Bibelblogg - Jesu Kristi sinnelag
Veckans bibelblogg.... Välkomna att fundera över episteltexten....
***
Fil 2:1-11 (2:1-5)
Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.
Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.
***
Detta är ett bibelbloggsinlägg.
Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.
Inlägg
5 kommentarer:
Det är ett av mina favorit ställen detta. Det är uppmuntrande att läsa.
En tanke som kan reflektera denna texten.
"Om du haft Jesu sinneslag och hjärta för en dag. Vilken skillnad skulle det bli i det liv? Skulle du se dem utsatta och göra något för dem?"
Samma här....
Samtidigt är det en så "omöjlig" text att uppfylla.
Eller?
Kan vi kristna nånsin bli eniga om allt? Inte ens i början var man det.
Och är det den kristna kärleken och ödmjukheten som strålar ut starkast från kyrkorna och drar människor till sig som flugor till honung?
Eller är det mer så att en massa konflikter osar ut och ger folk som står utanför en känsla av avsmak?
Att inte vaka över sin jämlikhet.
Lätt för dem som har den, som är födda in i den - svårare för dem som står utanför den. Genom sitt kön, nationstillhörighet, ekonomi.
Anta en tjänares gestalt.
Så ironiskt att det är de som styr och bestämmer över andra i kyrkan som har lagt beslag på den titeln. Och stänger ute andra från att tjäna fullt ut.
Ödmjuk och lydig.
Andra ska alltid ödmjuka sig - eller hur - för dem som alltid har rätt?
Lydnad - inte i form av underkastelse.
Lydnad för Gud mer än människor.
Slutklämmen om Jesu namn gillar jag - och att alla en dag ska se vem han är...
Texten kan faktiskt uppfyllas - om ALLA har detta sinnelag.
För det leder automatiskt till en förändring i Kyrkan.
Men det betyder bl.a. att de minsta då ska upphöjas genom att de största ödmjukar sig.
Vill de det?
Och att lydnaden består i den ömsesidiga kärleken till varandra.
Då finns ingen plats för självhävdelse och fåfänga. Den skulle dö ut av sig självt.
Och Kyrkan skulle då verkligen vittna om Kristus - genom att vi kristna skulle vara mer lika honom.
Har vi egentligen något val - vi som vill tillhöra hans kropp? Har vi någon ursäkt för att inte leva så?
Denna vers forde mig till en av mina klasser idag. Vi diskuterade dar om Kristologi. Det ar intressant att tanka sig att Jesus kunde ha syndat men gjorde inte det, pga. sin narhet till Fadern och hans vilja. Darav fokuseringen pa lydnaden, lydnaden till doden, doden pa ett kors. Jag tanker ocksa pa tanken som kyrkofaderna anvande nar de diskuterade kristus. Allt som Gud ville radda maste bli hans...dvs Gud behovde bli helt och hallet manniska aven till mojligheten att synda, aven fast det var en omojlighet darfor att annars hade han ju inte varit sann Gud ocksa.
Jag gillar denna text angaende lydnad och enighet. Vi har alla saker att lara har. Och lydnad till ens Biskop, och Prast etc, och enigheten i en forsasmling ar essentiell. Det ar ju ocksa mycklet av denna anledningen som kyrkofaderna gick till sadana langder att forsvara tron och allt som var under attack fran oenighetens ande. Det ar mitt lilla inlag NA NE Evlogimeno!
Tack för fler tankar...
Enhet, ja, hur svårt är inte det?
Åter aktualiserat, apropå dagens inlägg om åsiktsgemenskaper och splittring....
Men om Kristi sinnelag fanns hos oss alla så skulle det inte uppstå splittringar...
Om det då skulle uppstå delningar så skulle de vara rakt igenom positiva.
Jfr. en cellgruppsdelning - där målet är att en bönegrupp/bibelgrupp ska växa så att den kan delas - och där varje ny grupp i sin tur är tänkt att växa och delas - så att evangeliet sprids till nya som kommer med...
Motsatsen till celldelningsexemplet: grenar som huggs av eller faller till marken och inte längre har kontakt med rotsystemet på sitt ursprungliga träd - och inte kan fortsätta växa om de lämnas så.
Men även där kan det onda vändas till något gott: de kan bli till skott som under goda omständigheter slår rot och växer upp till nya träd.
Gud är en duktig trädgårdsmästare.
Skicka en kommentar