Idealkvinnan och den ideale mannen
Läser senaste numret av Magasinet Existera - som fokuserar på kvinnoideal.
Många av artiklarna är intressanta. Inte minst den om den grekiska feministen, bosatt i London, pendlande till Uppsala, som snart ska flytta till Grekland - för att hennes man har fått ett bra jobb. Sverige och Grekland verkar vara belägna på olika planeter. Grekiska pappor som går omkring med barnvagn på stan? Otänkbart!
Sen förstår jag inte riktigt fascinationen för "Bonde söker fru". En artikel handlar om en av bönderna. Jag får inte den minsta lust att skriva till honom. Fast det gör förstås inget - han får säkert massor av brev - av kvinnor som hänger på den rådande bondetrenden, som älskar tidiga mjölkningsmorgnar och permanent gödseldoft.
Det är kul att läsa om 14 mäns idealkvinnor. Mest förvånar nog imamen som gärna ser att hon arbetar för kvinnors rättigheter: "något förtryckt hemslavinna av gammaldags svensk modell ser jag inte framför mig".
Sen läser jag om en syn som uppstod på 1800-talet, men som ännu influerar t.ex. kyrkorna: "kvinnan är Den Andre per se. - Vita män står för tanke. De har närmare till Gud. Svarta män är kropp och natur. Detsamma gäller kvinnan, och homosexuella."
Och även om korsetten har hamnat i malpåse så finns idealet kvar - varför annars denna idoga träning som är tänkt att ge kroppen en "naturlig" korsett? Det är också ganska skrattframkallande att läsa om vad som setts som "naturligt" för kvinnor genom historien...
En tänkvärd artikel handlar om ideal i allmänhet. Vad är det som formar våra tankar om det ideala? Kommer det inifrån - eller är det mest vår närmaste sociala omgivnings ideal vi anammar - och senare gör upp med? Jag frågar mig om jag skulle fortsätta att ha exakt samma ideal som nu om jag aldrig mer satte min fot i en kyrka. Omöjligt att svara på förstås.... Men högst tankeväckande.
En annan artikel tar upp Jungfru Maria ur ett konstperspektiv. Vilka bilder finns av henne - och hur påverkar de oss och kvinnosynen?
Framsidan pryds av en "präktig" kvinna som är som hämtad ur en svartvit film, fast kolorerad. Mina far- och morföräldrars generations ideal. Men vad är det då som gäller just nu?
En kvinna ska enligt de tillfrågade männen i en undersökning vara (i prioritetsordning):
1. trevlig
2. trygg
3. smidig, flexibel
4. spännande
5. ha starkt självförtroende
6. ordningsam
7. ambitiös
8. rejäl
9. anspråkslös
10. bestämd
11. originell
12. oförutsägbar
13. bohemisk
14. framgångsrik
15. motsägelsefull
Samt helst vara sportig och gilla matlagning. Idealen som kommer närmast enligt dem är Susanna Kallur och Tina Nordström. Till de minst ideala hör lite förvånande Jungfru Maria och Moder Teresa. Helgon går alltså inte hem...
Inte heller mina tydligaste egenskaper (av dem som finns i listan alltså) hör till de högsta idealen, markerade dem för skojs skull. Och jag blir ungefär lika hänryckt av sport som av matlagning.
Skulle jag sätta ihop en lista över den ideale mannen för egen del så skulle den nog se ut ungefär så här:
1. ogift (och har aldrig varit gift - det är ett krav från min kyrkas sida)
2. andligt djup
3. intelligent
4. öppen, ärlig
5. har humor
6. prioriterar rätt (d.v.s. den blivande frun/familjen före arbetet)
7. initiativrik, spontan (gillar att resa)
8. a) katolik
b) kristen åtminstone
c) kan tänka sig att bli a) eller b)
Finns han...? I så fall hoppas jag att han hör av sig....