lördag 29 november 2008

Gud - en spansk kvinna...?!?

Jag hade en ganska märklig dröm i natt, där Gud gav sig till känna som kvinna - en spansk sådan, närmare bestämt... :-)

Det skulle kanske kunna förklara Guds häftiga temperament i GT...?

Tänkte även på det som kom upp i en annan tråd förut - om de kvinnliga sidorna hos Jesus. Och på det här inlägget som tyvärr inte lockade till något större gensvar... Fast det är inte försent...

Och på att Gud måste vara även kvinnlig eftersom både man och kvinna är skapade till Guds avbild. Om Gud vore enbart manlig så kan inte allt mänskligt frälsas. Då är bara män räddade. Det visar också på skevheten i ämbetsfrågan... Båda behövs!

Funderade även på helgon när jag vaknade efter den drömmen. Det har jag inget minne av, men jag antecknade det på ett papper:

"Att vara ett helgon är att följa Gud, mer än att vara på något särskilt sätt.

Gudsefterföljandet formar till sist även sättet, även om det typiskt personliga alltid finns kvar. Så har vi helgon som är impulsiva, sävliga, blyga, framåt, otåliga, tålmodiga, etc."

25 kommentarer:

Carolina El-Haddad 29 november 2008 23:50  

Den här diskussionen blir allt hetare, för mig i alla fall.

Om vi som människor är på Guds avbild då kanske Gud har varken manligt eller kvinnligt inom sig.

Men jag tror inte på det, i och med att Gud är både som far och som mor, även om detta språk är delvis konstruerat, för jag tror att män i sin faders roll kan vara moderliga, mjuka och ljuvliga som den Helige anden.

Men om vi som kvinnor och män är på Guds avbild och dessutom räknar vi med mer eller mindre biologiska grunder för kön så är det mer troligt att Gud har både manligt och kvinnligt inom sig. Annars så är min argument att allt manligt och kvinnlig är socialt konstruerat, alla konstruktivistiska feminister har rätt, och Gud har inga sådana sidor.

Om det är sant med den delvis biologiska grunden och Gud har både manligt och kvinnligt inom sig så varför har vi då pratat om Gud som om han vore endast en han? Vilket resultat har detta på kvinnors självbild och bön? Är inte detta ett uttryck på hur manligt och kvinnligt används på ett diskriminerande sätt?

Om inte våra manliga resepektive kvinnliga sidor betyder något för oss som människor i detta samhälle där jag i alla fall översköljs av detta i mitt uppsats arbete, om inte detta har delvis biologisk grund, utan att berättiga skillander i roller varken i familjen eller samhället, om vi inte håller starkt vid de goda sidorna av dessa slag inom oss, så kan vi strunta i om Gud har kvinnliga sidor.

Men, och jag säger detta till alla kristna som läser detta, om vi är skapta på Guds avbild och vi tror på mer eller mindre viss biologisk grund för manligt och kvinnligt, och vi är mot feministiska rena konstruktivistiska argument, vad är det då som gör att Guds kvinnliga, moderliga, milda, ljuvliga sidor ligger så mycket i skymundan i kyrkans diskurs och tal om Gud? Varför är detta osynliggjort? Varför pratar vi inte om det? Varför skriver inte de ledande i kyrkan om detta? Jo, de har inte reflekterad över om Gud har sådana kvinnliga sidor, i och med att det är oftast män som skriver och de tar för givet Gud för att det är en han och inte på ngt sätt en hon också. De kvinnor som har fått skriva i kyrkan är mer eller mindre indoktrinerade i denna manliga Gudsbild därför skriver de inte om det för den, Gudsbilden, den är så dominerat i kyrkan så den ger ingen plats för sådan friskhet och sådan reflektion. Varför inte ta upp denna diskussion på ytan i kyrkan när våran egen manlighet och kvinnlighet står på spel i samhällets feministiska diskurs som tror endast på socialt konstruerade könsidentiteter. Jag tycker att vi alla ger kyrkans system rätt, i sin manliga diskriminerande Gudsbild, genom vår tystnad. På det sättet så är vi ansvariga i att hålla denna otroliga skatt/talent- Guds och vår kvinnlighet i skyggan- begravda, när vi inte tar upp detta i diskussioner genom tiden.

Genom att osynliggöra Guds kvinnliga sidor så är halva männskligheten osynliggjord, och detta har gjorts i nästan 2000 år.

Denna Gudsbild som vi har idag i kyrkan och som inte har något kvinnligt, ger genom vår tystnad makt till prästerna att utöva mer eller mindre makt, dominans och mer eller mindre symbolisk våld på våra kvinnliga identiteter.

Så jag tror att i denna fråga så är folket, både kvinnor och män i kyrkan som är ansvariga för detta rådande tillstånd, det är kyrkans folk som väljer, inte männen i kyrkan, vad som är rätt och fel.

mikael 30 november 2008 09:48  

Hej Carolina El Haddad!
Jag har varit med på denna blogg och visat på det kvinnliga i Den heliges andes natur.

Det kommer väldigt fort en anklagelse på mannen som styr!

Tänk dig den mannen som det vore din son, hur är din reaktion då, alla präster, pastorer, diakoner osv. har eller haft mödrar.

Nu kommer kruxet, män har en benägenhet att ha mer testosteron och mindre östrogen.

Det skapar mindre verbala varelser och mer utförande verelser.

Däremot kvinnan är raka motsatsen hon fastnar i långa diskutioner om vad som är rätt och fel och därför oftast mer ambivalent än män.

Nu är raka ärliga djupa diskutioner en förutsättning för kyrkan ska överleva en sekulariserad värld.

Och det som stod ovan om män och kvinnor är en generalisering av oss. Så ta det som det.

Men en kyrka får inte bygga murar av generaliseringar!

I den prästvigda delen av människor har det blivit vanligare att män har nära till sina kvinnliga grund detta leder till en typ av ledare som inte alltid får det hela att stämma.

Men denna fråga får inte vara en kvinna-man fråga utan gå bortom detta!

Frågan svarstår i
Matteus kapitel 25.

mikael 30 november 2008 09:52  

Hej igen slutmeningen skall vara

"Frågans svar står i Matt. kap 25."

Carolina El-Haddad 30 november 2008 16:06  

Jag anklagar inte männen i allmänhet i kyrkan, utan jag försöker belysa att det finns en viss problematik med detta.

Jag kanske var lite otydlig med vissa saker. Jag menar att det är problematisk med den endast manliga Gudsbilden och att prästerna är också män om jag ska förenkla det hela.

Jag som är medlem av kyrkan, pratar delvis av egna erfarenheter. denna kombination av manlig dominans känns verkligen som symbolisk våld som har sina effekter. Gudsbilden som man oftast pratar om i masculinum, reflekteras också i form av endast manlig prästerskap som om Gud vore en han och inte en hon också och det blir för mycket för mig som kvinnan. om kyrkan inte bryr sig om mina och andra kvinnors erfarenheter så är det en annan sak, det är inget nytt för mig, jag har ju själv dem erfarenheterna att kyrkan inte bryr sig, kör över bara..

Sedan så är min framställning mycket mer nyanserat, differentierad och nogrann än flertalet feminister och genusvetare. För jag utgår att det finns en biologisk grund för könsidentiteterna men mycket är socialt konstruerat genom långa socialisationsprocesser. och de egenskaper som du pratar om är just sådana socialiseringseffekter där männen oftast vill inte förknippa sig med det som anses vara kvinnligt, förnekar kvinnliga sidor och inte sällan nedverderar kvinnor för att hävda sin manlighet, generellt sätt. Vi kan inte bara stänga av för vad som skrivs och görs i samhället vi måste ta dessa frågor med större allvar.

Jag vet precis hur genusvetare och feminister tänker och jag tror mig se de faror som är knutna till dessa rörelser och enorma kunskapsproduktion som kommer att genomsyra hela samhället mer och mer, men jag ser också möjligheterna med delar av denna vetenskap. Jag som kristen, genusvetare och kvinna försöker göra mitt bästa i dessa frågor, jag står mittemellan kyrkan och samhället i vissa frågor och det är inte så lätt.

Sedan kan du inte förstå vad jag riktigt försöker att säga tror jag i och med att du är man och det spelar ingen roll hur jag som kvinna tänker. Huvudsaken att allting ska fortsätta vara som det ska..

I alla fall så tror jag att denna Gudsbild kan förändras något, automatisk, om vi får kvinnliga präster, och det hoppas jag på. Eftersom prästen ska föreställa kristus på något sätt.

I matt 25 står viktiga saker men Jesus har kommit för att rädda denna värld därför måste vi delta, i alla fall så att vår röst kan höras som kristna, så länge vi blundar för könsfrågor så kommer vi inte höras.. men jag menar inte att vi ska göra det på världens vis utan utifrån ett kristet perspektiv. Det som är bortom manligt och kvinnligt, om du menar neutrum, så står det också för det manliga, vi löser inget så..

Jag måste kunna relatera till Gud inte bara utifrån att han blev männiksa utan vilka egenskaper som han har utifrån de goda bitarna av våra könsidentiteter, som vi är skapta delvis till genom Gud och på Guds avbild.

Carolina El-Haddad 30 november 2008 16:14  

när jag pratar om den manliga närvaron som är dominerat i samhället och kyrkan både på det praktiska planet och på det symboliska nivån så pratar jag utifrån kunskap om hur samhället är beskaffat och hur den manliga dominansen som ett system för organisering och varseblivning genomsyrar den och kyrkan med mer eller mindre..

Jag har skrivt en del av detta tidigare, jag orkar inte at upp det igen..

Med det menar jag inte att alla män i det dagliga livet är dominanta, på det personliga planet så är jag mer öppen för variationerna för jag tror på människors förmågor....på ngt sätt..

Sleepaz 1 december 2008 00:35  

Ju närmare man lever Jesus desstu mer suddas den skapade manligheten bort i mitt liv. Dessa ytliga ting som man fostras in i. En man skall vara stark och aldrig visa känslor.

Att våga vara en sann man är att våga visa sig svag. Och det är något som Jesus gör i mitt liv. Kanske gör den helige ande oss reda för himmelriket.
Betyder det att Jesus gör mig mer kvinnlig? Näe snarare mer lik Gud. Gud är fullkomlig. Som mansgris kan man aldrig vara Guds barn. Och där har vi Jesus som bra exempel, han bröt tabun genom att umgås med kvinnor på ett sätt som var stötande för att Judiskt manssamhälle.

Lite tankar bara :)

Charlotte Therese 1 december 2008 17:00  

Tack Sleepaz!

Kunde inte ha sagt det bättre själv. Det måste nog komma från en man... :-)

Sleepaz 1 december 2008 17:54  

Tack Charlotte :)

mikael 1 december 2008 20:48  

Hej,
Det är lite av det ovanstående i detta som gör frågan till något olösbart.

Du kan inte som man förstå mig!
Sa Carolina El Haddad.

Du som Kvinna kan inte förstå att det finns även män som kan förstå.

Det innebär att jag kan bli en talesman för kvinnor men det visar vilken försvarssituation vi väljer innan vi tar emot en utsträckt hand.

Det gör mig väldigt ont att du måste gräva ner din talent, och jag kommer och vill att du får följa ditt kall fullt ut.

Det finns inget Jesus sa som hindrar dig.


Men att lösa problemen att vi inte klarar sammarbeta när vi vill samma sak.
Jag skrev in domen för att förtydliga det så mycket som möjligt; ändå belastar du mig istället för att fråga vad i kapitel 25 som är så viktigt i frågan.

Men det är väl för att jag är man!

Carolina El-Haddad 2 december 2008 13:11  

Mikael..

Jag uppskattar ditt svar.

Du kan berätta kanske vad det är som du förstår av detta som man.. och vad är det I matt. 25 som är viktig i frågan..

Jag har den erfarenheten att män har svårt att förstå vissa kvinnoperspektive och vilka uttryck av den manliga dominansen som stör och på vilket sätt..de bara viftar bort en del av verkligheten..

Som sagt när jag pratar om dominansen så utgår jag inte att alla män vill dominera.. nej..


En man kanske kan vara en talesman för kvinnor, men det finns inget som berättigar dem fall då kvinnor inte får tala för sig själva..och vara sin egen talesman..

Jag tror inte heller att det är Jesus som hindrar utan en del av kyrkans system, i alla fall om jag ska vara konkret, i avseende på kvinnliga präster..

mikael 2 december 2008 17:12  

Hej Carolina El Haddad!

Berättelsen om de tio brudtärnorna.

Matteus 25:1-13 och där slutar texten (12)"Gå er väg,Jag försäkrar att jag inte känner er!"
(13) håll er därför vakna och var beredda, för ni vet inte när jag kommer tillbaka.

Då är frågan hur håller vi oss vakna.
För mig finns bara ett svar.
Jag kanske blir tjatig nu.
Följ den Gyllene regeln det är det enda sättet vi kan hedra vår Gud.
Läs gärna Matteus 22:37-40.

Berättelsen om de tre förvaltarna.

Matteus 25:14-30
Här visar det sig att du har visst betydelse, om du tvingas gräva ner din talent så är det du som är ansvarig. Och vad du än gör för att försvara dig kommer du gå mot domen.

Den slutliga domen.
Den kvinna med kall måste "rätta" sig i ledet som en ledare som tar av henne Guds kall och kallar henne inte lämplig.
Blir inte fria från domen.

När man läser om får och getter, är det självklart att vi vill var små oskyldiga lamm.
Men sedan blir vi jagade av budgeten, och många följer minsta motståndets lag.

Vi kommer alltid att vara lik en get.

Se bara Gottlandsfår, viss likhet finns ju.

I Grekiskan står ordet får för "Den som till och med äter törnebuskar"

Och ordet get för den stridbare.

Nu åter till att vara vaken.
Om du är villig att leva knapert och arbeta för de som är i din närhet med den Gyllene regeln som grund och värna om alla du berörs av; kommer ditt liv vara helt underbart,ja rent himmelskt.

Vad har detta med kvinnor att få bli präster.

Om du förstår att det handlar om respekt.

Om jag inte respekterar dig till fullo är jag inte välkommen till Herrens rike, tja jag diskvalificerar mig själv faktiskt.


Vi måste värna om varandra då kan de tre måtten som bakas in i surdegen bli något väldigt gott.

Charlotte Therese 2 december 2008 20:05  

Mikael,

Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar med att "gräva ner".

Om en kvinna tvingas göra det så är det ju inte hennes fel - utan deras, som hindrar henne från att följa kallelsen.

Det är de som kommer att dömas enligt det snäva mått de har mätt ut med för andra.

Den som visar bort andra bör inte räkna med tillträde till himmelriket.

mikael 2 december 2008 23:52  

Hej Carolina El-Haddad!

Denna blogg är ett mycket bra exempel på vad man kan göra för att gräva upp talenten igen!

Gud kallar, någon stänger dig ute, då öppnas ett fönster, Gud kallar dig för den du är och om du ger upp accepterar du andras dumhet på dig! Du behöver inte acceptera du kan göra det bästa av situationen.

Det är lätt att se kallet till prästtjänst, att stå vid altaret och sprida ut det heliga ordet.
Den verkliga prästtjänst du kan göra är att leva i ordet och sprida gott omkring dig!

Du är dömd av andra att inte fullfölja ditt kall; och med det är din vardag satt ur spel det kommer alltid att vara en ruelse för dig.
Och din styrka och kraft går åt till att lösa något som du inte kan bli på grund av att det systemet du gått in i accapterar dig inte fullt ut.

Om Hebreiskans ord för den Helige Ande är i Feminin form måste också Gud vara helt och fullt för dig!

Att Grekiskan är i Neutrum är en efterkonstruktion som låtit oss ändra på ett iota för mycket i Bibeln.

Vad kan Du då gör för att lösa dina bojor som kvinna med en talang och ett kall.

Bed Gud om Vägledning det är kanske du som är vald att ändra hela kyrkans grund till det Gud ville.

Och lev väl och njut av din omgivning, det är du värd!

Carolina El-Haddad 3 december 2008 00:16  

Hej Mikael..

När jag pratade om kvinnliga präster då menade jag inte mig själv, alltså jag känner mig inte kallad på det sättet, utan jag tycker att det är viktigt för mig och andra kvinnor att vi har kvinnliga präster.

Jag känner mig kallad att använda vetenskapen för att tjäna människorna och lösa mänskliga problem och förbättra på vissa saker i kyrkan och i samhället det är vad jag kan absolut inte leva utan. Det är mitt stora kall och jag jobbar på det. Är inte det en talent också då? Eller är det bara det andliga som räknas till talent? Båda är lika nödvändiga tycker jag.

Jag har nästan alltid jobbat på mitt andliga liv, men livet är för tufft ibland, inte minst I Sverige.. det är bara Gud som vet allt, och jag hör någon viska alltid i mitt öra om och om igen , "ha tålamod, ha tålamod". Jag tackar Gud för allt, även när jag har bekymmer stora eller små..

Charlotte Therese 3 december 2008 00:35  

Carolina,

Låt mig kliva in i samtalet ett ögonblick och svara på det här:

>Jag känner mig kallad att använda vetenskapen för att tjäna människorna och lösa mänskliga problem och förbättra på vissa saker i kyrkan och i samhället det är vad jag kan absolut inte leva utan. Det är mitt stora kall och jag jobbar på det. Är inte det en talent också då?

Jo, visst är det det! Och det är en glädje att se dig utveckla den. Fortsätt...! :-)

Men kan du tänka dig hur det vore om du var förbjuden att göra detta om du var kvinna?

Så är det att vara en katolsk (eller ortodox) kvinna med en prästkallelse.

Då blir alla andra saker man kan göra bara "näst bäst", "istället för".

Aldrig det man helst skulle vilja göra. Längtan uppfylls aldrig. Gåvor ligger begravda.

Men förändring kommer kanske genom lidande. Till slut förändrar Gud kanske deras hjärtan, de som är så "hårdhjärtade" nu...? Eller placerar andra personer på deras platser - så att Kyrkan kan förnyas och blomstra.

Carolina El-Haddad 3 december 2008 12:42  

Jo, tack för din kommentar Charlotte!

Jag skulle hellre dö än att inte följa mitt kall!

Det jag försökte säga i början är att utifrån mitt vetenskapliga perspektive så bygger kyrkan nästan på lika patriarkala grunder som samhället i övrigt. Eftersom om man går tillbaka till tiden före kristus så var ojämlikheten mellan könen ännu mer synlig men den fanns lik idag över hela världen, med andra ord, för 2000 år sedan så var det patriarkatet som var måttet och idag är det samma kontinuitet. Skillanden i kyrkan är att i Kristus så kan dessa ojämlikhetskapande syddas ut och en hård attityd kan mjukna, men inte helt. Detta kan vi se väldigt konkret i att vi inte har kvinnliga präster och delvis i Gudsbilden (en han) och kombinationen av dessa, typ vad de konnoterar ihop för kvinnorna i församlingen.

Manliga präster + En endast manlig Gudsbild = En slump??

Jag tror att jag har stor förmåga att förstå dig i din situation Charlotte! I och med att jag har hunnit med tillräckligt mycket med olika erfarenheter. Ex på det som är väldigt likt dina, om än inte samma sak, är när jag blev hindrad från nattvarden i katolska kyrkan och i en gammelkaledarisk ortodox kyrka och vilka konsekvenser detta har haft på mig och min hälsa under lång tid. Detta tillsammans med andra faktorer, som inte minst den stora reservation som jag möter i Sverige ifrån flera svenskar förutom vardagsrasism och sexism och religionsfientlighet i vardagen osv.. Detta fick jag vara med om, "i världen" när jag blev utslängd från kyrkan och trampat i själen. Jag hade ingen nätverk som skyddade mig, jag hade ingenstans att gå, inget "hem", för kyrkan var mitt enda hem och där skulle jag bygga min trygghet och närverk. Du sa själv att du skulle inte kunna stå ut med en helg utan nattvard, tänk dig att vara utan det i veckor, månader och år.. det är därför jag kan inte känna mig hemma längre i katolska kyrkan. Och det är därför jag vet vad du pratar om.

Det är lika viktigt för mig att se kvinnliga präster i ortodoxa och katolska kyrkan, detta kommer att läka många sår hos mig, kanske mer än vad jag anar själv.

Och jag tror absolut att du är redan en bra präst, även om detta inte är formelt. Det som din person förmedlade mig, även om det var mest efter att du gick från mitt hem, då vi möttes för diskussion, och då jag skulle vila, reflektera/meditera, var mycket högre än vad alla manliga präster har lyckats förmedla mig någonsin under alla dessa år, från 1989 till idag. Du har visat mig Jesus människan på ett sätt som aldrig hände genom någon människa. Men det hände mer i direkt kontakt med Gud i stället, men aldrig genom en männiksa. Bara genom dig. Och det är tack vare att du tar ditt kristna liv på allvar.

Din blogg är också det enda kristna forum/församlig för mig här I Sverige.

Jag önskar du deltog mera i diskussionen kring manligt och kvinnligt hos Gud. Jag har saknat din röst.

Charlotte Therese 3 december 2008 16:35  

Carolina,

Tack för så otroligt fina ord.

Som balsam i de sår Kyrkan ger gång på gång...

Jag vet faktiskt inte hur länge till jag ska orka med att gå dit, har aldrig blivit så dåligt bemött någon annanstans än i Kyrkan. Och inte bara en gång utan många. Det börjar bli alltför många gånger nu. Så jag förstår precis vad du menar.

Icke-kristna jag känner är mycket trevligare än många kristna. En del kristna tycks helt sakna samvete.

Folk i "världen" skulle aldrig bete sig så som folk i Kyrkan gör. Där finns det lagar och förordningar som förhindrar alltför gräsliga saker och beteenden. Det finns instanser man kan vända sig till om man blivit diskriminerad eller illa behandlad på annat sätt. I Kyrkan finns det inte.

Går dit mest bara för kommunionen, försöker tänka bort allt annat. Men det är inte så lätt.

Det känns som att det skulle vara bättre att inte gå dit.

För varje gång rivs såren upp på nytt.

Visst, jag får ta emot kommunionen - än så länge åtminstone - men även det kan vara en plåga om man t.ex. måste ta emot den ur händerna på präster som beter sig allt annat än kristuslikt. Säger inte att alla är sådana - verkligen inte, det finns riktigt fina präster också.

Och trots att en del kristna hör till de allra värsta människor jag nånsin har stött på - så finns det andra som hör till de allra bästa. Det är väl därför jag inte har gett mig av redan.

Det går ju knappt att vara kristen i en kyrklig miljö...

Du får ursäkta om jag inte orkar delta i alla diskussioner - det beror inte på att jag inte tycker att det är intressant - men så mycket annat upptar tiden. Och jag lyckas inte sova så mycket på nätterna för tillfället, då orkar jag inte med så mycket.

Charlotte Therese 3 december 2008 16:44  

P.S.

Jag tror t.o.m. att Kyrkan är mer patriarkalt formad än samhället i övrigt.

>Manliga präster + En endast manlig Gudsbild = En slump??

Nej, verkligen inte... Lägg till detta manliga författare av de heliga skrifterna. Och så deras tolkning och urval av de texter som blev Bibelns kanon.

Tror t.o.m. att påven har förbjudit användande av feminina ord för Gud i hymner och liturgi. Rätta mig gärna om jag har fel - jag önskar så att jag minns det fel - men tror tyvärr inte det, eftersom det var ganska chockerande att läsa om det.

Carolina El-Haddad 3 december 2008 17:37  

Hej igen Charlotte,

Jag ska läsa dina kommentarer igen vid senare tillfälle ifall det är ngt mer jag vill säga.

Mina fina ord är inget annat än det som jag erfor om din person, och det kändes rätt tidpunkt att säga de just idag.

Det jag vill säga nu är, låt inte dig påverkas av detta på ett negativt sätt, det kan vara skadligt för dig och ditt inre.

Du ska ha tålamod och mod att tro att Gud finns i allt som sker. Jag menar inte att det som sker är på grund av Gud, utan Gud finns med dig i allt detta. Ta det lite lungt bara.. och överlåt allting till Gud.. allting tar tid att mogna, så är livet..

Det kan vara bra ibland att inte blogga så mycket om det som berör en i djupet, låta det vila hos Gud ett tag..

Det där om påven vet jag inget om, men det är inte så mycket som förvånar mig längre här i världen..

Jag blir lite förvånad över vad du har skrivit:

"Jag tror t.o.m. att Kyrkan är mer patriarkalt formad än samhället i övrigt".

Jag som försöker efterlikna dig ;) och vara lite mildare i min kritik mot kyrkan.. För Guds skull och den Helige Andens skull som bor inom oss..


Ha tålamod viskar en röst i mitt öra om och om igen, idag, efter allt som hände mig så är jag mognare och starkare, jag skulle inte låta mig nedslås så lätt.

Det som händer med dig är till för att, när du är tålmodig genom tiden, så ska frukterna vara mer andlig stryrka och mognad. Till slut så kommer inte det göra så stor skillnad hur folk behandlar dig, och då blir det roligare för dig för du kommer att veta precis hur du ska göra och du kommer att veta mer om Jesus väg. "jag är vägen, sanningen och livet", och "älska era fiender" det hänger ihop, "gör inte motstånd mot det onda" (på ett ungefär citerad tror jag), det är en del av den nödvändiga vägen..

Det som händer är till för att du ska gå mer in i helighetens väg, vi behöver alla bli heliga och världen behöver heliga människor som blir starka i helighet och kunskap..

låt törnen vara till för att Jesus eldlåga ska brinna ständigt utan att slockna.. så kanske ljuset kommer att skådas ngn vacker dag.

Ngn gng så kanske vi ska skriva en bok tillsammans jag och du, när tiden är inne..

Har du läst min dikt förresten?

Ta väl hand om dig och var snällare du också mot dig själv.

Kram
Carolina

Carolina El-Haddad 3 december 2008 17:48  

Charlotte,

Om du tror verkligen på att Jesus blev människa och dog och uppstod så tror du också att kyrkan ska återuppstå, och förnyas här och nu. Och vi behövs, jag och du och andra..

"var milda som duvor och "listiga" som ormar" eller hur den nu står i bibeln.. det är vad vi behöver för målets skull..

mikael 3 december 2008 19:14  

Hej Charlotte Therese!

Jag har nog varit väldigt sårande emot dig på mina kommentarer.
Men är det någon som visat vägen styrkan och inte böjt ryggen för dumhet är det väl du!

Att du måste vara testpilot i Amerika eller på någon plats som har speciella anleddningar för att testa Kvinnlig Katolsk präst.

Kan inte kännas lätt.

Din kamp är hård, dina talenter slåss du för att använda du gör mer än du kan,kan Jesus döma dig negativt?

Jag tror att du blir tagen som ett får som sliter för att törnbuken skall räcka till oss alla!

Du Har med all tydlighet visat att du gör allt du kan för att nyttja det fönster Gud satt upp för dig.

Men du Charlotte Therese lev väl njut av din omgivning det är du värd! Lämna över dina bekymmer till Herren och sov gott

Carolina El Haddad, din kamp som du för, visar för mig att du är på rätt väg hoppas vi möts någon gång!

Carolina El-Haddad 3 december 2008 20:04  

Ja, jag hoppas också på att vi mötes ngn gng Mikael!

Charlotte Therese 4 december 2008 00:04  

Carolina,

En del av det du skriver är nästan ordagrant detsamma som kom från en annan vän i ett mail ikväll.

Jag tror ni har rätt... :-)

Och jag brukar inte blogga om sånt här - men den här gången kändes det rätt - har hållit inne med alltför mycket ibland. Det är heller inte bra. Och hade jag inte skrivit så hade jag ju inte fått ditt senaste svar som bekräftade det andra jag fick.

Och kanske kan det hjälpa någon annan som känner igen något av det? I så fall var det väl någon mening med det.

Jag ska inte klaga mer över "slipstenarna". De fyller också sin funktion - och jag är en sådan för andra emellanåt. Det är vi alla. Och så måste det nog vara. Men det gör väldigt ont att slipas ibland.

Ville också säga att jag tyckte att det blev en helig stund hemma hos dig, det andliga samtalet på slutet av den där kvällen.

Det är kanske såna djupa samtal som är mer min grej, mer än kamp på barrikaderna...?

Det behöver ju inte vara motsatta saker för all del.

Ok, jag ska mildra kritiken en aning så du kan ta mig till föredöme där... :-)

Ja, kanske vi får till en bok en dag??

Ska läsa din dikt - har sett länken tidigare idag, men inte hunnit än, varit borta större delen av dan och kvällen.

Det du skriver sen:

>Om du tror verkligen på att Jesus blev människa och dog och uppstod så tror du också att kyrkan ska återuppstå, och förnyas här och nu. Och vi behövs, jag och du och andra..

>"var milda som duvor och "listiga" som ormar" eller hur den nu står i bibeln.. det är vad vi behöver för målets skull..

...instämmer jag i.... :-)

Kram!

Charlotte Therese 4 december 2008 00:07  

Mikael,

Tack...

Hoppas att även vi ses nån gång. Hör av dig om du kommer till trakterna (minns just nu inte var du bor).

Vi kan ordna en liten bloggsamling då.

Och det gäller även alla andra som brukar kommentera här!

Det brukar vara extra givande att ses IRL när man har bloggpratat ett tag.

Carolina El-Haddad 4 december 2008 00:33  

Charlotte,

Det stämmer nog att det var bra att du skrev det du skrev och fick våra kommentarer..

Ja, jag kände också hur fint det var med samtalet i slutet av vårt möte då. Du kan nog göra mycket gott på den fronten också..

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP