När tänker ni göra något åt det största systemfelet, regeringen?
Sjukförsäkringens debattvågor har gått höga i flera år sedan de nya inhumana förändringarna trädde i kraft, protesterna har avlöst varandra. Regeringen har tvingats backa steg för steg. Myrsteg visserligen, men dock.
Nu utlovas ytterligare några små förbättringar och undantag i höstbudgeten. Varje liten förbättring är förstås bra. Problemet är att man fortfarande behöver ett mycket starkt förstoringsglas för att hitta dem. Språket är dessutom luddigt, och utförsäkringsministern vill inte förtydliga vad han menar. Som vanligt.
Men jag fortsätter att tala klarspråk...
Ni silar sjukförsäkringsmygg men sväljer utförsäkringskameler!!
Ni täpper till småhål men låter det stora systemfelet - utförsäkringarna vid en fast tidsgräns, trots sjukdom - bestå. Och inte bara det, ni berömmer det största felet och upphöjer det trots de katastrofala konsekvenserna det medför för de svårast sjuka!
Ni inser tydligen inte att den nuvarande sjukförsäkringen bara fungerar för åkommor som kräver lätta eller inga vård- och rehabiliteringsinsatser alls, små skador som självläker på ett par veckor. Den fungerar för sjukdomar som passar perfekt in i socialstyrelsens nya strikta riktlinjer, men som tyvärr inte passar in på många av alla de där "enskilda fallen" som spränger tidsgränserna och så tydligt visar på det fyrkantiga systemfelet...
Ni inser visst inte heller att det är för sent att sätta in "tidiga" insatser nu för dem som redan har varit sjuka i många år... Kraftfulla stressande åtgärder i ett sent skede förvärrar sjukdomarna ytterligare istället för att leda till ett tillfrisknande.
Svårt sjuka har heller inte längre någon rimlig chans att få förtidspension eftersom reglerna har blivit så extremt hårda för det (trots att inte heller den ersättningsformen numera varar längre än max tre år innan den omprövas). Därför hänvisas även dessa till den så kallade "rehabiliteringskedjan" med utförsäkring och arbetslivsintroduktion, som om dessa, som i de flesta fall har arbetat större delen av livet, inte känner till arbetslivet!?!
Att de svårast sjuka upprepade gånger ska åka in och ut på AF i onödan efter 2 1/2 år - vad är vitsen med det? De blir ju sjukare av stressen, ekonomiförlusten och meningslösa AF-åtgärder, och samtidigt används samhällets resurser fel, så att de friska som skulle kunna arbeta inte får tillräcklig hjälp, ungdomsarbetslösheten är nu uppe i rekordhöga 25%!!
Tänk om sjuka fick den tid som behövs för att bli friska, med rätt vård och rehabilitering, istället för att skickas till fel plats vid fel tidpunkt. Särskilda undantag för enstaka fall hjälper inte, utan blir diskriminerande för dem som inte får del av undantagen men som behöver det.
När tänker ni ta till er detta, som ni har fått höra gång på gång under flera års tid nu utan att det har medfört någon förändring? När kommer ni att inse vad som hjälper och sätta in sådana insatser, istället för att förvärra situationen?
Inlägg
