Teologdag, del II

Alumndagen i fredags fortsatte för min del sedan med en föreläsning av Magnus Lundberg om Nahuaindianer och präster i Mexiko på 1600-talet. På flera sätt var situationen inte så otroligt annorlunda då jämfört med nu...

Lekfolket klagade på prästerna i ungefär samma mån - om inte mer. De skötte inte sitt uppdrag, var vresiga, okyska, kunde inte folkspråket tillräckligt väl, predikade inte, tog betalt för vissa sakrament (vigsel, begravning), lämnade folk att dö utan sakramenten, lät sina grisar böka fritt i byn, etc, etc. Om jag minns rätt finns det 10.000 sådana anmälningar bevarade.

Och prästerna svarade med att framhålla sina meriter. Där ingick dock till skillnad från nu även ärvda meriter - "CV:n" kunde innehålla information om släktingars förträfflighet, egenskaper som man kunde anse sig ha ärvt... :-) Där fanns också upp till 500 sidors vittnesmål från folk som stödde prästen.

På den tiden behövde man inte ens ha läst teologi för att bli präst eller biskop - det räckte att man hade läst kanonisk rätt... Vilket väl säger en hel del....

Lyssnade sedan på Cecilia Wejryd som berättade om handlingskraftiga kvinnor under 1800-1900-talet. Om hur de fann lösningar att hantera den rådande underordningen under mannen, prästen och kungen. Och beredde mark inte minst kyrkligt för kvinnor.

Hushållet var i centrum - och kvinnor kunde vara hushållsföreståndare, väljas in i sockenstämman, övervaka kyrkotukten. En påhittad etymologi är betecknande: "hustru - den som är trogen sitt hus"... :-)

Märkbart är hur kvinnor avancerade genom att successivt överta de uppgifter som männen övergav.

En gräns fanns mellan det privata/offentliga - kvinnor fick det då att se ut som att det de gjorde inte var offentligt, fast det i högsta grad var det.

Man agerade i grupp: "en ensam björkkvist kan inte sopa - men i gemenskap blir den en bra kvast".

Man legitimerade det från annat håll - t.ex. genom att skaffa en Fil. Dr. och agera in i kyrkan.

Man accepterade till en början särartstänkandet - att "kvinnor och män är olika" (kvinnor fick praktiska uppgifter, män intellektuella sådana).

Detta ändrades med liberalteologins inträde när kvinnan sågs som myndig, fullvärdig medlem i kyrkan.

Lyssnade sen på Brian Palmer som talade om andlighet som paus i livsstressen. Det påminde om tågresan nyligen... Teknikstressen.

Vägen går från överflöd av teknik till avskilt rum i naturen. Från pliktuppfyllande tll passivt mottagande, vila.

T.o.m. gudstjänsten kan vara en tyngande plikt. (Jfr. den katolska mässplikten!)

Han beskrev svenska kyrkan som att "en storlek ska passa alla" - finns ingen plats för personliga val. (Och att det är konstigt med regler som ska gälla alla - möjligen var det ett citat av någon i en undersökning han gjort.) Jag tycker att det mer låter som en beskrivning av katolska kyrkan....

Sist lyssnade jag på Maria Essunger, som talade om "Konstens kreativa tystnad". Eller snarare försökte lyssna, men hon pratade så pass fort, i en jämn ström utan uppehåll, att det inte gick att ta in så mycket efter en hel dags föreläsningar, trots att det var inressant. Synd att hennes punkt inte låg tidigare på dagen....