torsdag 24 mars 2011

Utförsäkrad sambo

Jag fick ännu ett brev... Fortsätt gärna maila era berättelser så tar jag in dem här fram till påsk.

Tyvärr så har jag läst och hört om hundratals liknande fall... Det är så tydligt att detta handlar om ett systemfel, inte om ett par "enskilda fall" som har trillat mellan stolarna.

***

Hej.

Den 1/1 2011 blev min sambo utförsäkrad efter att ha varit sjukskriven sedan 2001 för ständig smärta i magen.

Det har aldrig blivit riktigt fastställt vad det är men sannolikt är det en nervskada efter en canceroperation för 20 år sedan.

1999 small det till i hennes mage och en smärta uppkom över operationsärret.

Man misstänkte ärrbråck och öppnade magen igen. Men inget hittades.

Så man förmodade att det är en neurogen smärta och även smärta i revbensbågen.

Sedan dess har hon, på eget initiativ, prövat att jobba 100, 70, 50 och 25%, men fått avbryta p g a smärtan.

Hon har även försökt att gå en kurs i blomsterbinderi och en floristutbildning. Båda utbildningarna fick hon avbryta p g a smärta. Och även praktiserat på en blomsterbutik, som fick avbrytas p g a smärtan.

Under dessa år har hon gått på ett tiotal olika mediciner, TNS plattor (små elchocker) och blockader. Alla behandlingar och mediciner utan resultat.

Hon har även försök att genomföra en kurs Smärt - och Rehab på Smärtcentrum.

Även denna fick avbrytas p g a av smärtan.

2003 fick hon erbjudandet att bli sjukpensionär, detta tackade vi nej till (vilket vi ångrar bittert idag).

För vem vill bli sjukpensionär vid 33 års ålder , när man arbetet hårt hela sitt verksamma yrkesliv???

Hon har dessutom genomgått en undersökning på Försäkrings Medicinskt Centrum i Tranås som konstaterade att hon inte skulle kunna jobba om det inte kom fram något som skulle kunna hjälpa smärtan.

Det var både fysiska och psykiska undersökningar. Smärtan konstaterades som reell, inte psykisk.

Sedan dess har hon blivit undersökt av ett flertalet läkare och fått sjukersättning ett år i taget sedan 2005.

2008 flyttade vi till en annan ort, och hon fick en annan vårdcentral.

Sommaren 2009 så fick hon en sista tidsbestämd sjukersättning på 18 månader.

Det grundades på en läkarundersökning som bestod i att läkaren “undersökte” henne med att häva sin kroppstyngd på hennes onda mage, lyfte på ena benet och kopierade ett tidigare läkarutlåtande.

Han hade inte ens läst igenom tidigare journalanteckningar. Besöket tog 10 minuter.

Våren 2010 gick hon en Arbetslivsrehabilitering på Arbetsförmedlingen där det inte framkom något nytt.

Hösten 2010 träffade hon en annan läkare, en specialist i allmänmedicin, som undersökte henne i 1,5 timme, han begärde in alla hennes läkarjournaler, sjukintyg mm från 1999.

Hans läkarutlåtande slutade med att han ansåg att hon för all framtid inte kan arbeta.

Avslaget från försäkringskassan kom som en chock!

I avslaget stod samma innebörd som läkarens ord, men inte bokstavligt.

Här sitter en människa som inte ens pratat med henne i telefonen eller träffat min sambo, och bestämmer att hon minsann kunde jobba MINST 25% trots att en specialist har konstaterat den raka motsatsen.

Januari 2011 blev hon överflyttad till Arbetsförmedlingen för ALI.

3 månader rullade förbi utan att någon kunde hitta ett skyddat eller anpassat arbete.

Nu är dessa 3 månader slut och hon måste nu åter ta kontakt med läkaren för att söka sjukpenning.

Vi håller på att överklaga beslutet från FK och hoppas på, i väntan på det, att få sjukpenning.

Som anhörig kan jag inte mer än rikta avsky mot dessa regler.

Min sambo hade inte orkat kämpa mot systemet och förmodligen gått ner sig totalt.

Jag klappar inte mig själv på bröstet och utbrister: “vad bra jag är!” utan jag gör detta för att kunna överleva med den jag älskar.

Frustrationen är oerhört stor att försöka göra sig hörd och att FK ska förstå utan att få något som helst gensvar.

Både AF och FK säger: “vi förstår hur ni känner….” Det kan jag säga att det gör dom inte!! Undrar om dom behöver vända på varenda krona varje månad, oroa sig för om man har tillräckligt med pengar för att klara av månadens räkningar??

Sen undrar jag också hur många av de som arbetar på FK kan gå hem med en nöjd min och säga: “Vilken bra dag och vilken fantastisk arbetsinsats jag har gjort idag” ???

Ekonomiskt innebär detta att jag får jobba dubbelt och ändå går ekonomin inte ihop. Vi har fått låna av anhöriga. Och frågan är hur länge jag orkar arbeta dubbelt för att vi ska kunna överleva?

Vi flyttade inte till Norra Sverige för att behöva kämpa mot allt och alla, men inte heller för att det skulle vara “lättare att få varaktig sjukersättning” som vissa läkare och FK verkar tro.

Vi flyttade hit för att få lugn och ro. Är så väldigt trött på detta system och bara önskar att Reinfeldt och hans regering själva blir drabbade någon gång.

Försök själva att leva dag ut och dag in med ständig smärta.

Inte kunna göra de dagliga sysslorna, inte kunna sova på nätterna och ibland inte ens kunna ha kläder på sig.

Och dessutom bli straffad ekonomiskt. Det blir man inte frisk av. Alla kan bli sjuka. Det är inget man väljer!

SKÄRPNING!!!

Andreas Altervall, en drabbad anhörig.

9 kommentarer:

Paulina 24 mars 2011 kl. 12:24  

Jag blir så ledsen när jag läser. Jag är i nästan samma situation fast det är jag som är utförsäkrad och min sambo som får jobba ihjäl sig, "för att överleva med den han älskar", precis som du. Hade jag varit ensam så hade jag aldrig orkat.

Ska livet vara så här? Att det bara handlar om överlevnad medan man kämpar med smärta? Det är omänskligt och ingen i vårt land tjänar på det. Inget samhälle blir rikt av att utarma sitt folk.

/Kvinna 34, som också vägrat sjukpension.

Andreas 24 mars 2011 kl. 12:37  

Jag lider med er. Hoppas din sambo orkar och att det går bra för er.

Andreas.

Det ska tilläggas i brevet att det tog lång tid att samla ork och mod att skriva om detta.....

Pia skoglund 24 mars 2011 kl. 13:28  

Vilken tur att hon har dig!Som förstår o hjälper henne i kampen!!Lycka til!!Jag ångrar oxå att jag inte tacka ja till förtidspension!!Men nu står jag här utförsäkrad 1/3 2011!!O vet inte om jag får till mina räkningar!!Men jag ska till stockholm 25/4 kl 14.00 Med barn o barnbarn.Ingen går säker!!Så säger dom på nyheterna att sjukskrivningar har minskat!!???Tacka sjutton för det!ALLA är ju inskrivna på Arbetsförmedlingen!!

Anonym 24 mars 2011 kl. 19:33  

Sitter i samma situation själv så jag förstår vad ni går igenom. I mitt fall handlar det om att min man blev utförsäkrad för tre år sedan snart och vi har fått sålt gården och flyttat till ett annat landsting för att överleva överhuvudtaget. Efter nio års sjukdom vet vi fortfarande inte vad det är för sjukdom han har. Vi har fått rätt hos JK men tyvärr får vi ingen ersättning för det har gått för lång tid. Vi har en advokat som bara är skit och pengarna som blev över efter gårdsförsäljningen börjar ta slut. Själv har jag sjukersättning efter en trafikskada och kommer aldrig att bli frisk men vad händer om FK får för sig att dra in den. Finns det verkligen ingen med makt som kan göra något åt detta. Jag känner att jag blir mer och mer deprimerad för varje dag när jag läser alla berättelser från sjuka människor och jag lider verkligen med dem. DETTA MÅSTE FÅ ETT SLUT. VAD SKA VI GÖRA?!?!?

Anonym 25 mars 2011 kl. 10:14  

Vi får hoppas att alla som är drabbade orkar ställa upp på maifetationerna runt om i landet.Då ser både poitekerna och alla andra hur många vi är, inte bara enstaka fall som ramlat mellan stolarna.OCH att alla friska ställer upp för oss också på Påskuppropet! Dom kan också hamna i denna fruktansvärda situation! Igen är immun mot sjukdom. Styrke kramar till er!

/Utförsäkrad

Anonym 31 mars 2011 kl. 18:03  

Har upplevt samma. Är i samma situation.Väntar på besked fr. FK. Har nyligen fått hjärtinfarkt, svåra nervskadon i benen, nacke och händer. Har rullator och stel nack-krage. Blev utförsäkrad 1 jan.Ut fr. AF i dag. Den 1 aprill tillbaks till FK. Ruta 1 efter 6 år.
Tänk att man blir utförsäkrat två månader efter mitt tredje hjärtinfarkt. Och detta är Sverige 2011. Börjar likna Hitlers Tyskland 30 talet.Adolf jagade Judar- Ulf jagar sjuka.
DETTA MÅSTE STOPPAS !!!

Charlotte Thérèse 31 mars 2011 kl. 18:15  

Kan bara hålla med om att det är vansinnigt hur sjuka behandlas i vårt land idag. Varför är systemet inte anpassat efter vad som skulle främja tillfrisknande och rehabilitering? Varför skadar det istället ännu mer genom fasta tidsgränser som inte tar nån hänsyn alls?

Utförsäkrade sambon 27 april 2011 kl. 15:34  

Måste tyvärr meddela att det blev värre. Idag fick jag veta att jag inte får sjukpenning. Vi har inte ännu fått något svar om överklagan vi lämnade in om varaktig sjukersättning, men det känns som att det är nog en ganska liten chans att den går igenom, eftersom jag inte ens får sjukpenning! Vad ska vi göra?! Gå till media?/Utförsäkrade sambon

Charlotte Thérèse 27 april 2011 kl. 21:27  

Inte får sjukpenning??

Det är ju helt absurt. Vad ger de för motivering?

I påskuppropsloggen, tror det var en eller två dagar innan uppropet, så skrev en jurist eller juridikstuderande att de erbjöd gratis hjälp med att överklaga etc. Jag fattade det som att de är insatta i de kniviga reglerna och vet vad som kan göras. Det kanske kan vara värt att höra med dem i alla fall?

Ja, gå till media är ett annat sätt. Bådadera kanske vore bra?

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP