Visar inlägg med etikett katolska präster. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett katolska präster. Visa alla inlägg

onsdag 24 november 2010

Catholic priest speaks out about women priests

"GREG Reynolds is grateful that heretics are no longer burnt at the stake. But the Catholic parish priest at Western Port knows that he will be dismissed after this article because Melbourne Archbishop Denis Hart has told him so.

Father Reynolds, 57, delivered a homily in his three parish churches two months ago saying it was God's will for the church to have women priests and that, by refusing them, the church was obstructing the work of the Holy Spirit.

So none of his congregation would feel the need to report him, he sent his homily to Archbishop Hart.

''I am convinced in my heart that it is God's will that we should have women priests … I feel prompted by the Holy Spirit to share my position publicly, and yet very reluctantly,'' the sermon said.

''I believe certain women are being called by God to the ministerial priesthood, and our official church is obstructing the work of the Holy Spirit. I feel I can no longer sit back and remain silent.''"

Read the whole article here.

Read more...

söndag 8 augusti 2010

Post-#ek10

En vecka har gått sen Europakonferensen (kallad #ek10 på twitter).

Det känns som att jag nu så smått börjar återhämta mig från den kraftiga sömnbristen under LO-veckan, och har fått lagom avstånd till Hinn-upplevelsen. Jag ödslar inte längre särskilt många tankar på honom och hans märkliga teologi. Skönt. Då kan man ägna sig åt viktigare saker istället...

Som politik, konst, teologi, ekumenik och att blogga om intressanta ämnen som dyker upp.

Ska försöka skriva lite mer regelbundet här igen, har inte hunnit det på ett tag. Lägg gärna till bloggen i ditt RSS-flöde om du inte vill missa något.

P.S. Idag återinvigdes min nyrenoverade församlingskyrka, och vi fick en ny präst (som har varit i församlingen tidigare under studietiden). Trevligt!

Read more...

lördag 17 juli 2010

Kvinnliga präster kan vara del av lösningen på pedofilproblemet

"Hur kan man i ett dokument på detta sätt bunta ihop fruktansvärda pedofilbrott begångna av präster mot barn - med prästvigning av kvinnor som upplever sig vara kallade av Gud att tjäna kyrkan? Hur kan det vara kriminellt att som katolsk kvinna följa Gud - av kärlek till kyrkan?"

"Tänk om välkomnandet av såväl prästvigda kvinnor som gifta präster (det senare som en valfrihet även inom den romerska riten), faktiskt är en del av lösningen på problemet med att olämpliga prästkandidater söker sig till katolska kyrkan? Kanske man kan få fortsätta hoppas på en välsignad förändring tillbaka till ursprunget i fråga om detta?"

Läs hela artikeln här.

Läs mer.

Read more...

lördag 10 juli 2010

Prästvigning av kvinnor - ett av de värsta brotten i katolska kyrkan?

Ja, i alla fall om man väljer att tro på vatikanherrarna mer än på Gud.

Artikeln handlar mest om hur man ska skärpa hanteringen av katolska präster som begår sexbrott gentemot barn.

Men jag klippte ut de bitar som handlar om det här, se nedan.

Minst sagt märkligt att kvinnor som följer Guds kallelse ses som kriminella...

***

"The Vatican is preparing to update the 2001 norms that deal with priestly sex abuse of minors, in effect codifying practices that have been in place for several years.

At the same time, it will include the "attempted ordination of women" among the
list of most serious crimes against church law, or "delicta graviora," sources said.

/.../

Pope John Paul's 2001 document distinguished between two types of "most grave crimes," those committed in the celebration of the sacraments and those committed against morals. Among the sacramental crimes were such things as desecration of the Eucharist and violation of the seal of confession.

Under the new revisions, the "attempted ordination of women" will be listed among those crimes, as a serious violation of the sacrament of holy orders, informed sources said. As such, it will be handled under the procedures set up for investigating "delicta graviora" under the control of the doctrinal congregation.

In 2008, the doctrinal congregation formally decreed that a woman who attempts to be ordained a Catholic priest and the person attempting to ordain her are automatically excommunicated. In 1994, Pope John Paul said the church's ban on women priests is definitive and not open to debate among Catholics."

VATICAN CITY (CNS)

Read more...

lördag 12 juni 2010

Katolska "prästfruar" skriver till påven

"ROME — Pope Benedict XVI, still struggling to repair the damage wrought by a wave of paedophile scandals, now faces a fresh challenge, from women loved -- and often abandoned -- by Catholic priests.

About a dozen women have written an open letter to the pope challenging the Church's position that priestly celibacy is a sacred commitment.

"As far as I'm concerned, celibacy is completely useless," said one of the signatories, Stefania Salomone, 42, who had a five-year relationship with a priest.

"It was introduced for financial reasons," she argued, alluding to the fact that clergy without family were less expensive to house.

Pointing to the Church's earlier history, she added: "People forget that there were 39 married popes."

The letter was partly a reaction to recent comments by the pope upholding the nearly 900-year-old requirement of celibacy for priests, calling it "the sign of full devotion" and of an "entire commitment to the Lord".

Salomone said: "We told ourselves it was time to react.""


Och här är en av berättelserna:

"Luisa, 38, said she had a relationship -- and a child -- with a priest who is now 35. They met six years ago when he was the priest in a nearby parish.

"He came to live with me," Luisa said. "He told his family that he was living in his parish, and his parish that he was living with his family."

The people in Luisa's village looked the other way, she said, adding that the couple considered joining the Anglican Communion, which allows its priests to marry, so that they could come out of the closet.

But in the end the priest decided to leave Luisa, even before the birth of the child, now aged 20 months. "It was very hard. His family sent him to an exorcist and accused me of being a witch.

"As for the bishop, he told me to have my child adopted," she said.

Her son is now 20 months old. His purported father saw him for only 10 minutes when he was just two months old: "And that was all," Luisa said, adding that he had refused to acknowledge his paternity.

She said she was disgusted with the attitude of the Catholic Church and decided to have her son baptised in the Anglican Communion."

Läs mer här.


Och här finns brevet.

Nedan ett utdrag:

"What happens, in fact, if a priest falls in love? He can choose:

1. Sacrifice his own needs and feelings, as well as the woman's, for a "greater good" (what?) 2. Live out the relationship in hiding, with the help and complicity of the superiors themselves sometimes; it is sufficient that it does not come to be known and does not leave traces (ie, children) 3. Throw away the cassock, the usual expression that defines the choice of someone who can't take it any more, that is to say, a traitor. Each of these options causes great pain to the people involved who, things going as they do, have much to lose.

And what are the woman's options?

1. Sacrifice her own needs and feelings in favor of "a greater good" (in this case, the good of the priest) 2. Live out the relationship in secret, spending the rest of her life waiting for the priest to be able to spend a pinch of time with her, stolen moments, sacrificing the dream of a relationship with a "normal" man. 3. Bear the burden of being the one who forced the priest to "throw away the cassock", in addition to sharing the burden of his alleged "failure." A priest who leaves is considered to be "the one who failed to go ahead with the great renunciation required," and is therefore somewhat cast aside. And this is a difficult thing to bear, for one who believes he is "a chosen one, someone who received a special call," an Alter Christus, who with only a gesture of consecrated hands, transforms the nature of things ... who forgives, who saves!

Is it possible to give up all that? And for what?

For the normal life of a couple, that sounds like a trivial matter compared to the powers the "staff member of God" can wield through holy orders.

And yet, one of the most recurring statements of priests to their "companions", sums it up in a few words: "I need you in order to be who I am", that is, a priest."

Read more...

onsdag 2 juni 2010

Kvinnliga diakoner/präster - pressrelease

Commemorating Ordained Women During The Year of the Priest

‘A document that provides the names and biographical details of women who were ordained deacons in the Early Church will be handed to Pope Benedict XVI in Rome on June 8, 2010. The presentation will be made by dignitaries of international Catholic groups. It happens in the context of the Catholic Church’s concluding celebrations for the Year of the Priest. The representatives will ask the Pope to give formal recognition to the women’s historical diaconate and to begin the reforms needed to include women in priesthood.’ A press conference in Rome’s ADISTA news agency will follow at 11 am that day. A demonstration in Saint Peter’s Square to raise awareness about women’s call to priesthood will also be held.

Historical Background

Historical records document the service of tens of thousands of ordained women deacons in parishes during the first millennium of the Church (Romans 16, 1; 1 Tim 3, 8-11). Their service is witnessed in literary records and inscriptions on tombs. Some women deacon saints are commemorated in the current liturgical calendar. Ongoing historical research now makes many of these women known to us by name. Ancient manuscripts preserve the exact rite of their ordination (for more, see: womenpriests.org/deacons/default.asp).

Why is the Vatican is Suppressing the Historical Facts

Analysis of the woman deacons ordination rite shows that it was a true sacrament with a bishop laying hands on the candidate and invoking the Holy Spirit. In all essentials it was identical to the one for men deacons. This means women did receive Holy Orders. This evidence gives further supports to the case which says there is no justification for the exclusion of women from Holy Orders, ie priesthood today. It is known that on July 15, 1563 the Council of Trent defined that the diaconate as much as the priesthood and the episcopacy belongs to the sacrament of Holy Orders. ‘If anyone says that in the Catholic Church there does not exist a hierarchy, established through divine ordination, which consists of bishops, priests and deacons, let him be anathema.’ (Denzinger no 966).

Women as Priests?

In an interview, Therese Koturbash, a Canadian lawyer and International Coordinator of Women Can Be Priests! womenpriests.org confirms: ‘Thanks to historical research, we now know conclusively that women did receive the sacrament of Holy Orders in our faith tradition. But somewhere along the way, the door to women slammed shut. Those ordained women deacons have been forgotten in this year’s celebrations [for the Year of the Priest.] Today the Vatican justifies exclusion of women from priesthood by saying that we don’t look like Christ. This kind of thinking is new to Catholic faith. It is unorthodox theology. Christ teaches that we see His face in every person we meet,’ she said. ‘What has become clear is that ancient unChristlike prejudice against women has crept into the Church and bars women from priesthood today. Little more than one hundred years ago, the Vatican maintained that slavery was willed by God. We don’t want this same kind of mistake to continue about the dignity of women. During this Year of the Priest, we have asked that women’s historical service in Holy Orders be remembered and that reforms be put in motion to welcome women into priesthood! Women can and should be priests!’

The Document Containing the Names of the Ordained Women:

The document to be presented to the Pope is based on historical research and was compiled by a Team working under the direction of Dr. John Wijngaards at womenpriests.org in England. The team is made up of faithful Catholics who believe that women should be ordained. They are working to help make that happen.

International dignitaries who will be present at the function include Therese Koturbash (UK and Canada), International Coordinator womenpriests.org and National Work Group member of Canada’s Catholic Network for Women’s Equality (CNWE), Erin Saiz Hanna (USA), President of Women’s Ordination Conference (WOC), Colette Joyce (UK), New Wine, along with others from countries around the world including Austria, Germany, Netherlands, Japan and other countries.

Read more...

fredag 7 maj 2010

Oskyldigt anklagade katolska präster

Hur går det för dem som inte har gjort något fel, som anklagas oskyldigt?

Tja, inte så bra, Vatikanen skyndar mycket långsamt i deras fall, och såväl upprättelsen, lönen som möjligheten att officiellt verka som präst igen tycks helt utebli.

Läs t.ex. den här artikeln, här ett utdrag:

"Some priests have sued their bishops in civil courts for defamation, invasion of privacy or intentional affliction of emotional distress after they were removed from ministry. But citing church-state separation, secular judges have been wary of wading into clergy personnel matters.

Other priests, like Selvaraj, have turned to the Vatican for help, only to be frustrated by bureaucratic delays, ambiguous responses, and a lack of transparency about the appeal process."

Read more...

fredag 30 april 2010

Australian bishop speaks up!

And thank God for this bishop...! May he be heard widely around the world...

***

"Groups calling for reform are regularly dismissed as trouble-makers with little love for the Church when in fact their hearts are breaking for the Church which they see as drifting further away from the message of the Jesus. Maybe it has taken this present crisis to bring us all to our senses.

In 1996, I gave a talk in which I expressed my hopes for the Catholic Church. They were that it would be

* a more human Church
* a humbler Church
* a less clerical Church
* a more inclusive Church (and therefore more truly catholic)
* a more open Church
* a Church which finds unity in diversity
* a Church which discovers its whole tradition
* a Church which truly reflects the person and values of Jesus.

/.../

The reform needed by the Church today will involve much more than just “tinkering around the edges”. Issues such as the authoritarian nature of the Church, compulsory celibacy for the clergy, the participation of women in the Church, the teaching on sexuality in all aspects cannot be brushed aside. Listening must be a key component of reform and at times that will involve listening to unpalatable truths. It needs to be recognised that all wisdom does not reside exclusively in the present all male leadership of the Church and that the voices of the faithful must be heard.

At Easter I pointed out that it was largely Jesus’ female disciples who stood by him dying on Calvary, that Mary Magdalene was the first witness to the resurrection and that she could legitimately be called an apostle in that she was sent to bring the good news to the other followers of Jesus. I wondered aloud if the Church would be in its present state of crisis if women had been part of the decision-making in the life of the Church."

Read the whole article by bishop Pat Power here.

Read more...

onsdag 21 april 2010

Varför kyrkan ser ut som den gör

Läser två artiklar parallellt. Och det gör allt så väldigt tydligt.

Frånvaron av kvinnliga ledare och ett obligatoriskt prästcelibat är receptet på en osund sluten struktur, som upprätthålls närmast krampaktigt. Som om detta hade något med Gud att göra.

***

"It wasn’t inevitable that the Catholic Church would grow so addicted to male domination, celibacy and rigid hierarchies. Jesus himself focused on the needy rather than dogma, and went out of his way to engage women and treat them with respect.

The first-century church was inclusive and democratic, even including a proto-feminist wing and texts.

/.../

Yet over the ensuing centuries, the church reverted to strong patriarchal attitudes, while also becoming increasingly uncomfortable with sexuality. The shift may have come with the move from house churches, where women were naturally accepted, to more public gatherings."

Läs hela artikeln här.

***

"Sex män, mellan 27 och 42 år gamla, utbildas just nu inför en prästvigning vid det katolska prästseminariet i Uppsala. En prästvigning som förutsätter ett livslångt åtagande om att leva i celibat.
– Dessa grabbar kommer in i en tid med stort motstånd mot det celibatära livet. Men det kan vara en utgångspunkt för en äkta kallelse. Kyrkan kommer att mogna av det här, och vi kan få ett förstärkt prästerskap.
Den som vill bli katolsk präst måste ha en realistisk och mogen syn på sina behov och sin sexualitet, säger Göran Degen. Det gäller oavsett sexuell läggning.
– Det finns nog för alla en längtan efter att förenas med sin motpart. Vi väljer att avstå för att visa att Gud ger något mer. Det är också att vara solidarisk med alla dem som lever i en icke självvald ensamhet, säger Göran Degen, som nästa år firar 40 år som präst."

Läs hela artikeln här.

***

Tänk så annorlunda kyrkan skulle kunna vara...

Och tänk om Gud inte alls ger något mer (i betydelsen bättre) till dem som lever ensamma? Jag känner ingen solidaritet, bara sorg, inför dem som väljer ensamheten fast de inte är kallade till det. Det hjälper ju ingen, och det kommer att orsaka dem problem och lidande i onödan.

Read more...

torsdag 15 april 2010

Vilken moral vill vi ha? Katolska kyrkans eller samhällets?

Jag läser Annika Borgs senaste krönika i Kyrkans tidning till frukostkaffet. Och fylls av lika stor undran och olust som senast hon skrev om ämnet katolska kyrkan och övergrepp. Redan förra gången saknade hennes analys verklighetsförankring och insikt i ämnet. Vad är då vitsen med att publicera en liknande svada igen?

Det hon skriver tyder på att hon lider av en svårartad katolsk fobi som skymmer sikten för vad kyrkan faktiskt står för. För inte kan väl något gott komma från katolska kyrkan...eller?

Hade hon riktat liknande beskyllningar mot homosexuella eller muslimer så hade hon fått svara för det i domstol, om hon ens hade överlevt ett eventuellt verkställande av hoten hon då skulle ha fått, lika säkert som amen i kyrkan. Men katolska kyrkan går det uppenbarligen bra att uttala sig kritiskt, onyanserat och oinitierat om, även i kyrkliga media?

Denna gång beskyller hon katolska kyrkan bl.a. för att vara "tillåtande" till övergrepp på barn (man häpnar), anklagar Vatikanen för att vara fixerad vid andras sexualmoral (på vilket sätt angår det henne som ickekatolik - det låter snarare som att hon själv är sexfixerad), och menar att katolska församlingar skulle utgöra vissa prästers "sexuella jaktmarker" (ordval, någon?), och att kyrkan skulle ha "en teologi och miljö genomsyrad av återhållen och skamfylld sexualitet". Bara några exempel ur texten.

Är det inte betydligt närmare sanningen att säga att samhället för flera decennier sedan var väldigt förteget om övergrepp på barn. Sånt smusslades undan, såväl när det skedde privat i hemmens dolda skrymslen, som på institutioner. Först i vår tid talas det öppet om det, nu kommer de obehagliga sanningarna fram mer och mer - långt ifrån bara i kyrkomiljö. Men det är väl så mycket mer tacksamt att angripa en kyrka man ogillar än att betrakta fenomenet i stort, och se på vad som är mest effektivt att göra för att förhindra brottsliga handlingar?

Katolska kyrkan har inte precis förhållit sig passiv de senaste åren, utan har vidtagit åtgärder, inte minst juridiska sådana, där detta har uppdagats. Man har insett att utredande av övergrepp, och vård av såväl förövare som offer, är en fråga för samhället, inte för strikt inomkyrklig behandling. Fokus har med rätta överflyttats till de utsatta barnen (som vid flera tillfällen har fått officiella ursäkter), det handlar inte längre om att felaktigt skydda institutionen från offentliga skandaler. Kyrkan har även påbörjat arbetet med att göra det omöjligt för personer med en omogen eller perverterad läggning att utbildas till kyrkoledare. Men där finns mycket mer att göra, och framför allt behöver man inrikta sig på rätt saker för att komma åt problemet. Ingående psykologiska lämplighetstest bör kunna utesluta presumtiva förövare på ett tidigt stadium. Och att återinföra möjligheten för katolska präster att gifta sig om de vill vore bra såväl pastoralt som individuellt för dem som inte är kallade till celibat. Men det sistnämnda är till stor del en annan fråga som förtjänar en egen debatt.

Det är för övrigt väldigt intressant att jämföra katolska kyrkans syn på sex med det svenska samhällets. Kyrkans syn är ingalunda negativ (vilket Annika Borg alltså menar), utan i högsta grad positiv. Men jag undrar faktiskt vad som är positivt med samhällets inställning. Det tycks inte vara ovanligt att ungdomar har dussintals (några t.o.m. hundratals) sexpartners innan de eventuellt gifter sig eller blir sambor. Med eller utan preventivmedel inblandade i de lösa förbindelserna. Med sjukdomar och ett obegripligt antal årliga aborter som följd. Om det uttalar sig nästan ingen negativt. Det anses helt normalt. Jag förmodar att det ingår i det Annika Borg kallar för den "sunda sexualitet" som katolska kyrkan enligt henne borde anamma...?

Jag bläddrade nyligen i vad som kallas "Sveriges bästa tjejtidning" för att se vilka budskap som sänds ut till unga tjejer idag. Det mesta tycks handla om senaste modet och sminket, och tidningen fylls av bilder på snygga killar (varav nästan samtliga har förhållanden eller är gifta). Vad sänder det ut för signaler? Att världen är en enda stor köttmarknad där allt är tillåtet, inklusive otrohet? Där snyggaste tjejen har rätt att välja vem hon vill, även om han råkar vara upptagen. Skilsmässor på löpande band höjer ingen längre på ögonbrynen åt...

Trohet, avhållsamhet eller hur man gör för att vårda sitt äktenskap står däremot ganska lågt i kurs i dagens samhälle. "Kärlek" som inte enbart eller mest handlar om sex är nog snart tabu. Är ordet "kyskhet" ens gångbart längre?

Jag vill då inte äta av samhällets amoraliskt ihopkokade soppa. Jag har sett dess destruktiva konsekvenser tydliggöras, inte minst i media, alltför många gånger. Hur är det möjligt att de flesta, även inom svenska kyrkan, tycks vara förblindade inför detta som pågår inför öppen ridå?

Kan det vara så att katolska kyrkans moral faktiskt har något oerhört positivt att bidra med i vårt samhälle som har halkat snett på många sätt?

Därmed förstås inte sagt att allt är bra i katolska kyrkan, eller att det som förtjänar rättmätig kritik inte bör kritiseras skarpt. Det säger sig självt. Och om sådant har jag skrivit hyllmeter i andra inlägg...

Om övergreppen skrev jag senast här.

***

Uppdatering:

Övergrepp förekommer även inom svenska kyrkan, flera fall om året rapporteras, och det har hänt i samtliga stift. Med Annika Borgs logik måste det väl bero på att man är "tillåtande" till övergrepp i svenska kyrkan? Det verkar också vara mångdubbelt fler fall där sammanlagt än i katolska kyrkan i Sverige. Inte för att antalet är det viktiga, varje fall är ett för mycket, men ibland kan det vara bra att få lite perspektiv...

Read more...

söndag 11 april 2010

Många kommenterar skandalerna

Biskop Anders har skrivit ett brev som delvis lästes upp i dagens predikan.

"Det är med stor smärta som vi tar del av informationer från olika håll om de präster, som på det grövsta har försyndat sig mot oskyldiga barn och unga och därigenom också mot Gud själv. Denna vecka fick vi också höra att en biskop i ett grannland gjort sig skyldig till detta.

Vi känner förtvivlan och avsky inför detta och framför allt ett oändligt medlidande med de barn och unga som utsatts för sådana brott. Den helige fadern lider av allt detta, som jag själv kunde konstatera när jag fick träffa honom den 25 mars. Han betonar att Kyrkan måste konfronteras med ”intensiv genomlysning och rättmätig kritik för dessa tragiska illgärningar”. Vi är alla kallade till mer bön och botgöring. Vi har alla ett ansvar för att helighet och renhet, barmhärtighet och empati sprider sig bland alla Kyrkans medlemmar."

Läs hela brevet här.

Läs också dagens DN för en ganska så personlig tolkning av situationen. Visst är det tungt att vara katolik i dessa tider. Men nej, inte går kyrkan under heller av det här... Låt inte din glödande tro rubbas ens av de hemskaste av skandaler Marcus. Gå djupare, för tron är så oändligt mycket djupare och starkare än all ondska som utförs under religionernas täckmantel. Och visst kommer sannolikt kyrkan att förändras i den riktning du (och många med dig) förespråkar, men det kommer att ta tid, och kyrkan i Sverige kommer inte att gå i bräschen för förändringen, utom enstaka individer. Vi som hör till den lilla skaran av passionerat Gudsälskande poetiska "rebeller" med öppet hjärta för förnyelse får nog se många av våra visioner gå i uppfyllelse långt senare...eventuellt först från himlen. Det gäller att hålla ut, inte förlora det viktigaste ur sikte när träden ibland skymmer skogen. Kyrkan, du vet, rör sig lite som en trött gammal dinosaurie, men det går i alla fall framåt. Även om det ofta tycks vara skandalerna som puffar den stora kolossen ur sin behagliga middagsdvala... Nere på cellnivå myllrar det trots allt av liv. Där behövs du med! Det behövs fler ropande röster i världens och kyrkans öknar...

Läs också dessa artiklar i SvD... Märkligt att de norska arkiven inte offentliggörs så som de danska. Väger tystnadsplikten tyngre än brott mot barn?

Sen tror jag, i motsats till Signumbloggaren Erik, att det visst skulle hjälpa ganska mycket att göra prästcelibatet valfritt. Då skulle andelen "normala" personer som söker sig till prästtjänsten öka. Missförstå mig nu inte, vi har många bra präster. Vad jag menar är att det skulle bli mindre sannolikt att pedofiler skulle lockas till att bli katolska präster. Även om deras antal är lägre än antalet i genomsnittsbefolkningen så är det inte en ursäkt för att sådant har förekommit/ännu förekommer i kyrkan, och det är heller ingen ursäkt för att förövarna har hållits om ryggen för att skydda institutionen. Alla upptänkliga medel måste tas till för att det inte ska få hända igen.

Biskopen har rätt - det behövs en djup reningsprocess... Och därför är det här paradoxalt nog "bra". Det är bra att det onda kommer upp ordentligt till ytan så det går att gå till botten med det.

***

Uppdatering (sker kontinuerligt):

Ännu ett par läsvärda artiklar.

Och två artiklar om celibatet.

Samt två om icke-kopplingen mellan homosexualitet och pedofili.

Senaste nytt om fler fall i Sverige.

Här en intervju med biskop Anders.

Undrar vad påven har tänkt komma med för "nya överraskande" åtgärder...

Read more...

söndag 4 april 2010

Sanning eller "skvaller"?

Kardinalens ord var inte så väl valda om avsikten inte var att såra dem som utsatts för prästers övergrepp. Inte heller tillfället då han uttalade dem. (Jfr. Cantalamessa, som nu har bett om ursäkt för sitt uttalande under långfredagens predikan.)

Det skulle inte skada om påven talade klarspråk i ämnet snart. Tog på sig sitt fulla ansvar som kyrkans ledare. I vått och torrt. I lust och nöd.

***

"A leading cardinal, making an unusual address in defense of Pope Benedict at the pontiff's Easter Sunday Mass, said the Church would not be intimidated by "petty gossip" about sexual abuse of children by priests.

But in his own Easter address hours later, the pope, looking at times weary, did not mention the scandal that has engulfed the Church and posed a crisis in his five-year-old pontificate.

The surprise speech by Cardinal Angelo Sodano was the first time in recent memory that the ritual of a papal Easter Sunday Mass was changed so someone could address the pope at the start.

"Holy Father, the people of God are with you and will not let themselves be influenced by the petty gossip of the moment, by the trials that sometimes assail the community of believers," Sodano said.

The change of protocol underscored just how much the Vatican is feeling the pressure from a growing scandal concerning sexual abuse of children by priests and reports of a possible cover-up that have inched closer to the pope himself.

"Victims are seeking consolation and healing and should not be insulted and told that our speaking out is petty gossip," said Barbara Blaine, a leader of the U.S.-based Survivors Network of those Abused by Priests (SNAP).

"The pope has said the truth should be exposed. They can't have it both ways," she told Reuters.""

Läs hela artikeln här.

Läs också denna artikel om påvens immunitet.

Och denna artikel om påvens agerande.

Och denna artikel, om två ärkebiskopar som inte tiger.

Samtidigt uppdagas övergrepp i Danmark.

Här ges en bakgrund till det hela.

Read more...

torsdag 25 mars 2010

Irländsk präst ber om kvinnliga präster

Detta händer nu i kölvattnet efter de uppdagade skandalerna. Liknande röster hörs från Tyskland.

Hoppas kyrkan vaknar ur sin törnrosamardröm nån gång.

****

"Athlone priest Fr Shay Casey has said this week that it does his head in thinking about the abuse of children by Catholic priests and the fact that more wasn't done about it.

And he said the introduction of women priests would help to usher in a new era for the church."

/.../

"Speaking about the pope's letter to the people of Ireland which was read out at masses last weekend, Fr Shay said: "It's one of the many tiny steps that need to be taken."

He added that Pope Benedict XVI seemed to be engaging with the people on the issue.

"They're sending in the 'CAB of the Catholic Church' to investigate, it's a pity they didn't send them in 20 years ago," said Fr Shay.

"I hope it's not just dressage. We have to get back to being authentic and living the gospel and doing what we're supposed to be doing. Alongside that I hope it will bring about a shake-up in the Church," said Fr Shay, saying the whole organisation of the Church needed to be changed, saying there was a need for female priests.

"It's incredible in this day and age that you can deny a person the right to exercise a ministry because of their gender. It would make a big difference to the decision making process," he said. "We need a feminine influence. I pray for the day it will come, but I wouldn't hold my breath."

Fr Shay said there was a need for renewal in the Church, and said this shouldn't just be about painting buildings or statues, but a profound awakening in the Church."

Läs hela artikeln här.

Read more...

onsdag 17 mars 2010

Prästcelibatet på tapeten

De nyligen avslöjade pedofilskandalerna i katolska kyrkan i Europa har väckt frågan på nytt.

***

"Hamburg Bishop Hans-Jochen Jaschke told the daily newspaper Hamburger Abendblatt on Saturday that coexistence between celibate and married priests should be possible. He added that while he saw no direct connection between the large number of abuse cases and priest celibacy, "the celibate lifestyle can attract people who have an abnormal sexuality."

The president of the Central Committee of German Catholics, Alois Glueck, also spoke out for dialogue on reforming the celibacy requirement.

"In other areas of society where celibacy plays no role, the problems [of sexual abuse] are ultimately not any less," Glueck told the regional daily Passauer Neue Presse. "But the issue of celibacy will come up in our debate for other reasons. We have to think of solutions to the lack of priests.""

Läs mer här.

Read more...

lördag 13 mars 2010

Kvinnliga rabbiner

Läste en mycket intressant artikel om judiska (även ortodoxa/konservativa) kvinnor som har vigts till rabbiner. De är inte många, men de finns. Och det som verkar vara mest kontroversiellt är titeln, inte uppgiften, utom för en del bakåtsträvare...

Någon som känner igen resonemanget nedan?

Är det inte lite underligt att judendomen förnyas smidigare och snabbare än katolska kyrkan? Om den religion som kristendomen har vuxit fram ur kan viga kvinnor - varför skulle då inte vi kunna göra det?

***

"In 1935, Regina Jonas of East Berlin was ordained a rabbi to serve the German Jewish community. But after the Shoah decimated the German Jewish population, no more women were ordained until the Reform movement began ordaining women in 1972. The Reconstructionists followed suit two years later. The second Jewish Renewal rabbi ordained by Reb Zalman Schachter-Shalomi was a woman (Rabbi Lynn Gottlieb, in 1981). And the Conservative movement ordained its first woman in 1985. As of 2008, according to the Boston-based Jewish Advocate, women outnumber men in liberal rabbinic schools.

But in the Orthodox world, ordaining women remains a radical move; perhaps because Orthodoxy is a culture in which men and women assume divergent gender roles in largely separate social spheres. The mainstream Orthodox viewpoint holds that God created men and women to be different according to divine purpose. /.../ Within that paradigm, for a woman to choose a position of communal leadership serving people of both genders is seen as immodest at best, and at worst an inversion of the divine order."

Läs hela artikeln här.

Read more...

söndag 7 mars 2010

Gay-sex-skandal i Vatikanen

Den fina ytan börjar äntligen krackelera mer och mer....

***

"Angelo Balducci, a Gentleman of His Holiness, was caught by police on a wiretap allegedly negotiating with Thomas Chinedu Ehiem, a 29-year-old Vatican chorister, over the specific physical details of men he wanted brought to him.

/.../

In one conversation, Ehiem tells Balducci: "I saw your call when I was in the Vatican, because I was doing rehearsals … in the choir … in St Peter's." He then suggests Balducci meet a man who he describes is "two metres tall … 97 kilos … aged 33, completely active."

/.../

Since 1995, he has been a member of one of the world's most exclusive fraternities – the Gentlemen of His Holiness, or Papal Gentlemen, the ceremonial ushers of the papal household. In the words of a 1968 ordinance, they are expected to "distinguish themselves for the good of souls and the glory of the name of the Lord".

/.../

In January this year, the Carabinieri recorded an exchange in which Balducci and Ehiem discuss a seminarian, or student for the priesthood. Balducci is said to have asked: "Listen, have you spoken with the seminarian by any chance?" Ehiem says he is "probably at mass or something". On 11 January, Ehiem calls again to recommend "a colleague, a friend" of the seminarian because the latter is unavailable. He says the colleague is "better, taller, a bit taller than you". Later, Ehiem asks: "Can I send [him] around straight away?""

Läs mer här.

Read more...

torsdag 21 januari 2010

The Priests - Harmony


De irländska prästerna har gjort det igen!! Sjungit in ett nytt album alltså - vad trodde ni?

På det nya albumet Harmony (utgivet av Sony Music) sjunger trion, förutom på engelska och latin, även på gaeliska och tyska(!).

Två år i rad, i god tid före jul, släpptes skivorna som togs emot med storm av publiken. Trots att en stor del av musiken är traditionell - eller kanske just därför?

How great thou art
(O, store Gud - med svenskt ursprung!), Amazing grace (Oändlig nåd) och Silent night (Stilla natt) är psalmklassiker.

Benedictus
, Laudamus te, och förstås The Lord's prayer (Fader vår) sjungs i varje katolsk mässa. Ave Verum Corpus hör också till den andliga repertoaren.

Men prästernas tappning sticker ändå ut genom deras sätt att framföra sångerna. De inte bara sjunger, utan menar verkligen varje ord från djupet av sitt väsen. Det hörs. Äktheten är det som framför allt gör skivan till vad den är. Det skadar inte heller att rösterna tål att lyssnas på. Många gånger.

Jag har nog aldrig hört ett mer dynamiskt och energiskt Te Deum förut, eller ett sorgligare Stabat Mater. Bäst är det annars inte minst när det hörs att de har roligt. På förra albumet fanns en riktigt humoristisk låt. Jag saknar det lite här. Men det kompenseras av skönheten i det övriga.

Några otippade jokrar bland allt det välkända på plattan är King of Kings och Lift thine eyes. För att inte tala om "fotbollsnationalsången" You'll never walk alone, som till skillnad från det övriga inte har något direkt religiöst budskap.

Men blandningen funkar. Harmoniskt och medryckande. Särskilt om man spelar skivan på hög volym (ytterligare en bonus är att grannens enformiga dunkadunka genom väggen då dränks av det för en stund).

Nu skulle det vara roligt med påskmusik sjungen av The Priests - kanske redan till nästa år...? Eller blir det ännu ett julalbum? Vad det än blir så väcker de två första albumen mersmak.

En recension av debutskivan finns här.

Read more...

onsdag 16 december 2009

Kvinnligt katolskt diakonat på gång att återinföras?

Påvens senaste Motu Proprio kan tyda på det. Och det vore ju bra, ett första steg på vägen tillbaka till det vi har förlorat för länge sedan.

Genom att man, som i dokumentet, skiljer mellan diakonat och prästämbete som separata ämbeten där inte det ena per automatik leder till det andra, kan man låta diakoner agera som Guds avbild (in imago Dei), medan enbart präster får agera i Kristi ställe (in persona Christi). Därigenom kan även kvinnor komma att få "vara med och leka". Bara som diakoner då. Eftersom de tyvärr inte har Kristi absolut viktigaste och mest upphöjda (?) "egenskap": att han var man.

Fortfarande är det hela teologiskt uppåt väggarna. Hur tjusigt man än formulerar det så är endast Gud den Gud är, och vi alla övriga är människor, ingen blir mer Guds avbild än någon annan genom en vigningsakt, utan i så fall genom ett heligt liv. Och den som iklädd en ämbetstitel utger sig för att handla i Kristi ställe bör inte bidra till att diskriminera halva mänskligheten. Det blir helt enkelt inte trovärdigt... Hur stora guldkors och tygstycken man än bär omkring på.

***

Från Catholic News Agency:

"According to J.D. Flynn, a canon lawyer for the Archdiocese of Denver, the new document clarifies the nature of a deacon's orders and the impact of defections from Catholicism on the validity of a marriage.

"Omnium in Mentum," roughly translated as "Everything in Mind," deals with two unrelated topics, a fact that caused Flynn to observe that it's probably easier to publish one Motu Propio than two.

Writing in an explanatory note for the Motu Proprio, Archbishop Francesco Coccopalmerio, president of the Pontifical Council for Legislative Texts, commented on the modified canons (1008, 1009, 1086, 1117 and 1124). These variations, he said, "concern two separate questions: adapting the text of the canons that define the ministerial function of deacons ... and suppressing a subordinate clause in three canons concerning marriage, which experience has shown to be inappropriate."

The first issue addressed by the Motu Propio is the role of the diaconate.

Part of the current canon "describes sacred orders as participating in the headship of Christ," Flynn explained. "The Motu Proprio clarifies that priests and bishops participate in the headship of Christ 'in persona Christi,' whereas deacons serve the Church, the people of God, through the ministry, services, or 'diaconias' of liturgy, word, and charity." Thus, Flynn said, the document emphasizes that there is a "clear distinction between the diaconate and the presbyterate."

"The distinction is between the deacon who acts "in imago Dei" and the priest who acts 'in persona Christi,'" Flynn explained.

What this means in layman's terms is that "we see the diaconate as a unique ministry unto itself and not simply a step along the way to the priesthood," he added."

Läs mer i den här bloggen.

***

Ed Peters (canon lawyer) skriver så här om det i sin blogg:

"Now, about the first change announced today, that dealing with the description of deacons under canon law (cc. 1108-1109), it is really interesting, obviously, and I need time to study it. The language here obviously does not seem to underscore the unity that permeates the three level of holy orders, but (per Abp. Francesco Coccopalmerio of the Text Council) it is more consistent with the language of CCC 1581, as it was revised in 1998. In any case, I'll certainly be consulting the auctores probati on this one."

***

Uppdatering:

Läs mer här och här.

Read more...

måndag 12 oktober 2009

Katolsk präst med pokerfejs

Först verkade det som ett hyfsat moget beslut: skramla in pengar på poker för att renovera en kyrka. Nåväl, vinner han så var det kanske bra...

Men kolla in videon. Har ni nånsin sett en barnsligare 28-åring...? Så här kan det gå när man låter småpojkar prästvigas.



Uppdatering:

Här finns hans hemsida.

Read more...

fredag 28 augusti 2009

En gång präst - alltid präst...?

Har tidigare skrivit om Fr. Roy Bourgeois, ja, har t.om. skrivit till påven om honom (hittills inte fått svar, men det har ju "bara" gått snart ett år, så det kanske kommer?).

Det kan vara värt att fundera över det där med exkommunicering och att den som är prästvigd för alltid är präst.

Det senare borde ju betyda att den som är prästvigd alltid kan utöva sitt ämbete om inget allvarligt brott har begåtts.

I detta fall har prästen i fråga inte begått något brott som föranleder avstängning.

Brottsliga pedofilpräster får däremot fortsätta verka som präster, under Vatikanens direkta beskydd, som den som såg dokumentären igår kväll kunde konstatera. Det finns t.o.m. om jag förstod det rätt (höll på med annat samtidigt), papper som skulle skrivas på av offer och förgripare, där de var tvugna att lova att hålla tyst om det inträffade. Papprena gömdes sen från lagens långa arm på Vatikanens ambassader. Avslöjar offren något exkommuniceras de, stod det i papprena. Vilket borde betyda att en massa barn har exkommunicerats för att de har vittnat mot tusentals präster som har betett sig som svin?

Det är tydligen mycket, mycket värre att inse att Gud kallar både kvinnor och män att vara präster, än att förgripa sig på små barn...?

När jag tänker på sånt väller en rejäl dos mer eller mindre helig vrede upp... :-(

***

"Has Bourgeois been excommunicated for participating in the service in which a Roman Catholic woman says she was ordained? We can assume he was, because he didn’t withdraw his support for Roman Catholic female ordination — and the consequence was clear. However, I’m not sure of Paulson’s assertion that his (as opposed to Marchant’s) excommunication was automatic — since he was only informed of it later and given a chance to recant.

But is he still a priest, even though he can’t receive communion or function as a priest? Well, yes, he’s still a priest. That’s because Roman Catholics believe that ordination leaves an indelible mark"

Läs mer här.

Read more...

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP