torsdag 13 november 2008

Ulf Ekman om katolikbråk

Inte inomkatolskt bråk alltså - utan andra kristnas bråkande med katoliker...

Han skrev kort om det, och om sin förändrade syn på det katolska, i Världen idag nyligen:

"Den senaste tiden har det börjat bråkas med katoliker på ett sätt som inte förekommit i vårt land på länge. Naturligtvis kan man hävda att man har rätt att få lufta sina åsikter, men många av dessa åsikter är nog tyvärr inget annat än gamla och väl permanentade fördomar. Det har varit obehagligt att höra vissa predikanter som med skärpa hävdat att katoliker inte är kristna och inte vill ge något hopp för den kyrkan över huvud taget. När man sedan talar vidare märker man att många aldrig ens varit i kontakt med eller utvecklat relationer med katoliker. En del har bara sett katoliker på vykort.

För min egen del har jag upplevt både starka tilltal från Herren angående fördjupad enhet med hela Kristi kropp och en utmaning att ändra mig när det gäller slentrianuppfattningar jag burit på. En hel del av dessa uppfattningar visade sig vara inte speciellt väl grundade utan sådant jag övertagit från de andliga sammanhang jag vuxit upp i. Så är det nog med många av oss, även om vi inte alltid vill tillstå det.

/.../

Vad har vi då gemensamt? Här är några saker: För det första har vi Bibeln gemensamt. Utan den katolska kyrkans arbete att samla, förvalta och beskydda Skrifterna i vår tidiga historia, hade vi stått oss slätt. För det andra står varje evangelisk kristen i skuld till katolikerna för definitionen av de grundläggande dogmerna som vi delar med dem. För de tredje delar vi den traditionella kristna moralen och etiken. För det fjärde delar vi den karismatiska erfarenheten av den helige Ande med cirka 120 miljoner karismatiska katoliker. Så nog har vi mycket gemensamt."

Där kom alltså ett delsvar på frågorna som ställdes i kommentarerna till ett annat inlägg nyligen. Ulf har också skrivit lite om det i sin blogg. Däremot har jag fortfarande inte fått svar på mailen om detta vare sig från honom själv eller från någon annan från Livets Ord. Hoppas fortfarande att någon representant därifrån vill skriva lite mer om ämnet här.

Vad gäller de två första gemensamma punkterna så är det väl mer korrekt att säga att det är den ännu odelade kyrkan som åstadkom detta (d.v.s. den som idag är uppsplittrad i de ortodoxa och katolska kyrkorna). Men visst har vi alla mycket gemensamt! Det har jag själv sedan länge tagit fasta på. Och utan alla de olika kristna accenterna skulle kyrkan förlora massor. Det är inte bara katoliker som har något att bidra med till enheten... Splittringen har inte bara varit av ondo, den har också medfört nya upptäckter, andra betoningar.

Men innan vi når fram till en mer fullständig enhet så är det tydligt att det finns många fördomsmurar som behöver raseras. Katolikskräckens tid är visst inte förbi... ;-)

Hoppas kunna bidra till en mer rättvisande bild av katolsk tro/lära här.

23 kommentarer:

Jonas Melin 13 november 2008 21:25  

Hej Charlotte! Vill bara berätta att jag skrivit ett nytt blogginlägg om den keltiska missionen.

Jimmy Larsson 14 november 2008 23:01  

Hej. Jag är med i församlingen Livets ord. Jag vet att både pastor Ulf och församlingens anställda är mycket upptagna De hinner inte alltid svara på väl menade frågor.

Du får gärna skriva frågor till mig, så ska jag försöka svara på de frågorna. Om du går in på min angivna blogg, så finns det e-mail adress där, högt upp på bloggsidan finns länkar som "In English" Regler" och även email

Om du sänder ett e-mail, kan du vara vänlig och skriva i kommentarer att du skrivit ett emalj Jag får aldrig e-mail där i vanliga fall. Men skriver du i kommentaren att du har skrivit brev till mig. Då lovar jag göra vad jag kan för att svara så gott jag kan.

Ha det bra
Och Gud välsigne dig.
/Jimmy Larsson (Blogghelande)

Charlotte Therese 15 november 2008 13:23  

Jimmy,

Det vore fint!

Jag vet att bloggläsarna har många frågor - så det enklaste är väl om alla får ställa dem här - och att du svarar i kommentarerna?

Några frågor finns i inlägget jag länkar till - om Livets Ords teologiska utveckling som ett närmande till inte minst det katolska.

Det är ju tydligt att det har skett en sådan förändring.

Skulle du vilja berätta om det?

Jimmy Larsson 15 november 2008 14:13  

Jag ser ärligt talat ingen större förändring på teologin på Livets Ord (LO)

LOs vission är fortfarande den samma. Det som har förändrats är att vissa möten har blivit lite mer högkyrkligt. Men ändå karasmatiskt. Vid nattvarden så har pastorerna böner de ber utifrån. Och jag ser inget teologist inkorekt i det. Vi tar även nattvardet på ett annorlunda sätt, vi tar oblat istället för bröd. Och oblat är ju bröd som är osyrat bröd. Som det var första gången jesus och lärjungarna tog nattvarden. Vi har även hafft katoliker på besök som har undervisat från ordet.

Pastorer och predikanter har besökt klostek och katolska kyrkor med ett öppet hjärta och en god attetyd.

Jag tycker det är bra att du skriver om vad alatsbrev och allt vad de nu heter är. Du förklarar saker för oss som inte vet så mycket. Många kritiker lyssnar bara på kritiker och menar på det bestämdaste att dessa kritiker har belägg för allt de skriver. När man pressar på och frågar vissa kritiker vad de menar, så börjar de använda ett sådant djupt teologist språk så man blir snurrig, med en agresiv ton. Bara för att försäkra sig att dra med så många som möjligt i denna kritik.

Jag tycker det är tragist att ledande kristna bloggar i detta land ska spy ut sin kritik mot alla som inte är som de och tycker som de. De kritiserar vissa evangelisationsmetoder, och säger att dessa metoider är värdelösa. De tycker att inte nog många människor blir frälst via dessa metoder, och då ska vi inte alls sattsa på dessa metoder. Då värderar man människors själar i tid, pengar och engagemang. Och det kan man inte göra.

Dessa bloggsidor kritiserar Guds man för att inte vara nog Jesus centrerade och inte vinna nog många människor för Jesus. Men själv gör de inget för att vara Jesus centrerad. De kritiserar och är ilvilliga. De vägrar själv att vara Jesus centrerade och de vägrar själva att lägga fram förslag på hur man vinner människosjälar.

De uppmanar folk att sluta ge pengar till evangelistiska organisationer som sprider evangeliet. Detta medför direkt till att dessa rörelser får x antal mindre resurser och inte kan vinna lika många för Jesus.

De kräver att alla som predikar måste vara perfekta och de får absolut aldrig någonsin göra fel, och som människa får de inte ha brister över huvud taget.

De tapetserar sin bloggsida med kritik mot världskända predikanter, kritiserar de för att missköta sin ekonomi och använda pengarna i egen ficka. De skriver att dessa predikanter vägrar lägga ekonomiska papper på bordet, trots att de var snabba på att göra det.

Och då staten har friat dessa Guds män från misstanke om ekonomist svindleri, och då regeringen i landet säger att Guds manen hade god årdning på sina papper, och att han inte misskött ekonomin på något sätt. Då vägrar den aktuella bloggsidan att skriva det på sin blogg.

De kritiserar tidningar och bloggsidor för att vägra svara på frågor och de raderar kritiska komentarer med tyngd. Och sedan gör de på samma sätt själv. Då man påpekar detta så raderar de hela inlägget eller alla sina komentarer som visar på just detta, och sedan säger de att de sökt igenom bloggen och inte hittat några sådana inlägg eller komentarer.

De kritiserar LO starkt för att de säljer en bok om ikoner. Men de vägrar att skriva om att Jonas Gardells bok säljs och är mycket uppskattat i vissa pingstkretsar.

Nu är inte detta en hatkampanj mot pingst. Men de märks ju klart att syfftet till bloggen inte är kärlek, mildhet och sanningen. Syftet med bloggen är att få folk till att bli kritiska, fulla av hat och bitterhet.

Visst kan vi tåla kritik, ellerhur. Men då måste kritiken vara grundad på fakta. Man kan inte skriva jag vet att han tycker si och gör så, om man inte frågat personen ifråga. Ska man kritisera så ska man vara grundlig, det ska vara ett syfte av kärlek och uppbyggelse. Det ska var grundat på ordet, inte ord utryckta ut ur sitt sammanhang. Man kan inte heller säga; "si och så är det för det har jag bestämt." Man måste då inte minst vara vaksam med sitt eget liv, sopa rent framför egen dörr osv.

Jag tror vi behöver en altenativ blogg. Som tar upp vad just denna blogg har krivit, och på pekar grundligt vad som är sakfel med påståendet.

Man skulle kunna ta det i några olika pungter

1) Vad har bloggen skriveit?
2) Är påståendet sannt?
3) Finns det påståender som inte stämmer.

Det är viktigt att göra det med kärlek och respekt.

Jag ber till Gud att han ska resa upp Guds man och Guds kvinnor som är duktiga på teologi och lever nära Herren. Som tar sig an dessa inlägg. Och förklara vad det är bloiggaren påstår. Och skriver om detta stämmer med verkligheten eller inte.

Charlotte Therese 15 november 2008 14:45  

Jimmy,

Tack för åtminstone en pusselbit till i vad som händer på LO - intressant, utvecklingen mot en mer traditionell sakramental kyrka. Och det hindrar som sagt inte att man behåller allt det goda...

Vad gäller de kritiska bloggarna så kan jag bara gissa vilka du menar eftersom du inte nämner någon. Och här är kanske inte rätt plats att kritisera dem. Jag ser även dessa bloggare (om vi tänker på samma) som mina syskon i Kristus, fast de ofta väljer att framställa saker på ett visst sätt utan att ta reda på alla fakta. Det mesta bygger tyvärr på fördomar - som enkelt kan redas ut om de bara vill... Jag har bjudit in dem och deras läsare hit flera gånger till att delta i samtalen utifrån en rättvisande katolsk synvinkel (i de fall kritiken gäller företeelser inom katolska kyrkan). Det är sällan de tar chansen att göra det.

Ni är fortfarande välkomna - om ni nu läser det här...! :-)

För, Jimmy, det är just en av de saker jag vill med denna blogg - skapa större förståelse mellan olika kristna som inte ser på varandra och varandras läror med öppet sinne, utan med färgade glasögon, vilket ger en mörk bild...

Jag försöker så gott jag kan att förklara svåra saker på ett mycket enkelt sätt. Den som får den enkla grunden kan sen själv läsa vidare och förstå mer komplicerade sammanhang. Det känns lite som en mission just nu att öka förståelsen hos frikyrkliga för vad det katolska egentligen handlar om. Och tvärtom, i de fall det finns fördomar hos katoliker om frikyrkliga.

Jonas 16 november 2008 21:08  

Jag är ju väldigt intresserad av om Ulf Ekman skulle kunna tänka sig att vigas till biskop av Missionsprovinsen, bli frikyrkligheten i Sveriges förste biskop och sen möjligen börja viga pastorerna till präster i apostolisk succession med aposteln Petrus?

Charlotte Therese 17 november 2008 00:20  

Då får vi hoppas att någon vill svara på det...

Själv har jag lite svårt att förstå varför, då missionsprovinsen väl inte har något vare sig med frikyrkor eller svenska kyrkan att göra??

Jonas 17 november 2008 20:32  

Missionsprovinsen anser sig fortfarande vara en del av Svenska kyrkan även om de svenskkyrkliga präster som vigts till biskopar (den första Arne Olsson genom biskopar från Afrika) inte får utöva sitt prästämbete i Svenska kyrkan längre, och Svenska kyrkan anser med hänsyn till de olagliga vigningarna att man har bildat ett nytt trossamfund även om de som är aktiva i Missionsprovinsen (som består av ett antal koinonior) i allmänhet fortfarande är medlemmar av Svenska kyrkan.

Missionsprovinsen har tre biskopar, Arne Olsson, Göran Beijer och Lars Artman, och de har i sin tur vigt några präster, bland annat från ELM-BV, vilka inte får vigas i Sv K på grund av sin ämbetssyn.

Ulf Ekman är ju inte präst i Sv K längre - men en gång prästvigd alltid prästvigd, och Missionsprovninsen är nog inte lika nogräknade om det är person som Ulf Ekman som ju har egenskaperna att vara herde och inte längre har en reformert nattvardssyn.

Charlotte Therese 17 november 2008 20:51  

Jo, jag tänkte just på det.

Missionsprovinsens situation är alltså i princip densamma som för de vigda katolska kvinnorna (kyrkojuridiskt). De har gjort något som är giltigt men inte tillåtet, och emot kyrkans teologi

Svk är ju för kvinnliga präster och viger väl inte längre präster som inte är det? Såg f.ö. en blogg av en svenskkyrklig prästkandidat som blåljuger för sin biskop om sin extremt traditionalistiska "katolska" syn för att kunna bli vigd. Är det verkligen lämpligt? Ni kan vänta er strikt tridentinsk liturgi där han hamnar. Får se hur länge det varar innan han blir utslängd.

Hur som helst, din önskan är lite som att be Ulf Ekman bli biskop för de katolska kvinnorna... ;-)

Teologiskt står han väl inte närmare dem än missionsprovinsen?

Nej, jag hoppas nog att han ska stanna där han är och reformera Livets Ord...

Charlotte Therese 17 november 2008 20:51  

Jonas (Melin),

Tack för info - har helt glömt att kolla! Ska göra det...

Jonas 18 november 2008 21:58  

Charlotte, i Svenska kyrkan får du inte bli präst, du får inte bli kyrkoherde (däremot kommunister) och du får inte bli biskop om du inte kan samarbeta med kvinnliga präster, och med det menar man rent konkret ta emot kommunionen av dem (vilket i princip är den stora stötestenen, inte att kvinnliga präster predikar, viger, döper eller så). Jag vet vem du menar. Jag vet inte om han blåljuga är rätt ord, men på något sätt så går det inte att vara ärlig om man ska kunna vigas. Jag vill inte försvara att det är rätt att ljuga och kan ju inte svara på huruvida han är lämplig i allmänhet som präst då jag inte känner honom, däremot anser jag at det är fel att den så kallade samvetsklausulen är borttagen och att man därmed inte kan bli vigd om man har den klassiska, katolska uppfattningen eftersom det är fullt möjligt att verka tillsammans i kyrkan ändå, kvinnliga och manliga präster. Jag var på Frimodig kyrkas Stockholmsmöte i helgen och lyssnade bland annat på professorn och präster Eva Hamberg och kommunister Maria Eckerdal, två mycket kloka kvinnor som då inte har något emot att samarbeta med män som har en annan ämbetssyn men som har det gemensamt med dem - de älskar Jesus Kristus, Svenska Kyrkan och är mer eller mindre bekännelsetrogna och reformerade katoliker.

Det ska inte slängas ut någon ur kyrkan - jag hoppas att du menar att kyrkan troligen gör det och inte att du tycker det då är det ju inte ett dugg bättre än den katolske prästen du skrev brev till Påven Benedikt om - är man vigd så är man, och man kan alltid hävda att man har ändrat uppfattning sen.

Jag förstår inte vad du menar med tridentisk liturgi där han hamnar, den traditionella liturgin i Svenska kyrkan är väldigt lik den katolska efterkonciliära liturgin.

Katolska kvinnor är ju ett väldigt vitt begrepp, jag har svårt att sätta in Ulf Ekman i något sammanhang där. För övrigt har ju du som katolsk kvinna redan en biskop - Anders Arborelius??! Jag känner inte till hur han ställer sig till kvinnliga präster och pastorer, jag tror inte att Livets Ord har någon kvinnlig pastor men det behöver ju inte betyda något. (Och jag har ingen förståelse för den uppfattningen att kvinnor inte får predika) Vad jag menade var ju att Ulf Ekman borde bli biskop i Livets ord, och därigenom införa den apostoliska successionen, iallafall vigningssuccessionen, i frikyrkan igen genom att han skulle kunna viga pastorerna till präster. Och det är ju en liten bit på vägen till en synlig enhet. Och den vill väl du ha lika mycket som jag?

Charlotte Therese 18 november 2008 22:18  

Jonas,

Jag tycker också att det är fel med diskriminering åt andra hållet - så att de som vigts innan nuvarande regler/praxis i SvK motas ut helt och hållet.

Hade jag varit präst i SvK så skulle jag nog inte ha haft några problem (tror jag) att samarbeta med såna som är emot vigning av kvinnor. Är ju väldigt van att möta dem vid det här laget - fast mest i katolsk form - och några som har de åsikterna är bland mina bästa vänner IRL. Vi har ju det viktigaste gemensamt.

Nej, jag anser inte att någon ska slängas ut - självfallet inte - du måste ha misstolkat något jag skrev, kan just nu inte komma på vad det kan ha varit.

Men jag tycker att man ska vara ärlig om man tänker bli präst - och bekänna färg, inte minst för sin biskop. Det känns nånstans fel att någon ska vigas som har tänkt gå tvärs emot sin kyrka sen. Han liksom luras.

Han verkar vara väldigt förtjust i tridentinska liturgiska attiraljer, och kallar sig "katolik". Så frågan är om han har tänkt fira tridentinsk mässa - fast i SvK.

Då förstår jag bättre vad du menar med att införa biskopar på Livets Ord. Även om det känns som en lite främmande tanke inom frikyrkligheten - för att inte säga tvärs emot den... Formellt alltså - för i praktiken har ju S-G Hedin fungerat som pingstkyrkans biskop - fast han inte var vigd till det.

Kanske det är den modellen som passar bäst i frikyrkorna?

Ser man det så så är ju redan Ulf som ett slags biskop för LO, eftersom han är den som både startat församlingen och som är dess huvudledare.

Visst är jag för enhet... Men jag tror inte att enhet måste konstitueras genom att alla stöps i samma form.

Man kan göra på lite olika sätt och ändå vara ett.

Jonas 19 november 2008 20:51  

Charlotte, jag har förståelse för den synpunkten att det är fel att vara oärlig mot biskopen. Försvaret skulle väl vara att Sv K är i en oerhört djup teologisk och moralisk kris med hänsyn till den på ledningsnivå och politisk nivå stora sekulariseringen och kristusfrånvända teologin, och då att det behövs bekännelsetrogna präster och framförallt biskopar som sedan vågar vara frimodiga, förkunna evangelium och vara frimodiga att uttala vad som är Kyrkans tro egentligen oavsett vad som andra uttalar. Men jag tycker nog inte att det är rätt att recensera hans handlade här.

Det finns ju fastlagd ordning i Kyrkohandboken för högmässa, vilken som sagt i stort är lik den katolska postkonciliära mässan. Det förekommer ju dock att präster avviker från ordningen och har en "enkel mässa" eller något annat konstigt. Innan vatikankonciliet var högmässan i högkyrkliga sammanhang säkert mer lik den tridentiska bortsett från gudtjänstspråket. Jag har inte hört talas om att det firats någon "tridentisk" svenskkyrklig mässa i något sammanhang.

Jo det här med att slängas ut, det du skrev tyckte jag kunde tolkas så, men jag trodde inte heller att du menade det.

Pingstkyrkan tror ju inte på en apostolisk kyrka, säger själva att det inte finns några präster överhuvudtaget, så jag skulle inte kalla Sten-Gunnar för en biskop. Jag tror ju att en kyrka utan biskopar och präster är en kyrka i egentlig mening - och håller med RKK - därför är det ju bra om det kommer präster till frikyrkorna även om de ju inte kommer att erkännas ändå av RKK.

Jonas 19 november 2008 23:37  

För att ge en ytterligare bild av hur det är i Sv K och med anknytning till detta med feministteologi och hur den fungerar i Sv K är denna artikel intressant och tankeväckande:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_952979.svd

Prästen till höger, Hakon Långström hoppas jag för övrigt vigs till Krooks efterträdare som biskop i Stockholm. Till skillnad från henne är det en sann Guds man och en ödmjuk och timid person.

Jonathan 25 november 2008 00:03  

Hej Charlotte! Vart skickade du de där frågorna? Om du vill kan du skicka dem till mig så kan jag nog svara eller få fram svar. Min adress är jonathan[punkt]ekman[at]livetsord[punkt]se Mvh Jonathan Ekman

Charlotte Therese 25 november 2008 00:11  

Jonathan,

Välkommen hit!

Det vore väldigt fint...

Jag ska se om jag kan samla ihop frågorna, de har nog hamnat i flera inlägg vid det här laget.

Skrev bl.a. till din pappa, men förmodar att han har det ganska fullt upp och inte hinner svara på alla mail...

Hör av mig imorgon eller så.

Lars Flemström 28 november 2008 03:20  

Min blogg är ju ganska nystartad (juni -08), men har ändå hunnit skriva några inlägg om ämbetsfrågan i Svk. Har skrivit desto mer om ämbetsfrågan på andras bloggar (även Charlotte Therese), men ffa på numera nedlagda Vestibul, som drevs av Svenska kyrkans Tidning.

Jag har hela tiden drivit linjen att skilja prästvigningen från anställningsavtalet. Viljan att samarbeta med kvinnliga präster (eller med manliga präster!) ska inte vara avgörande för prästvigningen, utan bara för fast anställning i någon av Svenska kyrkans territoriella församlingar.

Eftersom församlingarna är arbetsgivare ska ingen central instans i kyrkan bestämma att en församling inte får anställa en kvinnoprästmotståndare som komminister eller kyrkoherde, utan församlingen måste utgå från sin egen arbetssituation, t ex om det finns risk för problem med kvinnliga präster som redan är anställda eller kan komma att anställas i församlingen.

En förväntad negativ medlemsutveckling, och förskjutningen av gudstjänstbesöken från varje söndag till storhelger och temagudstjänster, kommer att medföra att Svk framledes inte kommer att ha råd att ha alla präster som behövs under storhelgerna fast anställda, utan vi kommer att få alltfler fritidspräster, som i huvudsak försörjer sig på andra jobb.

Förslaget har väl inte direkt applåderats av kvinnoprästmotståndarna, men ger dock en öppning, en möjlighet att komma igång med prästvigningar av motståndarna, i första hand som fritidspräster, men i enstaka fall även som fast anställda församlingspräster - en arbetsmarknad som dock kan förväntas växa i takt med att man avvecklar gammalt groll i ämbetsfrågan och utvecklar nya arbetsformer.

Men ämnet handade väl egentligen om "katolikbråk". Ja, katolska stiftet med biskop Arborelius i spetsen får skylla sig själva, när man bygger murar mot särskilt Svenska kyrkan, som dock är Sveriges enda katolska kyrka. Katolsk betyder allmännelig och det är motsatsen till sekterism och elitism, d.v.s. självvald isolering från folkmajoriteten.

Det protestantiska Sverige vill nog se en annan attityd, ett närmande till Sveriges kristna tradition och ett slut på Kk:s försök att monopolisera arvet från den odelade kyrkan. Och även om man nu inte tror att kvinnor kan vara präster, behövs det en attitydförändring gentemot dem också!

Charlotte Therese 28 november 2008 11:32  

Lars,

Tack för många tänkvärda synpunkter.

Ja, det kanske kan vara en möjlighet med "fritidspräster". Så funkar det ju i andra kyrkor som inte har råd att anställa.

Men jag läser i Kyrkans tidning idag att just präster kommer att vara ett "bristyrke" i SvK, särskilt under de kommande fem åren, med många pensionsavgångar. Fast sammanslagning av församlingar kan leda till att det inte nyanställs i samma takt som avgångarna.

Din lösning påminner lite om förslaget till ny äktenskapslag - där ingen kommer att tvingas viga, som det ser ut nu i alla fall. Det är bra - oavsett var man står i frågan. Det ger en samvetsfrihet.

Men risken är väl att det blir en ökad segregation mellan "motståndare" och övriga, att man inte arbetar tillsammans om man inte måste? Å andra sidan är det väl så redan nu, fast "motståndarna" har fått det kärvare.

Vad gäller ekumeniken med SvK. Där har ju katolska kyrkan en lite annan syn på sin egen roll. Visserligen har SvK bevarat mycket av det katolska efter reformationen, mer än de flesta andra länder som blev evangelisk-lutherska - men det har alltid funnits katoliker kvar här, även när det var förbjudet, som fullt ut har bevarat den ursprungliga kyrka som grundades i Sverige (som är den katolska, hur man än vrider och vänder på det). Men visst - det finns förmodligen apostolisk succession i SvK - vilket knyter kyrkorna nära varandra - trots allt.

Fast som du vet så har ju skillnaderna i lärofrågor ökat mellan Svk och KK under de senaste decennierna, medan frikyrkorna har närmat sig den katolska. Och allt tyder på att skillnaderna mellan våra kyrkor kommer att fortsätta öka. Om än det finns stor åsiktsspridning inom respektive kyrka - som både närmar och fjärmar.

Man kan förstå att det inte är särskilt lätt för dem som har hand om ekumeniken på det officiella planet för tillfället...

Men det behöver vi gräsrötter ju inte bekymra oss så mycket om - vi hittar alltid vägar att mötas där det är möjligt, där det finns öppenhet.

Som i denna blogg...

bokmalin 3 december 2008 19:29  

Det håller jag med dig om, Charlotte. Apselut.

Jonas 3 december 2008 20:58  

Men har verkligen frikyrkorna Katolska kyrkan på något sätt?! Visserligen finns det en överenskommelse att erkänna varandras dop med Missionskyrkan och det pågår samtal med pingstkyrkan..men kan inte se vari ett verkligt närmande i teologiskt hänseende skulle bestå.

I fråga om Livets Ord kan man ju säga att det är fråga om ett närmande - men då i första hand till Svenska Kyrkans reformerat katolska teologi. Som framgår av Ulf Ekman läsvärda bok Tag och Ät står han för konsubstantion och inte transsubstantion, även om det viktigaste naturligtvis är att det är fråga om realpresens och inte en symbolisk nattvardssyn.

Lars, "det protestantiska Sverige", i den mån de är medlemmar i Svenska kyrkan, vill nog inte beteckna Svenska kyrkan som katolsk och vill inte heller att den ska vara katolsk, i någon mening. Svenska kyrkan är evangelisk-luthersk till konfessionen och inte protestantisk. Den är, i vissa delar och formellt, reformerat katolsk, men det är inte den katolska kyrkan i Sverige i den mening som du menar.

Katolsk är för övrigt inte motsatsen till elitistisk och sekteristisk om man ska vara noga och det ska man. Jag förstår inte heller vad någon folkmajoritet har med saken att göra? De flesta i Svenska kyrkan bryr sig tyvärr noll eller inget om religion i allmänhet och Kyrkans synliga enhet i synnerhet

Charlotte Therese 4 december 2008 00:14  

Bokmalin

:-)

Jonas,

Det finns ganska många likheter mellan frikyrkorna och katolska kyrkan. Teologiskt och moralfrågor inte minst. Inte pyttedetaljer, men på det stora hela - ett slags konsensus.

Läs t.ex. Anders Arborelius och Sten-Gunnar Hedins bok.

Till sist undrar jag vart Jonathan tog vägen... Han lovade svara på frågor, och jag har mailat två gånger nu, samt kommenterat i hans blogg...

Kanske han har varit/är bortrest - för allt jag hör är tysssstnad...

Men jag är inte den som ger upp i första taget (inte heller andra, tredje...eller, om det är nödvändigt, hundrade).

Så hör av dig om/när du ser det här, Jonathan!

Du bör ha fått min nya mailadress som funkar bättre än den gamla. Lämna annars en notis här så skickar jag över den.

Jonas 10 december 2008 22:59  

Charlotte du har kanske sett att du har fått svar från Jonathan den 3 december, såg att han varit bortrest tidigare, kanske fick han ditt mejl i samband därmed och det blev bortglömt. Såg också att han tog upp dig och Jesussajten som han kallar Intoleransens högborg..bra inlägg av honom, ska kolla in sajten nu, men det verkar ju verkligen inte vara något att ha annat än för extrema reformerta personer då.

Johanna, det må vara samsyn i många moraliska frågor mellan Arborelius och Hedin, men gällande teologin? Hedin menar ju att det inte ens finns präster, tror inte på sakrament i egentlig mening och har en symbolisk nattvardssyn. Är det inte en väldigt stor skillnad? En "riktig" pingstvän skulle inte heller erkänna ditt dop - om du nu som jag döptes som barn - som ett riktigt dop.

Charlotte Therese 10 december 2008 23:28  

Nej, det hade jag inte sett. Ska ta en titt på det.

Fick däremot svar på en del frågor i mail - men det var inte avsett för bloggen.

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP