länge detta är vad världen får se, så länge gnällighet är vad som främst utmärker katolska mediaröster...

***

Tidigare blogginlägg om SSPX finns här.


Uppdatering:

Här får Maria Hasselgrens selektiva tidningsläsning en kommentar från Emanuel. Kanske man helt enkelt måste blunda för alla bra artiklar för att kunna fortsätta vara "katolskt" missnöjd?

Read more...

Vatikanska konspirationsteorier mot SvT!

Den här SSPX-soppan blir bara mer och mer komisk - och samtidigt allt mer tragisk, eftersom Vatikanen tyvärr lyckas göra bort sig än mer fatalt för varje steg som tas.

Senaste nytt (som naturligtvis är helt absurt):

"Nu tycks Vatikanen satsa på en ny kommunikationsstrategi: det hela handlar om en svenskinspirerad kupp mot påven med stöd av progressiva präster inom katolska kyrkan. Enligt rapporten var ”fällan förberedd för Hans Helighet Benedictus XVI” när Uppdrag gransknings reporter Ali Fegan frågade Williamson om ett uttalande om gaskamrarna han tidigare hade gjort i Kanada.

”Vem berättade för Sveriges Television” om Williamsons uttalande från Kanada? frågar sig sedan Vatikanen och fastslår att det måste vara den franska journalisten Fiammetta Venner – ”en mycket känd fransk lesbisk aktivist som anklagat SSPX för kopplingar till extrema högerpartier i Frankrike”.

– Löjligt och beklämmande. Rapporten bygger på lösa spekulationer utan fakta. Kyrkan försöker skaka av sig problemet genom att skjuta på budbäraren. Det är inte vårt fel att påven hävt bannlysningen. Vi har bara avslöjat Williamson som förintelseförnekare, säger Ali Fegan till SvD."

Artikeln visar vilka tillfälligheter det var som ledde till att programmet sändes när det sändes, och att biskop Williamson kom att medverka.

Läs mer här.

Dagen skriver så här.

Fint att också Dagen skriver om meddelandet från RCWP. (Men var fick de nyheten ifrån, kan man undra, eftersom det inte hänvisas till någon källa, och pressreleasen knappast har gått ut till svenska media?) Och varför sätta citationstecken kring katolska kvinnliga präster? Då har man redan gjort en tolkning som går emot att de är präster. Trist. Det sänder verkligen ut dubbla budskap.

Per Beskow skrev en intressant artikel i måndagens tidning - men jag hittar den ännu inte på nätet. Hoppas den läggs ut så det går att länka till den, eftersom den är högst relevant då den klargör att SSPX inte på något sätt är förenade med katolska kyrkan efter att bannlysningen upphävts - utan situationen snarast är sämre för dem nu, eftersom deras biskopar inte längre kan verka som biskopar utan att bannlysas på nytt. Alla tycks ha förlorat på det hela. Inte minst katolska kyrkan, vars trovärdighet nu är kraftigt underminerad.

Tidigare blogginlägg om SSPX finns här.

***

Uppdatering

Hittade en intressant artikel till:

"I think this pope consults very little," said Marco Politi, a biographer of Pope John Paul II. "In three years he has succeeded in creating strains with two of the world's leading religions. It raises the question about the governance of the universal church."

Läs mer här.

Per Beskows artikel finns nu också tillgänglig här.

Read more...

Grundare får inte längre vara grundare

Inte för att jag vet hur de får ihop det logiskt. Men anledningen är att grundaren av "the Legion of Christ", som är präst, och alltså kallas "fader" - har blivit riktig pappa minst en gång - och alltså levt ett dubbelliv (möjligen har han också gjort sig skyldig till övergrepp).

Men hur kan en grundare tas ifrån det faktum att han har grundat något? Vem ska då anses som grundare istället för den egentlige grundaren? Den (på ytan) mest perfekte medlemmen kanske? Eller är han inte någon egentlig grundare? Han beskrivs som "spiritual founder" - andlig grundare. I motsats till...?

Ibland väcker korta nyhetsnotiser fler frågor än de ger svar...

***

"Today, Fr. Scott Reilly, LC, Territorial Director in Atlanta, Georgia, announced to all those who work in the Territorial Direction of the Legion of Christ, that Marcial Maciel had a mistress, fathered at least one child, and lived a double life. For this reason, the Legion is renouncing him as their spiritual founder."

Nyheten kommer härifrån.

Read more...

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP