Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg

fredag 16 september 2011

När tänker ni göra något åt det största systemfelet, regeringen?

Sjukförsäkringens debattvågor har gått höga i flera år sedan de nya inhumana förändringarna trädde i kraft, protesterna har avlöst varandra. Regeringen har tvingats backa steg för steg. Myrsteg visserligen, men dock.

Nu utlovas ytterligare några små förbättringar och undantag i höstbudgeten. Varje liten förbättring är förstås bra. Problemet är att man fortfarande behöver ett mycket starkt förstoringsglas för att hitta dem. Språket är dessutom luddigt, och utförsäkringsministern vill inte förtydliga vad han menar. Som vanligt.

Men jag fortsätter att tala klarspråk...

Ni silar sjukförsäkringsmygg men sväljer utförsäkringskameler!!

Ni täpper till småhål men låter det stora systemfelet - utförsäkringarna vid en fast tidsgräns, trots sjukdom - bestå. Och inte bara det, ni berömmer det största felet och upphöjer det trots de katastrofala konsekvenserna det medför för de svårast sjuka!

Ni inser tydligen inte att den nuvarande sjukförsäkringen bara fungerar för åkommor som kräver lätta eller inga vård- och rehabiliteringsinsatser alls, små skador som självläker på ett par veckor. Den fungerar för sjukdomar som passar perfekt in i socialstyrelsens nya strikta riktlinjer, men som tyvärr inte passar in på många av alla de där "enskilda fallen" som spränger tidsgränserna och så tydligt visar på det fyrkantiga systemfelet...

Ni inser visst inte heller att det är för sent att sätta in "tidiga" insatser nu för dem som redan har varit sjuka i många år... Kraftfulla stressande åtgärder i ett sent skede förvärrar sjukdomarna ytterligare istället för att leda till ett tillfrisknande.

Svårt sjuka har heller inte längre någon rimlig chans att få förtidspension eftersom reglerna har blivit så extremt hårda för det (trots att inte heller den ersättningsformen numera varar längre än max tre år innan den omprövas). Därför hänvisas även dessa till den så kallade "rehabiliteringskedjan" med utförsäkring och arbetslivsintroduktion, som om dessa, som i de flesta fall har arbetat större delen av livet, inte känner till arbetslivet!?!

Att de svårast sjuka upprepade gånger ska åka in och ut på AF i onödan efter 2 1/2 år - vad är vitsen med det? De blir ju sjukare av stressen, ekonomiförlusten och meningslösa AF-åtgärder, och samtidigt används samhällets resurser fel, så att de friska som skulle kunna arbeta inte får tillräcklig hjälp, ungdomsarbetslösheten är nu uppe i rekordhöga 25%!!

Tänk om sjuka fick den tid som behövs för att bli friska, med rätt vård och rehabilitering, istället för att skickas till fel plats vid fel tidpunkt. Särskilda undantag för enstaka fall hjälper inte, utan blir diskriminerande för dem som inte får del av undantagen men som behöver det.

När tänker ni ta till er detta, som ni har fått höra gång på gång under flera års tid nu utan att det har medfört någon förändring? När kommer ni att inse vad som hjälper och sätta in sådana insatser, istället för att förvärra situationen?

Read more...

onsdag 14 september 2011

Om utförsäkringarna, inför riksdagens öppnande

Jag skulle vilja utförsäkra utförsäkringarna!

Jag förstår inte hur ett så vansinnigt experiment har fått genomföras mot allt sunt förnuft, eller hur det kan få fortsätta trots att vi nu har sett de orimliga konsekvenserna under flera års tid. Förvärrad sjukdom, svält, hemlöshet...

De hundratals personliga katastrofer jag har tagit del av är bara en bråkdel av fallen, de flesta sjuka syns inte i media, och en del kan inte längre uttala sig, för utförsäkringen blev den allra sista droppen i en redan överfylld sjukbägare.

Det har införts ett kastsystem i det här landet, där den som inte längre kan prestera på topp diskrimineras och torteras av det nya råa regelverk som de exekutiva myndigheterna har satts att agera utifrån. Ett kastsystem där människor görs kastlösa och kastas ut ur gemenskapen och där det nästan är omöjligt att ta sig tillbaka in igen. Att leva i Sverige i utförsäkringserans gyllene glansdagar är som att leva i en absurd science fictionroman. Eller som i en dokusåpa.

Sjuka kastas cyniskt överbord från försäkringsbåten, för att man ska se om de efter ett visst antal sjukdagar kan simma 25, 50, 75 eller 100 meter utan simdyna, eller om de druknar. De allra svårast sjuka utsätts för detta om och om igen. Var finns logiken i det?

Igår släpptes nyheten att Försäkringskassan nu får en ”utvisningsdirektör”, direkt hämtad från Migrationsverket, där hans meriter bl.a. består i ett påskyndande av utvisningstakten. Kan sjuka snart förvänta sig snabbare avslag från Försäkringskassan? Kan utförsäkrade komma att utvisas inte bara ur samhällets gemenskap utan också ur landet? Nej, det är nog troligare att vi får en växande sjukemigration från Sverige, att sjuka av humanitära skäl söker asyl i människovänligare länder...

”Det är inte en enkel sak att avgöra om en person ska förväntas försöka försörja sig själv eller tvärtom ha rätt att bli försörjd av alla andra.” Ett citat av "utförsäkringsministern", som förvränger hur sjukförsäkringen fungerar (den är redan finansierad av arbetsgivaravgifterna). Han sätter även likhetstecken mellan arbetsförmåga och försörjningsförmåga. Vad hjälper det en sjuk att eventuellt kunna lyfta ett finger? Det är få arbeten som har det som enda krav. Dessutom så är det ju faktiskt tvärtom mot hur det framställs. Vem försörjer egentligen vem?

Hur kan jobbskattebidrag och andra lyxbidrag vara viktigare än att sjuka ska få en rimlig chans att bli friska? Hur kan en kortsiktig vinst för dem som redan har det mycket bra få förstöra en långsiktig vinst för alla? Hela samhället tjänar på att den som blir sjuk får hjälp att bli frisk. Ingen som är sjuk blir hjälpt av att utförsäkras.

De sjukförsäkringsfinansierade arbetsbonusarna gynnar bara dem som för tillfället har riktigt höga löner, bland annat de ansvariga politikerna själva... De behöver inte oroa sig för ekonomisk ruin om de blir sjuka. Hur kan de då förstå hur det är längst nere på botten? Trodde de verkligen att extrem stress och ekonomisk misär skulle få svårt sjuka som knappt klarar sin vardag i hemmet att släpa sig till ett fiktivt arbete?

Regeringen är åtminstone sjukt kreativ så här inför Riksdagens öppnande. Ett absurt förslag kom också igår om att utförsäkrade som står långt från arbetsmarknaden ska anställas för att rusta kulturarvet. Det fick Mark Levengood att twittra: "Regeringen tycker sjukskrivna ska arbeta med kultur, för då behöver man inte kunna något. Jag tycker sjukskrivna kan arbeta i regeringen."

Levengood for president!

Man kunde annars tolka kulturarvsrustandet som att sjuka kan tänkas få scanna in statsministerns ungdomliga mästerverk ”Det sovande folket” och publicera och sprida boken till alla bokhandlar och bibliotek som den numera har censurerats bort från, samtidigt som några av dess värsta idéer håller på att genomföras.

En annan viktig uppgift kunde vara att scanna och bevara samtliga tidningsartiklar och brev till regeringen om hur hårt utförsäkrade drabbas av reglerna, och noga sortera in ministrarnas patetiska undanflykter och försvar i Riksdagens lögnarkiv. Det hela blir något för framtida forskning att grunna över.

Sanningen är den att åtgärderna sätts in helt fel, så att de straffar den som blir sjuk istället för att påskynda tillfrisknandet.

Det som främst behövs är adekvat vård i rätt tid (vilket inte finns att få eftersom hela sjukvårdsapparaten håller på att monteras ner), och fler anpassade arbeten på deltid (det är inte realistiskt att alla sjuka kan ta sig tillbaka till heltidsarbeten igen). Långtidssjuka som dessutom är arbetslösa ligger allra risigast till. Trots hög kompetens kan de inte ens konkurrera med gratisarbetare om jobben.

Jag skäms över att bo i ett land där sjuka utförsäkras och tvingas finansiera friska arbetares lyxkonsumtion. Fast det är ju inte jag som ska skämmas, utan de politiker som har orsakat det...men också alla som ser vad som händer men blundar och tiger och inte försöker göra något åt vansinnet.

Aftonbladet tipsades om att försäkringsbolagen lär ha sponsrat alliansens nya sjuklinje, mot att Försäkringskassans villkor kraftigt försämrades. Det tipset hamnade snabbt högst upp på läsarnas topplista och låg kvar där, varför ville eller vågade de inte granska det?

Tänk om politiker på samma sätt som sjuka skulle ifrågasättas var och varannan månad och få lönen indragen om de inte uppvisar någon konstruktiv arbetsförmåga som bidrar till ett bättre samhälle...

Tänk om alla som är friska nu och inte tror att de själva kan drabbas, skulle sätta sig in i de nya reglerna, och gå ut och protestera när de inser vad som har hänt.

Tänk om sjuka kunde få lugn och ro för att bli friska istället för att stressas ännu sjukare...

Tänk om vi kunde införa en solidarisk välfärd för alla...

Ja, tänk om... Tänk OM! För så här kan vi faktiskt inte ha det!

Vi har fått ett samhälle där den skarpa gränsen går mellan friska och sjuka, som om det vore varelser från olika planeter.

Jag hade hoppats att påskuppropet skulle bli en kraftfull vårflod som svepte utförsäkringarna med sig och befriade och återupprättade alla drabbade. Nu blev det inte så. En rejäl vårflod blev det förvisso, men det räckte inte hela vägen eftersom de ansvariga politikerna inte ville lyssna. Därför behöver vi vara många nu som fortsätter kampen och gemensamt trycker på från alla håll tills vi når dit.

Det sägs att julen varar än till påska, men i det här fallet får det bli påsken som varar än till ”jula”, eller hur lång tid det nu kan tänkas ta...

Varje dag är en dag för mycket ur den utförsäkrades perspektiv.

Read more...

fredag 1 april 2011

Är medmänsklighet partipolitiskt?

Jag tänker mig snarare att medmänsklighet är (eller åtminstone borde vara) en självklar och central inställning som spänner över blockgränserna, och inte minst bland kristna; att man bryr sig om sina medmänniskor, och särskilt alla som inte har det så lätt och därför behöver hjälp och stöd av samhället på olika sätt.

I artikel efter artikel kan vi märkligt nog läsa om hur påskuppropet målas in i ett vänsterhörn av arga högeranhängare. Trots att vi redan från starten, och under hela resans gång, tydligt har markerat att vi inte tar partipolitisk eller blockpolitisk ställning åt endera hållet. Vi gör detta av en enda anledning: för att våra sjuka medmänniskor inte ska fara vansinnigt illa som de gör nu av de nya reglerna.

Varför målas det inte upp som specifikt "vänsterpolitiskt" när man bryr sig om andra utsatta: asylsökande flyktingar som riskerar tortyr om de sänds tillbaka till de länder de har flytt ifrån, papperslösa, apatiska barn, fattiggjorda barn, hemlösa, funktionshindrade, etc, etc.?

Varför blir det plötsligt knallrödskynke-vänsterinriktat - i vissas ögon - att vara alldeles vanligt medmänsklig, när det denna gång råkar handla om ytterst utsatta utförsäkrade sjuka? På ett sätt är det närmast komiskt, men samtidigt ändå mest tragiskt att det kan tolkas så snedvridet.

För mig som medmänniska (och kristen) är det självklart att stå upp för de utsatta, vilken grupp det än handlar om, när regelverk drabbar människor på ett omänskligt sätt. Det finns inget alternativ helt enkelt.  

Ser man på vad kritiker som Helena Rivière, Roland Poirier Martinsson, Hans Wallmark, Gunnar Axén och den ansvarige ministern Ulf Kristersson (numera) skriver om utförsäkringarna, så inställer sig oundvikligen frågan vad de har för en människosyn egentligen. Bryr sig högerpolitiska sympatisörer bara om att subventionera friska heltidsarbetande, och dem som redan är miljonärer eller miljardärer?

Då samtliga dessa påskuppropsmotståndare väl tillhör samma nymoderata parti, så tycker man sig snarare ana en partipolitisk agenda i deras missriktade kritik. De ser uppenbarligen som sin främsta uppgift att till varje pris, också om de måste fara med bulldozer över krossade medmänniskors liv, ja, bokstavligen även över lik, försvara den helvetesmaskin som de bär det största konstruktionsansvaret för? Övriga allianspartier, och främst bland dessa, kristdemokraterna, hörs allt oftare i debatten med kritik mot hur hårt regelverket drabbar, och med krav på snabba förändringar. 

För dem som tycker att pengar är viktigare än människoliv (de finns ju också), och som värnar om ekonomin mer än på kortsiktig näslängd, borde det trots allt vara av intresse att se vilken katastrof man skapar långsiktigt genom att ställa allt fler utanför samhällsgemenskapen. Det kommer att kosta mycket mer krasst ekonomiskt än det skulle ha kostat att från början låta dem få det stöd de har behov av. Det kostar framför allt i form av mänskligt lidande både för de drabbade själva och för deras anhöriga. Människovärdet borde massivt överstiga det ekonomiska värdet av en människas insatser på arbetsmarknaden...

Inser kanske inte de högersympatisörer som målar in påskuppropet, och andra initiativ i samma riktning, i vänsterfacket, att de själva därmed framstår som motsatsen till vad de kritiserar? Ger man alltså vänsteranhängarna ensamrätten till frågor om medmänsklighet och solidaritet - ja, var hamnar man då själv?

Read more...

onsdag 23 mars 2011

Det finns bara ett påskupprop…men det är inte så bara!

Idag möts svenska kyrkans biskopar för att bl.a. avgöra hur de ska ställa sig till påskuppropet.

Med anledning av detta ombads jag att skriva ner några reflektioner för Seglora smedja.

***

Det är roligt att se hur påskuppropet i skrivande stund sprider sig som en häftig gräsbrand – eller porlande vårflod – över hela vårt avlånga land. I ett 50-tal städer planeras nu manifestationer på Annandag påsk. Men det finns plats för fler lokala evenemang på orter som ännu inte är inprickade på kartan. Uppslutningen kring uppropet är stor och bred, människor kommer från alla håll och vill vara med. ”Här är ingen troende eller ateist, kristdemokrat eller vänsterpartist, utan alla är vi ett i omtanken om varandra.” Så skulle man kunna parafrasera påskuppropets innebörd, dess inre glöd. Ingen ska få hamna utanför…

Påskuppropet har redan fått många spännande ringar-på-vattnet-effekter. Helt plötsligt lever vi i nu i ett samhälle där tro och politik diskuteras i allt högre falsett i kanaler som vanligtvis inte brukar ta i åtminstone det ena ens med tång. Kristna anklagas för att vara partipolitiska när de utifrån evangeliet värnar om de svaga. Kyrkoledare kallas in till världsliga makthavare inför sina beslut. Revirgränserna har oavsiktligt suddats ut. På vems mark befinner sig de utförsäkrade sjuka? Inom kyrkans ansvarsområde eller politikens? Ministrarna verkar eventuellt vilja lyssna. Äntligen. Men vågar de möta även dem som själva har erfarenhet av vad utförsäkringarna får för konsekvenser? Tiotusentals ”enskilda fall” kan inte bara avfärdas.

Intresset i media för den unika händelse som påskuppropet är, är naturligt nog stort. Men det innebär också att insmugna felaktigheter sprids vidare med blixtens hastighet. Googlar man på ”påskupprop” så finner man numera en salig stuvning faktamässigt. Förutom att uppropets intention har missförståtts och snedvinklats politiskt av en del debattörer så har det blandats ihop med ett par diakoners appell internt till sina biskopar, samt med SKR’s agerande, och det hela har inte blivit mindre rörigt efter att diakonerna runt om i landet tidigt i processen började samarbeta med oss i påskuppropets gräsrotsrörelse om manifestationerna.

Det talas nu något förvirrande i media om flera parallella påskupprop; ett som utgörs av gräsrotsrörelsen som initierades av en katolik i januari via ett brev till SKR, en debattartikel i form av ett upprop, en facebooksida, en namninsamling, och så manifestationerna till påsk. Och ett annat ”påskupprop” som lär ha startats av diakonerna, som själva säger att de inte har menat att dra igång något upprop utan bara har uppmanat SKR att starta ett, vilket SKR alltså inte gjorde då de istället valde att bl.a. skriva ett öppet kravbrev till regeringen. Men t.o.m. SKR har tillskrivits starten av ännu ett ”påskupprop” i minst en artikel! Och ganska nyligen så har det även dykt upp ett par lokala ”påskupprop” som skulle ha startats av några svenskkyrkliga biskopar i sina stift. Förmodligen menas det i det sistnämnda fallet namninsamlingar som stödjer påskuppropets intention. Kanske det finns ännu fler ”påskupprop” som jag inte har googlat mig fram till än? Förhoppningsvis startas det inte upp ett dussin ytterligare ”påskupprop” som resultat av svenska kyrkans biskopsmöte idag. Vid någon punkt längs vägen får man sluta att försöka uppfinna hjulet på nytt när det bara är att hoppa på den redan rullande vagnen…

Istället för att benämna detta som parallella ”påskupprop”, borde man tala om det som ett flertal olika initiativ med samma mål i sikte, som genom sin simultana spridning har gjort att påskuppropet har vuxit till vad det är idag. För sanningen är ju att det bara finns ett enda påskupprop som samtliga aktörer har anslutit sig till, eller i undantagsfall valt att stå lite utanför även om de stödjer intentionen: gräsrotsinitiativet som snart är uppe i 5 000 personer på facebook, och som når långt innanför och utanför kyrkomurarna, i realiteten är det ännu fler som är engagerade i uppropet lokalt över hela landet, varav många inte har tillgång till internet.

Osökt, och smått komiskt, går tankarna till första Korinthierbrevet (1:10-13) när man läser om alla ”påskupprop” som lär ha uppstått:

”Men i vår herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att vara överens och inte dela upp er i olika läger, utan återigen stå eniga i tankar och åsikter. Av Chloes folk har jag nämligen fått höra, mina bröder, att det förekommer motsättningar bland er. Vad jag menar är att ni alla säger: ”Jag hör till Paulus”, eller ”Jag hör till Apollos”, eller ”Jag hör till Kefas”, eller ”Jag hör till Kristus”. Har Kristus blivit delad? Var det kanske Paulus som korsfästes för er, eller var det i Paulus namn ni döptes?”

Låt oss alltså till varje pris bevara enheten i det enda ”allmänneliga” påskuppropet för att det ska kunna få största möjliga effekt!

Det är förresten något oerhört vackert som sker redan, i påskuppropets kölvatten, oavsett vad kampen får för resultat, det som sker är på en annan nivå. En ny medmänsklighet, en innerlig omtanke, har vaknat till liv i vårt land, en vilja att samverka mellan grupperingar som i vanliga fall inte gör det, fördomar håller på att raseras, en nyfikenhet på vad ”de andra” egentligen står för väcks, människor kommer närmare varann. Det som verkar vara svaghet visar sig vara den egentliga styrkan. I sårbarheten, den potentiella utsatthet som var och en kan drabbas av när som helst, kan vi mötas på djupet. Där bränns det. Där kan ingen förbli oberörd.

Fastetiden manar på ett särskilt sätt till omvändelse och aktion. Det handlar inte om att sitta i säck och aska och se surmulen ut, eller om att avstå från lyxigt överflöd i allmänhet under en begränsad tid. Många har inte det valet. Många lever numera i icke självvald extrem fattigdom året om. Även i Sverige. De sjuka som utförsäkras hänvisas ibland till ett livslångt utanförskap, för det är svårt att ta sig upp från den absoluta botten om man väl har knuffats ner dit. Reglerna, som de är utformade nu leder per automatik till tragedier, såväl ekonomiska som hälsomässiga sådana.

I Jesaja 58 står det om vad en rätt fasta innebär. ”Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok /…/.” Må vi alltså fira en sådan fasta…

Jag har också fått veta att påskuppropet har bidragit till att rädda minst ett liv, en ung kvinna som hade tänkt ge upp, men som nu har fått ny kraft och är mycket engagerad i manifestationsförberedelserna. Hon skriver: ”uppropet kanske var sandkornet på vågen som tippade över vikten på min livs-våg så jag valde livet istället för den lätta vägen ut”. Och jag hör från flera håll om det hopp som har väcks hos många sjuka, att något nu äntligen kommer att hända som resultat av påskuppropet, så att det blir ett slut på detta onödiga lidande, det har väckts en tro på att framtiden kanske kan bli ljusare trots allt. Jag hoppas och ber att vi ska nå dit mycket snart genom våra gemensamma insatser. Vi får inte svika dem som litar på oss, som ser påskuppropet som sitt sista halmstrå. Låt oss inte tystna förrän vi har nått ända fram!


Artikeln finns även här.

Read more...

tisdag 22 mars 2011

Thord Carlsson (KD) uppmanar partikollegor att ansluta sig till påskuppropet

Pressmeddelande:

Thord Carlsson (KD) uppmanar partikollegor att ansluta sig till påskuppropet

Kristdemokraten och kyrkoledaren Thord Carlsson från Sollefteå ställer sig helhjärtat bakom påskuppropet och hoppas att fler politiker inom alliansen också ansluter sig.

- Alliansen har oftast företrätts av Moderaterna som så starkt värnat om att alla ska ut i arbete. De som inte har arbetsförmåga har behandlats omänskligt, säger Thord Carlsson.

Påskuppropet på Facebook startades i januari 2011. Redan nu är över 50 platser runt om i landet inbokade för manifestationer den 25 april. Thord Carlsson (KD) är en av de politiker inom alliansen som anslutit sig.

Varför stödjer du påskuppropet?

- Helt enkelt för att det är en medmänsklighetsfråga.

Hur arbetar Kristdemokraterna i sjukförsäkringsfrågan?

- Vi är en grupp i KD som vill påminna övriga inom och utom partiet om Kristdemokraternas grundläggande människosyn.

Hur anser du att alliansen har skött sjukförsäkringsfrågan i debatter?

- Alliansen har oftast företrätts av Moderaterna som så starkt värnat om att alla ska ut i arbete. De som inte har arbetsförmåga har behandlats omänskligt.

Vad vill du säga till dina partikamrater inom KD?

- Kristdemokraterna måste ompröva deltagandet i alliansen om inte alla människor behandlas lika och efter sina förutsättningar.


Missa inte reportaget med Chatrine Pålsson Ahlgren (KD): "Nu försöker KD-politikern få med sig partiet på ändrade regler"

Påskuppropets sida på Facebook

Pressmeddelandet finns även här.

Read more...

fredag 18 mars 2011

Så här gör man bara inte!!!

Så här alltså:

"I nästa vecka planeras avvisning av två barn i Lund, fem och nio år gamla. De ska till Makedonien, ett land där de inte kan språket.

- Det här är obegripligt, säger barnens advokat, Peter Henrysson, till TT.

Barnläkarna Lars H Gustafsson och Marie Köhler protesterar hos Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.

- Jag tror jag hör till dem som har längst erfarenhet i Sverige av sådana här ärenden och jag har aldrig sett något liknande, säger Gustafsson."

***

"Situationen - att hamna ensamma i ett nytt land, där de inte kan göra sig förstådda - kommer att skada barnen, menar barnens företrädare, juristen Anci Silfverberg.
– De är redan traumatiserade av vad de varit med om, och detta kommer att skada med ytterligare. De kommer inte att kunna säga vad de varit med om eller att de saknar sin mamma. De blir helt rättslösa, säger hon.

Samma uppfattning har barnens advokat, Peter Henrysson.
– De är för sårbara och ömtåliga för att ge sig ut på ett sådant äventyr, säger han.

I nästa vecka kommer barnen - som ännu inte vet något om den överhängande avvisningen - att informeras av polis. Inom 48 timmar ska de så sitta på ett plan mot Makedonien."

Läs mer här och här.

Agera t.ex. så här.

Read more...

fredag 11 mars 2011

Påskuppropets snöboll blev en lavin...!

Igår var jag lite besviken över att inte SKR tog steget fullt ut att gå med i påskuppropet med hull och hår, så att säga.

Idag ser jag lite längre mot horisonten, och jag ser att det nog är allra bäst just precis så här. Att påskuppropet är och förblir en opretentiös gräsrotsrörelse, där alla är varmt välkomna och där trösklarna är låga och där det samtidigt är högt i tak.

Kyrkorna har redan fått en stor roll i det hela, men det har vuxit fram underifrån, och först nu, långt senare ansluter sig bland annat många biskopar. Gott så.

Det känns också viktigt att värna om den partipolitiska obundenheten, och därför gläder jag mig över att det finns politiker och sympatisörer från alla håll som uttalar sig positivt om det.

Det visar att vi håller på att nå dit vi ville. Att vi har markerat tydligt nog att detta handlar om medmänsklighet. Bara det. Det är mycket nog.

Påskuppropets manifestation lokalt i Uppsala har börjat förberedas. Det ska bli spännande att se hur det växer fram. Om någon som bor här har tips och idéer så är ni välkomna att maila mig.

Påskuppropet på Facebook hittar ni här.

Skriv också på namninsamlingen.

Read more...

torsdag 10 mars 2011

SKR beslutade sig för ett öppet brev till regeringen

Nedan ett utdrag ur brevet, som kan läsas här i sin helhet.

Här hittar du påskuppropet.

Det är mycket bra att SKR ställer tydliga krav på regeringen i sjukförsäkringsfrågan, men verkligen tråkigt att de valde att inte officiellt vara med på vad som kan tänkas bli årets största och mest tydligt evangeliska aktion.

De missade chansen att visa att kyrkorna inte tvekar att gå till gemensam handling när lidandet breder ut sig med lavinfart och är outhärdligt för de redan utsatta individer som drabbas, då inget görs från de ansvariga politikernas håll.

Som enskilda kristna är förstås SKR's företrädare varmt välkomna att delta på manifestationerna den 25 april, bland de många personer från olika kyrkor som redan är med.

För visst är orden i deras öppna brev välformulerade och bra. Men de räcker inte. Det behövs mer. Mycket mer!

Tipsar även om denna artikel på Seglora smedja.

***

"När det gäller följande problem kräver styrelsen för Sveriges Kristna Råd, kyrkorna tillsammans, förändringar: - Svårt sjuka människor måste kunna få sin sjukpenning förlängd utan att behöva ge sig ut och söka jobb/arbeta under sin sjukskrivning,

- människor ska inte kunna ställas utanför alla försörjningsmöjligheter därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av deras arbetsförmåga – gemensamma bedömningar, giltiga och gällande i båda systemen, måste göras,

- för människor som inte längre bedöms ha rätt till sjukersättning eller arbetslöshetsersättning måste det finnas en möjlighet att få försörjningsstöd från socialtjänsten även om man exempelvis äger den bostad man bor i,

- människor ska inte behöva säga upp en trygg anställning och gå ut i arbetslöshet på grund av att de nått en tidsgräns i sjukförsäkringen.

Till sist vill vi uttrycka vår tacksamhet till dem som i lokala församlingar och andra organisationer engagerar sig för medmänniskor i svårigheter. Vi är glada och stolta över att diakoner och andra socialt engagerade människor i våra kyrkor gör sina röster hörda och också är beredda att tala för dem vars röster inte når ut eller slår igenom. I mötet mellan enskilda människor har vi alla ett personligt ansvar för varandra. Att möta medmänniskor i kriser och svårigheter innebär en kallelse att handla och det finns det, Gud vare lov, många som gör.

Hur kan enskilda kristna och andra människor av god vilja som vill stödja denna sak agera i fortsättningen? Ett sätt kan vara att kontakta sina lokala politiker och framföra det man vill understryka, till exempel detta brev eller delar ur det. Ett annat kan vara att med sitt namn stödja något av de upprop som är igång runt om i landet, om man känner att man kan stämma in i det som sägs och skrivs.

I kyrkor och andra organisationer i civilsamhället finns resurser, bland annat i form av människor och lokaler. Dessa resurser kan användas genom samverkan med den offentliga sektorn i detta och andra sammanhang.

För vår del, som Sveriges Kristna Råd, kommer vi inte att släppa dessa frågor. Vi kommer att följa upp dokumentationer av olika situationer. I den tid som nu är, med ett Sverige vars ekonomi växer mer än nästan alla jämförbara länders, måste vi kunna klara att ge sjuka människor och dem som inte lyckas få ett arbete uthärdliga livsvillkor. Om vi inte gör det, prioriterar vi fel!"

Read more...

tisdag 8 mars 2011

SKR, vill ni bli havande med ett påskupprop?

Den senaste tiden har det skrivits och sagts massor om påskuppropet i media (tyvärr har många felaktigheter smugit sig in i flertalet artiklar).

Många har anslutit sig till den breda gräsrotsrörelse som påskuppropet snabbt har vuxit fram till sedan det startades på facebook i januari. Sjuka, anhöriga, läkare, sjuksköterskor, psykologer, FK/AF-anställda, socialsekreterare, författare, politiker av alla färger, agnostiker, ateister, troende, kyrkligt lekfolk, diakoner, präster, pastorer, frälsningssoldater och biskopar. Bara för att nämna några... Vi är snart uppe i 4 000 personer, och manifestationer planeras på mellan 40 och 50 platser i landet.


Med det följande vänder jag mig (återigen) till Sveriges kristna råd.

Vi kunde läsa om hur FK’s generaldirektör och socialförsäkringsministern blixtinkallade er till ett möte i förra veckan. För att lyssna in er erfarenhet, hette det. För att försöka övertala er till att inte hoppa på påskuppropståget, verkade det snarast som, utifrån sett. Kristersson flirtar nu med diakonin som han säger sig ha stor respekt för, samtidigt som han tydligt vill att den besvärliga kyrkan avlägsnar sig från hans revir, han drar sig inte ens för att klumpigt väva in existentiella aspekter i sin reklam för det nya förträffliga sjukförsäkringssystemet, som orsakar tusentals sjuka människor ett fruktansvärt lidande, och i vissa fall döden. Men kyrkan, i form av empatiska medmänniskor, låter sig inte luras av ytlig fernissa.

Vi förstår att det finns mycket för SKR att väga in inför beslutet på torsdag. Det som upplevs vara ett problem, den politiska (men inte partipolitiska) aspekten av frågan, är ett skenproblem. Påskuppropet tar inte politisk ställning för endera blocket, det vi vill är att dra i nödbromsen för att få ett akut stopp på de inhumana utförsäkringarna.

Ni skulle kunna tänka er det hela lite som en ny bebådelse.

En ängel säger till SKR:

”Du ska bli havande av den helige Ande, med ett påskupprop.”

Vad svarar ni då?

”Det är omöjligt, jag måste värna om att vara politiskt korrekt!”

Eller:

”Må det ske med mig som du har sagt!”

Det har även framförts som ett hinder att ett påskupprop skulle kräva för mycket resurser från er sida. Men den goda nyheten, det glada budskapet, är att ni inte behöver göra mer än att säga ”ja”. Påskuppropet finns redan, ni behöver inte starta ett, manifestationerna kommer att bli av som planerat på annandag påsk. Allt är redan förberett, eller på väg att förberedas, av många frivilliga. Ni är inbjudna att vara med, som vid en påskmåltid, som vid en eukaristi:

”Kom, nu är allt tillrett!”

Vad väntar ni ännu på...?

****

Läs mer:

Påskuppropet är varken "höger" eller "vänster"


Så här gick det till när påskuppropet kom till

Read more...

måndag 7 mars 2011

Påskuppropet engagerar...

Påskuppropet och frågan om sjukförsäkringen fortsätter att engagera... Nytt länkurval ur floden.

Myterna om sjukförsäkringen avslöjas - med fakta (läs den!)

Stoppa den sociala nedrustningen
(diakoner i Göteborg skriver)

Så förnedras sjuka

Kyrkan stödjer utförsäkrade
(Svt play)

Kristersson tonar ner problemen med utförsäkringarna


Fundamentalism i kristen vänster (mycket verklighetsfrånvänt resonemang)

Roland Poirier Martinsson blandar ihop kristen tro med partipolitik

Att agera mot utförsäkringarna är en kristen skyldighet

Så här ska det *** inte vara
(cancersjuk fick inte sjukpenning)

Fel fråga för kyrkorna (uppenbarligen allra mest fel fråga för Smålandsposten)

Utförsäkrades ekonomi göms undan

Massiv kritik mot reglerna (gammal artikel, men synnerligen läsvärd mot bakgrund av de konsekvenser som vi nu ser)

Några "enskilda fall"
(3 sidor länkar bara där, det finns fler omfattande samlingar)

Skriv på namnlistan och "gilla" påskuppropssidan.

Read more...

torsdag 3 mars 2011

Påskuppropet i hetluften

Vaknade i morse till nyheten om att Sveriges kristna råds presidium har blixtinkallats till möten imorgon med Försäkringskassans generaldirektör samt socialförsäkringsministern.

Dessutom fann jag mig ha utnämnts till diakon av Kyrkans tidning (i papperstidningen). Nåväl, ingen skada skedd, det vore ju för övrigt på tiden att katolska kyrkan återintroducerade diakonämbetet även för kvinnor... :-)

Newsmill går debattvågorna höga i en märklig pseudodebatt kring påskuppropet. Tyckte att det kunde vara dags att göra ett litet inlägg i frågan.

Det har också gått ut en inbjudan till påskuppropet till två parter med god insyn i hur systemet drabbar redan utsatta.

Under tiden växer påskuppropet stadigt för varje timme. Snart är vi uppe i 3 000 personer.

Read more...

måndag 28 februari 2011

Påskuppropet: motstånd och medvind

De är väldigt få, motståndarna. Hittills har jag bara sett till en enda. En kristen, katolik, dessutom.

Egentligen behöver det inte kommenteras så mycket, det räcker att hänvisa till Roland Poirier Martinssons egen absurda artikel.

Och kanske till Johannes Forsblom som ger svar på tal.

Själv undrar jag mest hur man läser evangeliet om man inte tycker att det är rätt att som kristen, och i förlängningen som kyrkor, agera enat och kraftfullt när redan utsatta människor far väldigt illa p.g.a. regler som det beslutas om politiskt.

För mig är det självklart, oavsett vilken regering som står bakom reglerna i fråga.

Det var nog lite synd att jag inte var med i programmet där Roland Poirier Martinsson debatterade med Helle Klein (blev tillfrågad, men hade inte möjlighet att svara på en gång, och då gick frågan vidare).

Det påskupprop jag har startat, vars manifestationer kommer att äga rum på omkring 40 platser i landet (hittills), den 25 april 2011, är partipolitiskt oberoende. Kyrkorna är redan med lokalt över landet, de är med oavsett vad SKR beslutar i frågan den 10 mars. Mest av allt är detta en gräsrotsrörelse bestående av folk från alla håll.

Och jag både uppmanar, uppmuntrar och vädjar till politiker som betecknar sig som blå, gröna och röda att vara med och engagera sig i detta lokalt där ni befinner er, gör det för era medmänniskors skull!

Jag sträcker ut en särskilt varm hand till just allianspolitikerna: var inte rädda för att följa era hjärtan i den här frågan, många av era kollegor är upprörda över det som sker, även om en del kanske inte vågar säga det offentligt. Ni ser ju tydligt (de flesta av er behöver inte ens något förstoringsglas!), vad som händer som en konsekvens av reglerna. Snälla, NU är det hög tid att agera utifrån det!

Vad väger egentligen tyngst: människoliv eller partipiskor?

Read more...

torsdag 24 februari 2011

En anmälan gällande sjukförsäkringen

Fick detta idag, och tänkte att det kunde intressera bloggläsarna. Det följande publiceras med tillstånd av anmälaren. Jag hoppas att han hör av sig här sen om hur det går med anmälan!

***

2011-02-21

Till: Polismyndigheten i Stockholms län
106 75 Stockholm

Från: Thomas Ek

Ärende: Anmälan om att finansdepartementet, staten och regeringen genom finansminister Anders Borgs försorg, till gagn för finansdepartementet, Anders Borgs politiska parti och Anders Borg själv genomfört/gjort sig skyldig till svindleri*.

Vår stat och regering har genom försäkringskassan därtill på ett orättmätigt och oetiskt sätt olovligen tagit tillbaka och konfiskerat sjuka sjukförsäkringstagares redan reserverade pengar. Vår stat och regering har genom försäkringskassan därmed även genomfört ett bedrägeri. Alternativt har bedrägeriet realiserats genom att försäkringskassan tillämpat/ar lagen felaktigt.

Staten/finansdepartementet har gjort sig skyldig till svindleri

Lagen säger att medborgarnas avgift till våra socialförsäkringar enbart skall finansiera socialförsäkringarna. Inget annat.

Men staten tar systematiskt ut alldeles för mycket pengar i avgift för våra socialförsäkringar än t.ex. vad vår allmänna sjukförsäkring i själva verket kostar. Förfarandet är oetiskt och olagligt. Förfarandet står i direkt strid mot lagstiftningen (SFS 2000:981**).

En blick bakåt i tid visar på O-motiverbart stora vinster över tid. En blick framåt i tid visar också på orimligt stora vinster över tid (se redovisning sida nr 2).

De senaste nedskärningarna i vår allmänna sjukförsäkring borde av det skälet åtminstone denna senaste gången i ordningen rimligen medföra proportionerligt minskade avgifter till sjukförsäkringen, vilket de alltså fortfarande icke gör.

Istället tillstås vår finansminister Anders Borg att i våra medier gång efter annan orättmätigt briljera med goda statsfinanser vilka i själva verket i betydande del följaktligen åstadkommits genom otillbörlig överdebitering av medborgarnas socialförsäkrings avgifter, minskat sjukförsäkringsskydd, och där sjukförsäkrings skyddet därtill med retroaktiv verkan konfiskerats*** vilket fått till följd att fler och fler medborgare fortfarande väljer att begå självmord. Mer avskyvärt än så här kan det knappast bli. Skapelsen är i första hand ett svindleri*, och jag kräver att en ändring omedelbart kommer till stånd i så motto att medborgarnas socialförsäkringsavgifter ställs i proportion till dess kostnader. Precis så som lagen föreskriver. Staten, regeringen och/eller finansdepartementet har därtill även gjort sig skyldig till ett bedrägeri. Alternativt har bedrägeriet verkställts genom att försäkringskassan tillämpat lagen felaktigt.

Regeringen, Anders Borg och dennes allianspartier inkasserar genom detta klart
vilseledande och otillbörliga tillvägagångssätt härigenom betydande ekonomiska fördelar som härigenom skall borga för regeringens och Anders Borgs utkomst men vilka genom detta förvärvats (och fortfarande förvärvas) på ett oetiskt, orättfärdigt och olagligt sätt.

*Svindleri (Brottsbalken 9 kap, 9 § eller Strafflagen 21:9) är en form av kvalificerat bedrägeri genom att det inte riktar sig mot någon eller några personer utan mot allmänheten/medborgarna direkt genom att för egen vinning sprida en vilseledande uppgift.

I **SFS 2000:981 framgår det tydligt att syftet med avgifterna är att finansiera förmånerna. Det står ingenting om att staten har rätt att ta ut en för hög avgift för att finansiera andra offentliga åtaganden. Däri ligger lagbrottet. Håkan Svärdman som är välfärdsanalytiker på Folksam meddelade på SVT rapport 2010-06-20:

CITAT: Avgifterna ska enbart finansiera själva socialförsäkringarna. Tar man ut en avgift för en sjukförsäkring så ska den inte användas till något annat, det är så lagstiftningen är formulerad, – skulle vi göra något liknande på ett försäkringsbolag så skulle vi få finansinspektionen på oss och bli återbetalningsskyldiga till kunderna, vilket är helt korrekt, säger Svärdman. SLUT CITAT

Inga kaffepengar precis

Konjunkturinstitutet uppgav augusti 2009 att vår allmänna sjukförsäkring under åren 2003-2008 frambringat en vinst på 71 MILJARDER kr. Hela socialförsäkringens samlade
överskott var 119 MILJARDER kr för år 2006.

Beräknat överskott 2010 - 2014

*Sjukförsäkringen +63 MILJARDER kronor
*Efterlevandepension +33 MILJARDER kronor
*Arbetsskadeförsäkringen +23 MILJARDER kronor
*Föräldraförsäkringen -30 MILJARDER kronor
Summa: +89 MILJARDER kronor

*Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Pensionsmyndigheten, Folksam

***med retroaktiv verkan konfiskerats
Staten och regeringen har genom försäkringskassan på ett orättmätigt och oetiskt sätt
olovligen tagit tillbaka sjuka sjukförsäkringstagares reserverade medel vilka utgjorde ett tidigare redan utlovat skydd, och konfiskerat dem. Dådet har verkställts genom att staten/regeringen genom försäkringskassan tagit tillbaka tidigare redan utlovat försäkringsskydd för gamla pågående (sjuk-) försäkringsfall som inträffat före den stora sjukförsäkringsreformen som inleddes år 2008 och fullt ut trädde ikraft år 2009/2010.

Beskrivning

De nytillkomna ändringarna i (sjuk-) försäkringsvillkoren skulle naturligtvis som brukligt, gälla nytillkomna försäkringsfall framgent, t.ex. fr.o.m. årsskiftet 2009-2010. Inte gamla och pågående försäkringsfall som för flera år sedan redan godkänts av försäkringskassan.

I och med att försäkringskassan lät de nya sjukförsäkringsreglerna även gälla gamla
pågående försäkringsfall som för flera år sedan redan godkänts av försäkringskassan så har stat och regering genom försäkringskassan därmed tagit tillbaka dessa sjuka medborgares redan reserverade medel. Så får det inte gå till.

En ny ansökan av tex. en ny sjukersättningsperiod för ett gammalt pågående försäkringsfall som tidigare redan godkänts och fallit ut, måste naturligtvis hanteras med hänsyn till de regler och utfästelser som vidkom då skadan inträffade, dvs. försäkringsfalls datumet.

Försäkringsskyddet som gällde vid försäkringsfalls datumet, måste vid försäkringens
omvandlingstidpunkt, såvida inget annat avtalats, alltid betraktas som garanterad. Vid gamla och pågående försäkrings skador måste skyddet som gällde vid försäkringsfalls datumet m.a.o. fortsätta att gälla. I annat fall, så som staten/regeringen genom försäkringskassan gjort, tar man tillbaka ett redan utlovat skydd/försäkringsskydd.

Staten/regeringen har genom försäkringskassan sålunda tagit tillbaka och konfiskerat sjuka medborgares redan reserverade medel. Alternativt har försäkringskassan tillämpat lagen fel. Handgreppet strider mot all grundläggande rättsmedvetenhet

Ur ett försäkringsmässigt perspektiv är den retroaktiva tillämpningen både oetisk,
rättsvidrig och rättsstridig. Om en fysisk eller juridisk person verkställt en dylik ändring hade utförandet naturligtvis varit både brottsligt och straffbart.

En grundläggande förutsättning för rättssamhällets existens är att medborgaren i förväg alltid skall ha en rimlig möjlighet till att kunna bedöma de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av sitt eget handlande. Då försäkringskassan på order från stat och regering nu med retroaktiv verkan tagit bort denna högst väsentliga del av försäkringsskyddet har medborgaren samtidigt också blivit berövad denna möjlighet. Medborgaren har helt enkelt blivit lurad och förd bakom ljuset.

Beskrivning - sjukförsäkring

En sjukförsäkring omsluter en överenskommelse mellan försäkringsgivare och den
försäkrade (i det här ärendet benämnd som försäkringstagare). Försäkringsgivaren förpliktigar sig att vid ett godkänt sjukdomsfall leverera ett förutbestämt och överenskommet skydd, alltså en garanti om skydd, och av det skälet kallas förbindelsen för, försäkring. Till skillnad mot en privat sjukförsäkring så är vår allmänna sjukförsäkring en rättighetslagstiftning vars definierade innebörd i all väsentlighet är likalydande. Då en försäkrings skada inträffat och försäkringsgivaren/ försäkringskassan sedermera godkänt densamma, och försäkringsskyddet därefter har lösts ut, då kan inte försäkringsgivaren efter detta ta tillbaka redan utlovat skydd. I vart fall inte utan den försäkrades medgivande. Detta är ju själva poängen med en försäkring.

Nytillkomna ändringar i försäkringsvillkoren som försämrar ett sjukförsäkrings skydd som t.ex. tidsbegränsning, måste naturligtvis av det skälet avse nytillkomna försäkringsfall framgent/framledes. Inte som vår stat och regering genom försäkringskassan beslutat om dvs. att ändringarna med retroaktiv verkan även skall gälla gamla och pågående försäkringsfall som för flera år sedan redan godkänts av försäkringskassan.

Nuvarande regering och samtliga regeringar dessförinnan har otvivelaktigt gått till val på utfästelsen att mot inbetald skatt tillhandahålla medborgaren en sjukförsäkring som icke var behäftad med någon tidsbegränsning. Sakförhållandet att vår allmänna sjukförsäkring icke var behäftad med någon tidsbegränsning har för tusentals sjuka och på grund därav vid det här laget nu ruinerade medborgare, med stor sannolikhet varit det tyngst avgörande skälet till att de under sin friska yrkesverksamma tid valde att inte teckna någon kompletterande privat sjukförsäkring.

Då stat och regering genom försäkringskassan nu med retroaktiv verkan tar bort denna
högst väsentliga och värdefulla del av dessa sedan lång tid tillbaka redan sjuka
medborgares skydd, dvs. dessa sjuka medborgares möjlighet till att tex. kunna ansöka om en förnyad tidsbegränsad sjukersättningsperiod, så är detta i direkt strid mot tidigare gällande villkor, regler och utfästelser från försäkringskassan (och vår regering) då skadan inträffade, och därefter sålunda också godkändes.

Villkoren för beviljande av varaktig sjukersättning har med de nya införda sjukförsäkringsreglerna för den sedan lång tid tillbaka redan sjuke medborgaren, samtidigt också skärpts i en så beaktansvärt hög grad att ett fortsatt skydd i praktiken och likaledes enligt försäkringskassans egen beskrivning och uppfattning, tagits bort från dessa sjuka medborgare. Detta är naturligtvis ett genuint och renodlat bedrägeri. Inget annat.

Orimliga konsekvenser

Efter det att försäkringsfallet inträffat kan den sjuke under det varande sjukdomstillståndet och en betydande tid därefter naturligtvis inte längre införskaffa någon privat sjukförsäkring. Det är i praktiken inte realiserbart. Alls. Konsekvenserna riskerar därmed bli orimliga.

Övrigt

Jag har tidigare lämnat in en likadan anmälan som den här (om än inte lika utförlig) till förvaltningsrätten i Sthlm (2011-02-08), justitieombudsmannen JO (2011-02-08) samt Stockholms tingsrätt (2011-02-14), Avd 4, Mål T 2220-11, och jag har inte hört från dem sedan dess. Antalet mänskliga tragedier tilltar sannolikt fortfarande fortlöpande p.g.a. den retroaktiva lagtillämpningen så av det skälet är det angeläget att polisen behandlar ärendet utan dröjsmål.

Hela handgreppet med den retroaktiva effekten måste rimligen vara ett misstag
Det råder förstås inget som helst tvivel om att vår allmänna sjukförsäkring är en försäkring och inte ett bidrag som vissa kritiker påstår, och det gäller både i juridisk och rättslig mening. Den allmänne och generelle medborgaren som inte besitter specialkunskaper i ämnet har märk väl, på mycket goda grunder uppfattat sin sjukförsäkring som en sjukförsäkring, innebärande en specificerad garanti om skydd som då denne blivit sjuk inte bara kan ryckas ifrån honom.

Att i samband med den nya sjukförsäkringsreformen lova sjuka medborgare nya möjligheter till rehabilitering för att åter kunna arbeta är ur både etisk och samhällsekonomisk synvinkel lovvärt och klokt. Men det berättigar naturligtvis på intet sätt regeringen eller försäkringskassan till att ta bort ett försäkringsskydd som tidigare redan varit utlovat och avgjort.

Då jag inför socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson klagade över det orimliga (olagliga) med att låta den nya lagstiftningen ha en retroaktiv verkan lät Cristina Husmark Pehrsson mig meddelas följande (genom ett e-post meddelande 2010-09-18):

CITAT;
…“Vad gäller lagstiftning så ska den i princip inte vara retroaktiv i meningen att den gäller för tiden före ikraftträdande och så är också fallet med de nya bestämmelserna för tidsbegränsad sjukersättning”
SLUT CITAT Cristina Husmark Pehrsson.

Försäkringskassans tolkning av riksdagens beslut med att tillämpa de nya sjukförsäkringsreglerna med retroaktiv verkan ser mot bakgrund av Cristina Husmark Pehrssons måttligt tydliga svar här ovan därför ut att vara en feltolkning, ett misstag helt enkelt. (?)

Thomas Ek

Read more...

onsdag 23 februari 2011

Påskuppropet - några artiklar

Det skrivs enormt mycket just nu i frågan. Har försökt samla ihop en del länkar här, men det finns mer...och ännu mer blir det. (Jag uppdaterar denna lista löpande.)

Påskupprop planeras i 35 städer


SKR: Stoppa utförsäkringarna

Dags för Sveriges kristna att ta ställning

Kyrkan vill stoppa utförsäkringarna

Utförsäkrade Paulina


Maktmissbruket måste stoppas


Vi är alla delar av samma kropp

SKR överväger upprop


Kyrkan vill att politikerna stoppar utförsäkringar

Efterlyses: kyrkans profetiska röst

Dags för biskopsbrev om sprickorna i välfärden

Dags för ett påskupprop

SKR vill påpeka om något gått snett

Ett år med utförsäkringar

Människosynen avgörande skäl att agera mot sjuka sjukförsäkringen

Diakoner hoppas på nytt påskupprop


Diakoner inställda på nytt påskupprop


Anne: så förnedrande att inte bli trodd


Allt fler kräver mänskligare sjukregler


Henrik: på väg mot ekonomisk ruin


Ta ditt ansvar, Kristersson!

Skickade brev: "jag dog inatt"

Lars-Gunnar: "Jag vet inte hur jag ska överleva"

Maken avled, ombads besöka arbetsförmedlingen

Diakoner rasar mot utförsäkringsregler


Diakoner reagerar mot hårda sjukförsäkringsregler


Påskupprop mot utförsäkringar (Tro och politik)

Påskuppropet


Stoppa utförsäkringarna
(Seglora smedja)

Ekumeniskt upprop


Ett folkligt upprop med krav på att stoppa utförsäkringarna


Stoppa utförsäkringarna (Världen idag)

***

Här finns Påskuppropet på facebook

Här kan du skriva under brevet till socialförsäkringsministern:
Vill du också att Kristersson ska ta sitt ansvar?

Och här kan du skriva under namninsamlingen


Här (under berättelser) kan du läsa om några av många tusen enskilda fall.

Här finns fler.

Och här finns en ny mycket informativ sida om de myter som har spritts om sjukförsäkringen.

Read more...

söndag 20 februari 2011

Vill du också att Ulf Kristersson ska ta sitt ansvar?

Flera har hört av sig om att de vill skriva under den här artikeln. Men eftersom den redan är publicerad så öppnar jag nu upp möjligheten att skriva på den via kommentarerna i bloggen istället. Vill du skriva på och visa ditt stöd, så gör det i kommentarerna i den här tråden.

Gå med i påskuppropet du också, sprid info (dela på facebook, maila, blogga, twittra, etc, etc), och hjälp till att ordna en manifestation i din närmaste stad, börja med att kolla in och "gilla" facebooksidan för uppropet.

Här finns en namninsamling för Påskuppropet som du kan skriva på också.

***

Hur kommer det sig att Ulf Kristersson, när han konfronteras med de utförsäkrades öden, har tagit för vana att skylla ifrån sig på Försäkringskassan och läkarna? Som om det vore dessas fel att tiotusentals personer utsätts för det pågående gigantiska utförsäkringsexperimentet.

Det är ju han själv som i dagsläget är ytterst ansvarig för hur sjukförsäkringsreglerna ser ut, om än han har ärvt Cristina Husmark Pehrssons tungt belastade utförsäkringsskrivbord. Varför tar han då inte sitt fulla ansvar som ny socialförsäkringsminister och gör något åt den uppenbara katastrofen?

Varför stoppar han inte de inhumana utförsäkringarna i väntan på resultatet av den utredning som har tillsatts för att reparera de massiva bristerna i reformen?

Borde ministern inte agera snabbt i fråga om några av de värsta fallgropar som redan har uppmärksammats? Varför ytterligare fördröja plågan för alla drabbade? Borde han inte ha som högsta prioritet nu att skriva ett ynka litet papper före den 22 mars, ett papper som bland annat skulle förhindra att de som nu utförsäkras drabbas lika hårt ekonomiskt som över hälften av de utförsäkrade hittills har gjort?

Att som sjuk ifrågasättas, kränkas och tvingas till Arbetsförmedlingen i tre månader för att ”sysselsättas” eller söka obefintliga jobb vid en statisk slutpunkt för sjukskrivningen som infaller helt fel rehabiliteringsmässigt, är vansinnigt nog. Att dessutom försöka klara sig på en inkomst under existensminimum under denna tid är helt enkelt inte värdigt ett välfärdssamhälle. Att SGI:n, den sjukpenninggrundande inkomsten, av olika anledningar nollas, och att A-kassedagarna som hade behövts efter tillfrisknandet äts upp av meningslösa ALI-åtgärder, är kontraproduktivt och leder ironiskt nog till att sjuka förlorar sina möjligheter att rehabiliteras och komma tillbaka i arbetslivet. Att dessa utförsäkringar inte drabbar bara en gång utan är reglerade så att de återkommer regelbundet är ofattbart och oacceptabelt.

Finns det kanske en dold agenda bakom det rekordsnabba nedmonterandet av den allmänna sjukförsäkringen, kombinerat med oviljan att reparera de värsta fadäserna? Kommer alla snart att tvingas teckna privata försäkringsalternativ? Och vad händer då med dem som redan är sjuka nu och som inte kommer att ha den möjligheten?

Vi är många sjuka, anhöriga, vänner, läkare, anställda på FK och AF och sympatiserande med partier från vänster till höger, som tycker att skam har gått rundgång på torra land alltför länge, med förödande konsekvenser för människor. Det finns inte längre en fungerande försäkring för den som har oturen att bli sjuk. Ett påskupprop har därför dragits igång, en facebooksida och ett evenemang har startats och manifestationer på Annandag påsk planeras runt om i landet. Vi hoppas att svenska folket går samman den här dagen, går ut på gator och torg och visar att vi inte tycker att det är människovärdigt att sjuka behandlas på detta sätt! Vi accepterar inte att vi har blivit kollektivt rånade på vår gemensamma sjukförsäkring. Vi vill inte att sjuka hänvisas till socialbidrag och aktiviteter som förvärrar sjukdomarna. Vi vill att läkarnas utlåtanden respekteras.

Anslut dig till påskuppropet du också, sprid info, och hjälp till att ordna något där du bor, du kan få kontakt med andra i samma stad genom facebooksidan för uppropet (rubriken där blev fel och går tyvärr inte att ändra): Påskuppror mot utförsäkringarna.

LiseLotte Olsson
V:s representant i socialförsäkringsutredningen

Jenny Fjell
läkare, initiativtagare till nätverket Resurs

Marie Larsson
diakon i Visby domkyrkoförsamling samt sjuksköterska

Bernth Olofsson
fd arbetsförmedlare

Ylva Eggehorn
författare

Arne Carlsson
pastor i Svenska Missionskyrkan

Henry Ascher
barnläkare och docent

Elisabeth Hjorth
författare och doktorand i teologi

Bo Håkansson
sjukhuspräst, teol dr.

Kaarina Drynjeva
religionshistoriker

Kristian Lundberg
författare

Eva Wilks
leg sjukgymnast/leg psykoterapeut

Richard Thörn
präst Svenska kyrkan

Magnus Sundell
frilansjournalist

Johan Danell
Taizé

Maria Küchen
skribent

Charlotte Thérèse Björnström
teolog och initiativtagare till påskuppropet

Anders Östman
frälsningssoldat och fd folkhögskolerektor

Anna Jörgensdotter
författare

Karin Håkansson
präst i Svenska kyrkan

Henrika Thomasson
projektledare

Anneli Ekholm
diakon i Svenska kyrkan i Valbo församling

Carin Holmberg
sociolog

Bob Hansson
författare

Tiina Kiveliö
utvecklingsledare

Kenneth Ritzén
religionsvetare

Gun Kraft
lärare

Bengt Kraft
präst i Svenska kyrkan

Anna Kettner
rinkebybo, socialdemokrat och pastor

Henrik Rydström
skribent och lagkapten i Kalmar FF

Ros-Marie Eliasson
diakon i Svenska kyrkan i Uppsala

Ana Valdés
författare

Birgitta Stenberg
författare

Rosita Borum-Halvars
diakon i Svenska kyrkan i Rättvik

Read more...

måndag 14 februari 2011

Ta ditt ansvar, Ulf Kristersson!

Hur kommer det sig att Ulf Kristersson, när han konfronteras med de utförsäkrades öden, har tagit för vana att skylla ifrån sig på Försäkringskassan och läkarna? Som om det vore dessas fel att tiotusentals personer utsätts för det pågående gigantiska utförsäkringsexperimentet.

Det är ju han själv som i dagsläget är ytterst ansvarig för hur sjukförsäkringsreglerna ser ut, om än han har ärvt Cristina Husmark Pehrssons tungt belastade utförsäkringsskrivbord. Varför tar han då inte sitt fulla ansvar som ny socialförsäkringsminister och gör något åt den uppenbara katastrofen?

Varför stoppar han inte de inhumana utförsäkringarna i väntan på resultatet av den utredning som har tillsatts för att reparera de massiva bristerna i reformen?

/.../

Anslut dig till påskuppropet du också, sprid info (dela på facebook, maila, blogga, twittra, etc, etc), och hjälp till att ordna något där du bor, du kan få kontakt med andra i samma stad genom facebooksidan för uppropet.

Läs hela artikeln här.

Read more...

onsdag 2 februari 2011

Påskupprop!

Ett påskupprop är på gång, och sprider sig för närvarande land och rike runt.

Evenemanget finns här, och en facebooksida finns här. Gå med där, och berätta om det för alla som ännu inte känner till det!

Det är partipolitiskt obundet, och även om frågan akut pekar på nödvändigheten av en politisk regelförändring, så är det först och främst en medmänsklig angelägenhet som gäller alla utan undantag.

Sjuka, anhöriga, och övriga med insikt, empatisk förmåga och alla sinnen i behåll har fått nog!

Diakonerna i svenska kyrkan rasar... Men biskoparna tassar runt på tå. Åtminstone Lennart Koskinen, som annars inte brukar hålla inne med sina åsikter. Det gäller tydligen för en del att inte verka vara för politiska när det brinner i knutarna? Men tänker man då inte på att man uttrycker ett godkännande av den pågående utrensningspolitiken om man inte ryter till emot den?

Passivitet och lamhet klär kyrkan riktigt, riktigt illa!

Och när nu kd plötsligt vill börja gå i spetsen som alliansens "sociala röst" (var fanns den före valet?), varför tvekar då ännu den öppet kd-sympatiserande biskopen att stödja det?

Read more...

söndag 23 januari 2011

Stoppa utförsäkringarna!

Den nya sjukförsäkringsreformen har redan hunnit ställa till med stor skada och måste stoppas omedelbart!

Jag föreslår därför ett stort landsomfattande ekumeniskt påskupprop!

***

Den som blir sjuk i Sverige i dag möts av nya regler och absurda tidsgränser. Handläggare utan medicinsk kunskap fattar beslut, oavsett läkarintyg och hälsotillstånd. Bedömningen sker gent­emot fiktiva jobb; även om man ligger på dödsbädden eller på operationsbordet så kan det tänkas finnas en teoretisk arbetsförmåga... Vi har fått ett rättsosäkert system i stället för en sjukförsäkring som gick med rejäl vinst.

I media ljuger ansvariga politiker om statistiken för sjukskrivningar och förtidspensioneringar, sjuka har med orätt pekats ut som ”fuskare” som inte vill arbeta. Våra gemensamma sjukförsäkringspengar har fördelats till dem som just nu råkar vara friska och ha arbete, och ännu ett jobbskatteavdrag är på gång, meddelar Göran Hägglund.

Jag förstår inte hur svenska folket kan gå med på denna totala nedmontering av välfärdssystemet. Vem vill ha en hundralapp i skatteavdrag i stället för en fungerande sjukförsäkring?

Svår sjukdom kan drabba precis vem som helst. Men intresset för frågan är märkligt nog svalt. Även bland politiker. Jag och andra har kommit med konkreta förslag till förändringar utifrån den tuffa verklighet vi dagligen möter, men får bara intetsägande standardsvar.

Ulf Kristersson, som ansvarar för sjukförsäkringsutredningen, är nöjd med reformen; som bäst blir det små justeringar av de allvarligaste felen, tidigast år 2013. Det är bara det att under tiden blir ännu fler sjuka hemlösa, hamnar i social misär, ja, de till och med dör! Ingen vet exakt hur många självmord utförsäkringarna hittills har orsakat.

Många som har fysiska sjukdomar får även psykiska besvär och blir alltså sjukare. Vanligen halveras inkomsten och alla har inte sparade pengar. Valet kan stå mellan att betala hyran eller nödvändiga mediciner.

Nya grupper hamnar i en permanent fattigfälla. Barn drabbas genom att föräldrarna drabbas. Någon rehabilitering erbjuds inte. Är detta ett bra system? Jag tycker inte det.

Röda Korset inriktar för första gången sin verksamhet på nödlidande i Sverige, insatser från fler organisationer behövs. Och eftersom den akut nödvändiga förändringen inte kommer att initieras från politiskt håll, då inte ens oppositionen driver frågan längre nu när valet är över, så borde alla som ser vad som händer gå samman och protestera. Hur länge ska vansinnet få pågå? Tusentals är redan drabbade. Utförsäkringarna måste stoppas!

Jag frågar mig var kyrkorna finns i det här och hoppas att alla kristna ska inse hur illa det faktiskt är. Nu, innan det är för sent för ännu fler! Tänk om vi kunde gå före och visa vägen till ett människovänligt samhälle.

För vem eller vilka ska annars göra det? Om evangeliet ska klinga trovärdigt mellan kyrkvalven, så krävs tydliga symbolhandlingar offentligt när saker är uppåt väggarna i samhället, särskilt när det rör grupper som är för svaga för att själva protestera mot vad de utsätts för. Så jag föreslår härmed ett stort landsomfattande ekumeniskt påskupprop. Med krav på omedelbar förändring.


Uppropet finns även här. (Samt publicerat i Dagen, Katolskt magasin, på Seglora smedja, och i Tro och politik, och kanske på fler håll?)

Gå med i den nya facebookgruppen till stöd för detta.

Read more...

tisdag 18 januari 2011

Insamling för Sveriges nödlidande...

Jag fick till slut mer än nog av att ingenting alls görs av politikerna för att förändra katastrofsituationen som råder i vårt land för tillfället, och skrev därför detta upprop. Vi är många som har vänt oss till de ytterst ansvariga i över ett år, och upplyst om läget för tusentals sjuka och utförsäkrade. Varför bryr de sig inte? Varför svarar de oftast inte ens?

Det funkar helt enkelt inte att vi som ser vad som händer sitter och väntar på Godot längre...

Så jag hoppas nu att alla kristna ska ställa sig bakom det här så att vi kanske faktiskt kan få till en förändring relativt snart. Uppropet finns i en kortversion också om ni vill sprida det, maila mig så skickar jag en kopia.

Jag kommer dagligen i kontakt med så många förtvivlade sjuka människor, varav en del snabbt är på väg mot hemlöshet eller t.o.m. mot att avsluta livet i desperation, att jag känner att mycket mer behöver göras i de riktigt akuta lägena.

Jag vill kunna hjälpa t.ex. en mamma med småbarn som inte har pengar till hyra och mat för dagen med ett tillfälligt bidrag så att det inte går helt utför. Jag vill kunna hjälpa till att förhindra katastrofer innan det redan är för sent, förhindra att människor når ända till botten och inte kan ta sig upp igen.

Nyligen var det en man som bodde med sin son i en bil, men det startades till slut en insamling till honom...han fick ingen hjälp av myndigheterna, jag har sett de absurda brev som har skrivits i ärendet...

För vet ni vad...det funkar inte längre något vidare att hänvisa människor till socialen, det är många som inte får nån hjälp heller där, kraven har skärpts, och människor lämnas helt enkelt hjärtlöst till att gå under p.g.a. byråkratiskt svammel, om inte privatpersoner hjälper till. Kommer hjälpen trots allt från myndigheterna så kommer den oftast för sent, p.g.a. de långa handläggningstiderna. Om någon väl har blivit vräkt är det omöjligt att få ett nytt hyreskontrakt.

Jag vet att det finns kyrkor och samfund som gör en hel del socialt, som verkligen ser den här nöden på nära håll (och därför kan jag tänka mig att många är lika arga över den här situationen som jag, och vill vara med på ett påskupprop för att försöka förändra själva roten till det onda: de sjuka sjukförsäkringsreglerna). Jag vet att Röda korset nu ska starta inhemsk hjälpverksamhet. Men det räcker inte på långa vägar... Jag tycker för övrigt att även Caritas borde satsa på den akuta nöden i Sverige nu!

Jag har, som ni vet, tidigare haft insamlingar till påsk/jul för sånt som ligger mig varmt om hjärtat. Jag vet att det ni har bidragit med har hjälpt. Och nu känner jag att det är dags igen...

Jag öppnar upp samma insamlingskonto som tidigare som ett akut nödkonto för sjuka behövande i Sverige. Det handlar om tillfällig hjälp, till helt nödvändiga saker, framför allt mat, det är nog inte realistiskt att kunna hjälpa till även med hyran för dem som riskerar att vräkas. Ja, om det nu inte skulle strömma in massor av pengar förstås... Men människor måste åtminstone kunna få äta varje dag! Jag vill kunna göra mer än att bara lyssna och försöka inge hopp. Jag kommer att fördela de insamlade medel som förhoppningsvis kommer in, till särskilt ömmande fall, personer jag träffar på i olika sammanhang som berättar för mig om hur de har det, såna som inte från början vet om att jag samlar in pengar, det går alltså inte att skriva och be om hjälp, för jag vill inte att de ska riskera att hamna hos skojare som inte behöver dem.

Insamlingen pågår tills reglerna har förändrats. Ni som inte redan har kontonummer men vill bidra kan höra av er om det, jag kan inte se vem som har betalat in där om ni inte skriver det, så ni kan vara helt anonyma om ni vill. Men skriv gärna "insamling" i meddelandet. Jag kommer att redovisa vad som kommer in i en ruta i bloggen, och om möjligt berätta, utan personliga detaljer, vilka nödsituationer de går till... Det ger också er en inblick i det nuvarande läget i vårt land...för helt vanliga människor, som har arbetat medan de var friska och skött ekonomin medan de hade en, som inte har t.ex. missbruksproblem, utan som bara råkade ha oturen att bli långvarigt sjuka...

Read more...

söndag 16 januari 2011

Vansinnet måste stoppas - ett ekumeniskt upprop!

Som en del av er kanske vet så har en fruktansvärd situation uppstått i vårt land, framför allt för sjuka människor, med utförsäkringar och nya stelbenta inhumana regler som inte tar någon individuell eller medicinsk hänsyn. Så vitt jag vet så har sjukdomar aldrig botats genom att man inför tidsgränser för när de ska ta slut, det är helt absurt. Från årsskiftet är det också handläggarna på Försäkringskassan som ensamma beslutar om ifall det föreligger någon arbetsförmåga - läkarintyg och hälsotillstånd spelar ingen direkt roll längre för bedömningen, också om man ligger på dödsbädden eller på operationsbordet så kan det tänkas finnas en teoretisk arbetsförmåga... Bedömningen sker dessutom numera gentemot fiktiva jobb som inte ens finns i verkligheten. Vi har fått ett rättsosäkert och nyckfullt system istället för den hyfsat trygga sjukförsäkring vi hade tidigare, som gick med rejäl vinst.

I media ljuger ansvariga politiker om statistiken för sjukskrivningar och förtidspensioneringar, sjuka har med orätt pekats ut som "fuskare" som inte vill arbeta. Och nu har de pengar som vi alla har betalat in för att vara försäkrade vid eventuell sjukdom, istället för att ges till de sjuka, fördelats till dem som just nu råkar vara friska och ha arbete, i form av jobbskatteavdrag, och ännu ett sådant är under planering, meddelade Göran Hägglund häromdagen. Och vilka ska väl stå för notan igen?

Jag förstår inte hur svenska folket kan gå med på den här totala nedmonteringen av välfärdssystemet - det enda jag kan tänka mig är att de flesta kanske inte har fattat än hur illa det faktiskt är, eller så tänker de extremt kortsiktigt, på den extra hundralappen i plånboken, istället för på en fungerande försäkring vid sjukdom.

Jag läser dagligen flera nya artiklar om drabbade - det rör sig inte om bara några enstaka fall, det handlar om tusentals, och fler blir det under det här året. Helt nya grupper söker bidrag från sociala myndigheter och ibland hos kyrkor, som inte har samma resurser för att hjälpa... För att få socialbidrag (försörjningsstöd) måste de först göra sig av med allt de äger, och hamnar då också i en fattigfälla som de flesta sjuka aldrig kommer att kunna ta sig ur. Många tvingas välja mellan att betala hyran eller nödvändiga mediciner...

Jag har själv gjort allt jag bara har kunnat komma på för att få folk att vakna och protestera mot det som sker. Det här kan ju faktiskt drabba precis vem som helst. Men intresset för frågan är märkligt nog ganska svalt. Även bland politiker. Jag har kommit med konkreta och realistiska förslag till förändringar, men man får som bäst bara standardsvar. Tycker att det är respektlöst... Och den minister som nu är tillsatt för att ansvara för den ytterst långsamma utredningen av sjukförsäkringen (som däremot raskt monterades ner), Ulf Kristersson, säger sig vara nöjd med försäkringen som den är nu, innan någon utredning ens har gjorts, och menar också att den kommer att förbli som den är, möjligen med små justeringar av de allvarligaste felen efter att utredningen är klar, i maj 2013.

Det är bara det att under tiden blir ännu fler sjuka hemlösa, hamnar i social misär, ja, de till och med dör...!!!

Ingen vet exakt hur många självmord utförsäkringarna hittills har orsakat, bara att det är flera hundra under förra året, en hög andel av dem som har fysiska sjukdomar drabbas även av psykiska besvär p.g.a. utförsäkringen, de blir alltså sjukare! Ingen statistik har begärts in för hur ekonomin ser ut för dem som utförsäkras, men de flesta får sin inkomst halverad (minst), många får leva på anhörigas inkomst eller sparade pengar. För att inte tala om hur det är för barnen i dessa familjer, som får växa upp med föräldrar som stressas och pressas till max istället för att få hjälp att bli friska. Någon rehabilitering erbjuds inte heller.

Är detta ett bra system? Jag tycker inte det!

Jag frågar mig gång på gång var kyrkorna finns i det här - varför så gott som ingen verkar bry sig - ja, varför de inte ordnar ett gigantiskt ekumeniskt upprop, helst i samtliga städer i landet på samma dag. För det är väl inte bara flyktingar och människor som lider nöd i andra länder som är viktiga? De sjuka som torteras av myndigheter och de många utsatta som finns mitt ibland oss på våra egna gator och torg - har de inget människovärde??

Jag läste nånstans att Röda Korset nu ska inrikta sin verksamhet på nödlidande i Sverige, vilket aldrig tidigare har hänt. Fler organisationer som gör så kommer att behövas om hjälpen ska räcka till i väntan på förändring. Och eftersom förändringen uppenbarligen inte kommer att komma från politiskt håll - inte ens oppositionen verkar vara så värst intresserade av att driva frågan längre nu när valet är över - så borde alla medmänniskor i vårt land som ser vad som händer gå samman och försöka åstadkomma den akut nödvändiga förändringen. Hur länge ska vansinnet få pågå? Utförsäkringarna måste stoppas!

Det här är ett upprop i hopp om att inte minst alla kristna äntligen ska vakna upp och se hur illa det faktiskt är!! Nu - innan det är för sent för ännu fler... Tänk om vi kunde gå före och visa vägen till ett människovänligt samhälle! För vem eller vilka ska annars göra det om inte vi gör det?

Om evangeliet ska klinga trovärdigt mellan kyrkvalven så krävs det också tydliga symbolhandlingar offentligt när saker är uppåt väggarna i samhället, särskilt när det rör grupper som är för svaga för att själva i någon högre utsträckning protestera mot vad de utsätts för, och så är det med våra sjuka och utförsäkrade. De flesta orkar inte...

Så vad ska vi göra? Jag föreslår härmed ett stort landsomfattande ekumeniskt upprop, senast nu till påsk. Med krav på omedelbar förändring...

Jag skäms över mitt land...jag gråter över det...så här kan det bara inte få vara längre!!!

Read more...

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP