söndag 30 november 2008

Lidandets mysterium

Hur ska man förstå och hantera lidande?

Svaren och sätten är nog ungefär lika många som det finns lidande människor. Framför allt så kan man inte tala om för andra hur de ska bemöta det. Den insikten kan bara komma inifrån.

Hos en bloggvän, Sr. Mary Paul, hittade jag ett svar, ett sätt, som jag ville lyfta fram:

"It has taken half a lifetime to learn that my pain and mortal suffering has, indeed, strong meaning and purpose. Its purpose is to make me a saint in his Kingdom. Its purpose is to help me love others in ways never before thought. That's the purpose, that's the reason, I discovered. I take it all in its uncomfortableness; lift it, bless it in my littleness, and repeat it... over and over. Lift, bless, repeat.


Then, anything is sufferable with this ointment of attitude. Then, it can be healed for it is given over and redeemed; I am redeemed and given over.

I have suffered a lifetime; now, I understand and it makes wonderful perfect sense to me. "

Tankar, någon?

Read more...

lördag 29 november 2008

Gud - en spansk kvinna...?!?

Jag hade en ganska märklig dröm i natt, där Gud gav sig till känna som kvinna - en spansk sådan, närmare bestämt... :-)

Det skulle kanske kunna förklara Guds häftiga temperament i GT...?

Tänkte även på det som kom upp i en annan tråd förut - om de kvinnliga sidorna hos Jesus. Och på det här inlägget som tyvärr inte lockade till något större gensvar... Fast det är inte försent...

Och på att Gud måste vara även kvinnlig eftersom både man och kvinna är skapade till Guds avbild. Om Gud vore enbart manlig så kan inte allt mänskligt frälsas. Då är bara män räddade. Det visar också på skevheten i ämbetsfrågan... Båda behövs!

Funderade även på helgon när jag vaknade efter den drömmen. Det har jag inget minne av, men jag antecknade det på ett papper:

"Att vara ett helgon är att följa Gud, mer än att vara på något särskilt sätt.

Gudsefterföljandet formar till sist även sättet, även om det typiskt personliga alltid finns kvar. Så har vi helgon som är impulsiva, sävliga, blyga, framåt, otåliga, tålmodiga, etc."

Read more...

Kvinnliga katolska prästerna i nyheterna

Fick en länk till Today Show, som visade ett kort reportage om dem för några dagar sen. Sevärt!

Än mer intressant blir det när man jämför den med en video som visas en stund senare - ett veritabelt slagsmål bland munkarna i heliga gravens kyrka. Skulle nunnor (eller kvinnliga präster av olika traditioner) komma på något sånt?

Man kan också försöka få syn på Jesus i en skiva rostat bröd i en annan videosnutt. Tyckte inte att det var särskilt tydligt... Vad tycker ni?

Har inte testat om de två senare länkarna funkar. Men ni kan se alltihop om ni klickar på den översta länken, så spelas de i följd.

Read more...

fredag 28 november 2008

Bibelblogg - håll er vakna!

Veckans bibelblogg inleder det nya kyrkoåret, och därmed andra årgångens läsningar. Tänk att det redan är Advent...

Efter flera veckors halvt sömnlösa nätter känns det lite märkligt att få en uppmaning om att hålla sig vaken... Skulle så väldigt gärna vilja sova... ;-)

Men visst, det är förstås i andlig bemärkelse - det handlar om inre vaksamhet.

Ja, så tänker jag i alla fall om den här texten. Hur tänker ni?

***

Mark 13:33-37

Se till att ni håller er vakna, ni vet inte när tiden är inne. Det blir som när en man har rest bort; han har lämnat sitt hus och låtit sina tjänare ta hand om det, var och en med sin uppgift, och han har befallt portvakten att vaka. Håll er alltså vakna, ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i gryningen eller på morgonen. Se upp, så att han inte plötsligt kommer och finner er sovande. Jag säger till er, och jag säger till alla: Håll er vakna!"

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

torsdag 27 november 2008

Nybakat igen...


Så där ja! Har just provsmakat veckans brödtillskott - ett slags baguetter, enligt recept (se kommentarerna) från Papa Dan.

Minskade lite på saltet. 1 msk lät lite väl mycket, så jag tog en halv (och desto mer honung) - men en hel msk hade nog funkat, brödet smakar inte salt.

Intressant det här - man får ett helt klart luftigare bröd med mindre jäst och längre jäsning (två dagar). Men degen blir ganska seg och kompakt, så det var svårt att dra ut den så det liknade baguetter. Det fick bli kortvarianter, fyra stycken.... Och de går nog ner illa kvickt! :-)

Ett stort plus för att det inte var särskilt krångligt, och krävde minimalt med måttande av ingredienser (det blev inte mycket disk heller). Bara att röra ihop några få saker och låta hushållsmaskinen sköta resten. Lät den knåda närmare tio minuter vardera dagen (det bara blev så eftersom jag höll på med flera saker samtidigt). Och bröden var i ugnen ungefär 12 minuter.

Nån mer som har ett recept på gott bröd som jag kan bloggbaka nästa gång...?

Read more...

Tänkvärt citat

Läste en liten krönika av Peter Englund i den lokala skrift som delas ut av Svenska kyrkan till alla hushåll i församlingen. Egentligen handlade den om julen, men det var inte det jag fastnade för.

Slutraderna lyste till:

"Det rena, rätvinkliga och motsägelsefria finns bara i huvudet på utopister, akademiker och korsordskonstruktörer."

Och möjligen hos en och annan svart-vit-synt katolik som inte upptäckt nyansrikedomen än...? ;-)

Read more...

onsdag 26 november 2008

Dagsfärsk julpsalm...


Det ska ju börjas i tid...

Följande "minimalistiska" julpsalm skrev jag till största delen i natt (varför kommer alltid inspirationen när man försöker somna?). Filade lite på den nu.

Den är enkel på ytan, men innehåller en del teologiska underfundigheter, och ett visst mått humor...

Placerade för ovanlighetens skull händelserna i (svenskt?) vinterlandskap.

Tyck gärna till om den...!

Möjligen kommer den att få ett par verser till. Så ni har här den unika chansen att delta i tillkomstprocessen. Är det något ni tycker saknas?



Nysnön faller,
gnistrar, glimmar,
pudrar allting vitt.

Världen väntar
kungabarnet,
Gud som är med oss.

Stjärnklar himmel,
marken sprakar,
spåren syns i snön.

Åsnans klövar
sakta övar:
följa ohörd röst.

Första skriket,
snökristaller
spricker mitt itu.

Jungfrun strålar,
bliven moder,
gossen vaggas ömt.

Drömmen varnar:
spikar, törnen,
fåglar sjunger starkt.

Modern nynnar,
gråten tystnar,
ängslan byts i frid.

Stjärnan lyser
över stallet.
Stilla faller snön.


© Charlotte Thérèse, 2008

Read more...

Jon Sobrino: Let's not look for salvation outside the poor.

Fick en artikel om jesuiten Jon Sobrino, som var den enda som överlevde en massaker där sex av hans medbröder, samt deras hushållerska och hennes dotter, mördades. De som gjorde detta fick sin utbildning på den skola som Fr. Roy Bourgeois länge har kämpat för att stänga.

I helgen var Jon Sobrino inbjuden för att tala på det möte som Fr. Roy Bourgeois ledde. Jon Sobrino har p.g.a. sina skriverier om de fattiga åthutats av Vatikanen (det låter för mig ganska obegripligt - men förmodligen är det p.g.a. befrielseteologin, som förre Påven vände sig emot).

Mötet förmörkades av nyheterna från Vatikanen om exkommuniceringen av Fr. Roy, men på något sätt var det profetiskt. Två personer som trots kyrkliga sanktioner vågar stå upp för sin övertygelse (kontroversiell på olika sätt), befann sig på samma plats.

Lyssna noga till vad han har att säga...

***

"Born and raised in Spain, Jon moved to El Salvador in 1958 and has lived there ever since, teaching theology at the UCA, the Jesuit university.

He directs the Oscar Romero Pastoral Center, located on the site where the six Jesuits were assassinated. His many books include Christology at the Crossroads, Companions of Jesus, Jesus the Liberator, Christ the Liberator, Spirituality of Liberation, The True Church and the Poor, and Archbishop Romero. Reprimanded by the Vatican, he carries on urging us through his books to side with the poor, to defend and advocate for them, and in the process, to understand that God places them at the heart of reality.

On Friday night, in the packed ballroom of the Howard Johnson Hotel, Pax Christi awarded him with its annual book award for his latest, No Salvation Outside the Poor: Prophetic-Utopian Essays (Orbis Books).

The book speaks poignantly about our Jesuit brother Ignacio Ellacuria, the theologian and university president killed in 1989.

"When Ellacuria 'took hold of the reality' of the Third World, he grasped it in an important way as a 'crucified people'... Ellacuria said that the crucified people are one of the main features of our time, not merely something factual that we may consider, but something central that must be considered, without which we do not have a full grasp of reality."

Sobrino made several addresses in Columbus.

I feel joy being here with you all. We have to say No to the SOA, but that is not my last word. We also have to say Yes to the love of great people -- the six Jesuit martyrs, their co-workers Julia Elba and Celina, the four churchwomen, Archbishop Romero and all the martyrs.

They were always on the side of the oppressed, even when it was dangerous. To have known that great love is to say Yes. Behind the hatred on this planet, there is great love, which makes people work for justice. So the last word is not No but Yes.

There is a way out of this mess, a way which is way beyond elections. There have been thousands of elections but the world is still worse. Let's not look for salvation outside the poor.

What happens to us when we exclude millions of poor people from existence? The most forgotten crisis in the world is the Congo. Four million people have been killed there in the last few years. This is a failure of humanity. Hunger can be eliminated, but we don't want to do it. Every few seconds a child dies. We should say instead, every few seconds a child is assassinated.

We need to remember the martyrs. The martyrs were people of great love and love is a rare commodity in the world. They practiced compassion to the end. We need to thank them, because they are saving us from our total inhumanity."

Läs hela artikeln här. Missa inte den!

Och här är ytterligare en artikel om Fr. Roy.

Read more...

Gift par saligförklarat

Föräldrarna till Thérèse av Lisieux saligförklarades (första steget innan eventuell helgonförklaring) förra månaden. De är det andra gifta paret som har nått så pass långt, så detta hör (tyvärr) till sällsyntheterna...

Fast givetvis finns det många som under årtusendenas lopp har levt ett heligt liv tillsammans, men som inte har uppmärksammats av Kyrkan på detta sätt.

Tips: det kan vara en god draghjälp att ha ett helgon till dotter... ;-)

Nedan några utdrag ur en intervju i Zenit.

***

"Q: Why are there few lay and married saints?

Rava: During the first centuries of the Church there were laypeople, young people of different professions, families recognized as saints such as St. Cecilia, her husband Valerian and her brother-in-law; or St. Vitalis and his wife St. Valeria and their sons, Gervase and Protase, martyrs.

However, in the course of the centuries, though holiness was always a universal vocation, in pastoral practice withdrawal from the world was favored, and the practice of the evangelical counsels of chastity, poverty and obedience, and the profession of these as the state of perfection.

The layman, to the degree that he is immersed in the world and has obligations of a temporal character, seemed relegated to a less exacting and committed Christianity.

In the history of spirituality, it is only with St. Francis of Sales and later St. Thérèse herself that in the pastoral order, holiness was increasingly a universal call addressed to all and accessible to all. This is the "novelty" of Vatican II.

Beginning with Pope John Paul II's pontificate, the Church became increasingly interested in promoting the causes of laypeople who lived their Christian faith by assuming all their temporal commitments in a heroic way.

I believe this explains in part the small number of [lay] saints and blesseds.

Q: What positive influence might the model of the Martin spouses bring?

Rava: In general, blesseds and saints are remembered in the liturgy on the day of their death. With the beatification of the Martin spouses, the Church has established for the first time that the commemoration of these spouses not be the day of their death, but of their marriage. With this I understand that the Church wishes to point out the importance of marital union as a way of sanctification and source of elevation of society.

Although the Martins lived in a historic time and circumstances that are very different from our own, their experience is an example for us in many aspects.

Louis Martin and Marie-Zélie Guérin can give light and strength to Christian spouses and parents to make their marital life a source of joy and a way of holiness. They give witness to the fact that, when the Christian family is animated by reciprocal love it is the ambit where everyone -- parents and children -- can grow and develop to the point of attaining holiness and thus make an irreplaceable contribution to society and the Church."

Läs hela intervjun här.

Read more...

Fr. Roy inväntar Vatikanens svar

Och det gör även jag...

Fyller på med lite spridda kommentarer i originalinlägget allt eftersom jag hittar dem. Samtal pågår ännu omkring brevet i bloggosfären. Har inriktat mig på att svara där, därför har det varit lite tyst här ett par dar.

Nedan ett utdrag ur den senaste artikeln i NCR.

***

"In recent years, Bourgeois included in the list of causes for which he advocated opposition to the ban on women’s ordination, an issue he considered a matter of injustice within the church.

His activism in that regard culminated in August when he accepted an invitation to participate in an ordination ceremony in Lexington, Ky., for Janice Sevre-Duszynska, a longtime peace activist who was once arrested for performing civil disobedience at Fort Benning, and a longtime proponent of women’s ordination.

Sevre-Duszynska, the sixth U.S. woman ordained this year as a part of the Roman Catholic Womenpriests movement, made national news as early as 1998 when she interrupted an ordination ceremony at the Cathedral of Christ the King in Lexington and asked for ordination. “I am called by the Holy Spirit to present myself for ordination,” she said.

It was that call that Bourgeois said he had heard described by a number of women that convinced him that women were being wrongly excluded from the sacrament of ordination.

In his response to the Congregation for the Doctrine of the Faith, Bourgeois wrote: “When I was a young man in the military, I felt God was calling me to the priesthood. I entered Maryknoll and was ordained in 1972.

“Over the years I have met a number of women in our church who, like me, feel called by God to the priesthood. You, our church leaders at the Vatican, tell us that women cannot be ordained.”

He argues that the church’s position “does not stand up to scrutiny” and cites a Pontifical Biblical Commission report of 1976 that he claims “supports the research of scripture scholars, canon lawyers and many faithful Catholics who have studied and pondered the scriptures and have concluded that there is no justification in the Bible for excluding women from the priesthood.”

He argued that the current leadership “implies our loving and all-powerful God, creator of heaven and earth, somehow cannot empower a woman to be a priest.”

/.../

Bourgeois said he hopes that should the next response from Rome confirm his worst fears, that he is excommunicated, that he would be allowed 15 minutes with Pope Benedict XVI and with Cardinal William Levada, head of the congregation on doctrine, to explain his position.

His future status with Maryknoll remains unclear. A spokesperson for the order has said he will remain a member, though unable to function as a priest, unless the Vatican imposes a further punishment that would prohibit his membership."

Läs hela artikeln här.

Read more...

måndag 24 november 2008

Intervju med en av de kvinnliga prästerna

Några utdrag ur en intervju med Barbara Zeman, en av de kvinnor som vigdes i Chicago nyligen.

***

ZEMAN: I have had a call to minister to minister to God's people and to be a minister, a priest, most of my life.

/.../

Midway through the ceremony, Zeman and the other women are called up to the altar and lie face down in prostration before the cross. Zeman says that's when she felt a holy presence.

ZEMAN: There was a moment that just felt like light and spirit and delight and joy was entering the room and it stayed for the rest of the ordination.

/.../

There are several organizations that ordain women as priests. But the ordination of women by the Roman Catholic Womenpriests has stirred up the most controversy because they claim full apostolic succession. Apostolic succession refers to the connection of every ordained priest in the Roman Catholic Church back to the first disciples of Jesus. Because the women who started this movement were ordained by a male bishop, they claim that succession. Newly ordained priest Barbara Zeman says this is the reason she was drawn to the Roman Catholic Women Priests.

ZEMAN: We really are coming down in the tradition of the Roman Catholic Church. We are not a movement outside of the Church. We are inside the Church.

The ongoing ordination of women prompted the Vatican to release a decree in May. It said that anyone who attempted to ordain a women, and any woman who attempted ordination is automatically excommunicated. A spokesperson for the Chicago Archdiocese echoes that decree stating, "Anyone who simulates the sacrament of holy orders is automatically excommunicated." But Zeman doesn't see it that way.

ZEMAN: I don't see myself as excommunicated because I did not excommunicate myself. I stepped forward, following my conscience and following Jesus.

Här finns hela intervjun.

Read more...

söndag 23 november 2008

Den perfekta prästen

Här kommer ett exempel på typisk katolsk humor när den är som bäst.

Ursprungligen är det ett kedjebrev.

Här lär man sig inte minst vikten av att inte bryta kedjan... ;-)

***

The Perfect Priest

The results of a computerized survey indicate the perfect priest preaches exactly fifteen minutes. He condemns sins but never upsets anyone. He works from 8:00 AM until midnight and is also a janitor. He makes $50 a week, wears good clothes, buys good books, drives a good car, and gives about $50 weekly to the poor. He is 28 years old and has preached 30 years. He has a burning desire to work with teenagers and spends all of his time with senior citizens.

The perfect priest smiles all the time with a straight face because he has a sense of humor that keeps him seriously dedicated to his work. He makes 15 calls daily on parish families, shut-ins and the hospitalized, and is always in his office when needed.

If your priest does not measure up, simply send this letter to six other churches that are tired of their priest, too. Then bundle up your priest and send him to the church on the top of the list. In one week, you will receive 1,643 priests and one of them will be perfect. Have faith in this procedure.

One parish broke the chain and got its old priest back in less than three weeks.

Read more...

lördag 22 november 2008

Mitt påvebrev cirklar runt

National Catholic Reporter publicerade för några dar sen en sammanfattning av de reaktioner som har kommit in angående Fr. Roy Bourgeois. Såg artikeln först nu.

De nämner även mitt brev i artikeln, och citerar det skarpaste stycket... Tyvärr talar de inte om att hela brevet finns att läsa här på bloggen, för dem som vill ha en mer nyanserad bild.

Vid det här laget bör Vatikanen ha fått brevet. Hoppas att det även har nått fram till Påven själv. Får se om jag får något svar...

Har fått en del svar från läsare från olika länder via mail, och några svar finns i bloggkommentarerna, fyll gärna på där, eller skicka ett mail om du hellre vill det.

Read more...

Manlig Lucia...?


Läser i Dagen om hur en skola försökt sig på ett lite annorlunda jämställdhetsförsök - de öppnade upp för manliga Luciakandidater.

Lucia var ju ett kvinnligt helgon. Tänkte därför att det vore förvånande om någon man kunde tänkas vilja gestalta henne. Men en anmälde sig faktiskt.

Det gick inte så bra för den förste aspiranten, som istället blev rejält trakasserad. Så får det naturligtvis inte gå till.

Det här påminner om kvinnoprästfrågan - så behandlas kvinnor ibland av "motståndarna". Fast det är samtidigt en helt annan sak. Lucia sa aldrig: "gör detta till åminnelse av mig". Och hon grundade ingen kyrka.

Men jag ställer mig ändå frågande till om det här med en manlig Lucia är ett bra initiativ.

Så pass frågande att jag inte kan låta bli att lägga ut en snabbenkät - så svara på den - jag är jättenyfiken på vad ni tycker! (Enkäten pågår t.o.m. Luciadagen.)

Svara gärna på övriga enkäter samtidigt ifall du inte redan har gjort det!

***

Hittade en föregångare till detta med manliga Lucior när jag googlade (scrolla ner en bit för två artiklar om detta). Lånade bilden därifrån.

Read more...

Poem about joy



quiet joy
not fanfare
yet
rippling like a pond
flowing like a
Spring breeze
light radiating
like the sun
peeking over the
hills
or the top of
Masada
spinning wheels
cacophony
silent
for it is there
the
truth speaks
shalom


@2008 Yosef Atzulit NurWasi Lopez-Hineynu

Read more...

fredag 21 november 2008

Manligt, kvinnligt, mänskligt - teologin söker nytt språk

Kom i ett annat inlägg in på detta med att män under lång tid har formulerat det mesta i teologin. Även om feministteologin sedan har ägnat sig åt att omdefiniera saker i kvinnliga termer.

Resultatet är inte direkt balanserat än trots att båda sidor har kommit till tals.

Kanske tiden nu är mogen för ett nytt tänk omkring det teologiska, baserat på gemensamma mänskliga erfarenheter av Gud.

För det ideala vore väl om män och kvinnor tillsammans formulerade en samtida teologi, ett nytt teologiskt språk, ett nytt sätt att tala om Gud som är mer i samklang med vad vi numera vet om Gud, erfar av Gud? Med både ett manligt och kvinnligt perspektiv alltså, men inte var för sig.

Alla är välkomna att bidra med tankar. Kanske kommer vi ett litet steg vidare...?

(Delta gärna också i samtalet om Guds kvinnliga drag som sådde fröet till detta inlägg.)

Read more...

Bibelblogg - uppståndelsen

Veckans bibelblogg... Om uppståndelse från döden, och om hur Gud blir allt, överallt, till sist.

Läser man texten noga så finns det en hel del att hämta ur den.

Själv funderar jag till att börja med över det där med att den siste fienden är döden. Är döden inte redan besegrad i och med Jesu död på korset? Eller menas det att döden helt kommer att upphöra först då, att den ännu tillåts ha sitt grepp om oss?

Tankar...?

***

1 Kor 15:20-26, 28

Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna. Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom. Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud, fadern. Då har han förintat varje välde och varje makt och kraft, ty han måste härska tills han har lagt alla fiender under sina fötter. Den siste fienden som förintas är döden. Men när allt har lagts under honom skall Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt, överallt.

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

torsdag 20 november 2008

Instiftelseord och epikles - betonar prästen respektive Gud


Ett inlägg hos Carolina fick mig att fundera över detta. (Har tänkt på det tidigare, men nu väcktes minnet igen.)

En del anser att prästen måste vara man för att likna Jesus fysiskt vid mässfirandet.

Funderar på om det är den katolska synen där instiftelseorden betonas, mer än epiklesen (nedkallandet av Anden) som betonas i ortodoxa kyrkan, som gör det så viktigt?

För när man förstår att det är genom Anden förvandlingen sker - då har det ingen större betydelse vem personen är. Än mindre om det är en man eller en kvinna.

Det vore faktiskt mer logiskt om hela Kyrkan betonade epiklesen - för att tydligt visa på Gud, inte sätta prästen i centrum.

Jesus sa heller inte: gör detta som om ni vore jag - utan han sa: gör detta till åminnelse av mig.

Det var inte meningen att vi skulle spela upp den sista måltiden som om den vore en teater som ska vara så exakt som möjligt (men bara selektivt då det gäller vissa detaljer, inte på allt sätt) - utan vi skulle låta Jesus bli närvarande bland oss igen, ta gestalt i bröd och vin.

Och en annan tanke: det här med att Jesus har många kvinnliga drag, och behandlar kvinnor på ett för sin tid revolutionerande sätt... Kanske var det bl.a. därför han blev dödad? För att han inte var som andra män? Och därför kändes hotfull för dem.

Jämför detta med att de män (präster) som öppet stödjer (deltar i) vigning av kvinnor riskerar att få Kyrkans strängaste straff...

Read more...

Kvinnliga diakoner i den tidiga kyrkan

Fick ett nyhetsbrev om det just precis...

Ett utdrag:

"We have been asked many times why we call for a reinstatement of the diaconate for women. After much research, we have amassed evidence to prove that there were women deacons in the early church. The ordination of women deacons in the early Greek and Syriac speaking dioceses was clearly a real, sacramental ordination, equal to the ordination of male deacons based on the fact that in the ordination rituals, both the ordination of a deacon and of a deaconess is called cheirotonia, i.e. Greek for 'imposition of hands', 'ordination' and both the male and the female deacon are ordained by the Bishop.

There is plenty of evidence that women were ordained as deacons. Tens of thousands of women deacons served in parishes during the first millennium as is witnessed by literary records, inscriptions on tombs and 22 women deacon saints in the current liturgical calendar. At least 106 women deacons are known to us by name and ancient manuscripts have preserved the exact rite or ordination of women deacons. For instance the tombstone of Athanasia (of Delphi) reads:

"The devoted deaconess Athanasia, who lived a blameless life decorously, installed as deaconess by the most holy bishop Pantamianos, set up this memorial."

/.../

Following the press conference, the Petition calling for the diaconate to be restored to women, which had been coordinated by http://www.womenpriests.org/ and signed by 26 organisations representing 40,000 people, and 1700 individuals was taken to hand in at the Bronze Doors of the Vatican. After being confronted by the police the petition was finally handed over to the top Vatican security officer who told the women politely that they could not go any further and that he would make sure the Petition reached the Pope! So far there has been no reaction from the Vatican, so it has been decided to keep the petition alive collecting signatures until the Pope responds. The hierarchy must be awakened to the reality that it would neither be sacrilegious, contrary to nature nor a departure from sanctified Church law, to ordain women."

Read more...

Katolsk kvinnosyn

Fick en artikel som tar upp ämnet kvinnor/katolska kyrkan. Och det känns ju aktuellt....

Tycker inte att första delen som tar upp aborter är så bra uttryckt precis, men även det visar kanske på underliggande strukturer som behöver förändras. Synen på kvinnor alltså.

Andra delen, om vigning av kvinnor, apropå Fr. Roy, är lite bättre.

"The Catholic Church's commitment to excommunicating anyone who dares to even express support for the ordination of women is yet another manifestation of the church’s continued demonization of women. The church maintains that this is God’s law, not its own. And it does this despite the archaeological and Biblical evidence of women priests, deacons and bishops; the conclusion of the Vatican’s own Pontifical Biblical Commission that there are no Biblical or Scriptural grounds forbidding women’s ordination; and the simple fact that Jesus never ordained anybody."

Läs hela artikeln här.

Read more...

onsdag 19 november 2008

The Priests gör sin skivdebut


Fick en skiva att bloggrecensera för ett par dar sen, som har snurrat en hel del i cd-spelaren nu. Melodierna fastnar direkt. Även mellan lyssningarna går jag och nynnar på sångerna.

Artisterna, som släpper sitt debutalbum idag, är den irländska katolska prästtrion The Priests, bestående av Father Eugene O´Hagan, Father Martin O´Hagan och Father David Delargy, ackompanjerade av The Philharmonic Academy of Rome som brukar uppträda i Vatikanen - en storsatsning av Sony Music inför julen.

Repertoaren består bl.a. av klassiker som Ave Maria, Pie Jesu och Panis Angelicus, som är vackra och innerliga. Men själv föredrar jag nog den mer jordnära och enkla irländska välsignelsen, Irish blessing (synd att de inte sjunger den på originalspråk) - vackrare än så blir det inte! Och eftersom de inte är vilka artister som helst, utan just präster, känns sången verkligen som en bön, en välsignelse. De agerar som präster även genom sitt sätt att sjunga - det gäller samtliga sånger.

En annan favorit är den humoristiska och härligt svängiga Hacia Belen - där jag tyvärr inte förstår språket, men den lär handla om Jungfru Marias försök att hålla koll på en hel del oväntat besök vid stallet i Betlehem - det mumsas choklad, söks efter jesusbarnets nappar, och en sombrero blir åsnemat!

The Priests förväntas nå högt på topplistorna till jul - och det förtjänar de. Det här är ett debutalbum som väcker mersmak.

Prästerna som har sjungit ihop länge har inte för avsikt att byta "karriär" nu - utan kommer att fortsätta att ägna sig åt församlingsverksamheten som vanligt. Ja, riktigt som vanligt blir det nog inte efter idag kan jag tro... :-)

Inte nog med att skivan är värd att lyssnas på - även det faktum att deras kontrakt på två miljoner dollar till största delen går till välgörenhet (och till deras församling) - gör att jag vill rekommendera skivan varmt!

En fin julklapp som räcker längre än julen - och t.o.m. längre än till påska...!

***

På deras hemsida ska det gå att lyssna på några smakprov av deras sånger ( i min dator lyckades det tyvärr inte).

Läs även en recension i DN här.

Nu låter jag skivan snurra ett varv till...

Uppdatering: nu har även Dagen skrivit om dem.

Read more...

tisdag 18 november 2008

Open letter to the Pope - about women ordinations


Dear Brother in Christ, Pope Benedict XVI,


I write to you on behalf of Fr. Roy Bourgeois, who, as you know, is facing excommunication in a few days from now, because he is following his conscience on the issue of women ordinations.

I don't know him personally, but he feels like a dear brother. I've (through the internet), heard his homily at the ordination he attended, and I've read a few articles, and his letter in response to the excommunication letter. And his words are really touching my heart, it's very healing to hear a priest speak openly about the injustice he feels is being done to so many Catholic women with a call to ministry within the Church... I'm grateful to him for his courageous witness - and I wish that all other priests and bishops around the world who believe that God wants to show the Church that this call is indeed genuine, would also dare to speak up for change. A change that would be strongly welcomed by many Catholics in our days, and especially among young people (even priest candidates in Rome, as an anonymous open letter from one of them recently shows, I'm sure you must have seen it). Besides, this is nothing new... Women served in the early Church...

Fr. Roy was ordained the same year as I was born, and he's been serving the Church all this time. Amazing thought! That's more than I've done... But I could have been a priest for many years, as I felt the call already at the age of 14. I love the Church profoundly, and would love to serve as a priest... Like so many other Catholic women. And like several of our woman Saints, among those Thérèse of Lisieux, my patron Saint, who once led me to the Church. I attended the festive ceremony in 1997 at St. Peter's Square, when she was declared a Doctor of the Church. How that must have surprised her, and made her smile in heaven! "Little" Thérèse among all those distinguished old male teachers of the Church...! I'm happy that she now has this position, since the Church must listen carefully to all its theological Doctors.

Thérèse tells us openly about her call to be a priest, a call that didn't leave her even when she felt death approaching. She handled the hosts with lots of love as a sacristan, while she thought about celebrating Mass. She asked her sisters to shave a tonsure on her head, and she united herself in prayer with the young priest missionaries she would have liked to follow. And she said that she was happy to die - so that she didn't need to suffer the pain of not being ordained at the time she would have been ordained - if she had just been a man... There are numerous witnesses who knew her who confirms this. I find it amazing that her writings haven't been censured. And they speak right into our times.

I often think that it's like the body of the Church is jumping ahead on just one leg. While she (!) could be dancing and rejoicing and move much faster and more graciously than now, showing the world who God is (both feminine and masculine), if she would use both her legs, not just the male one. It's as if the Church body has made herself crippled, although she's actually whole. She's strangely refusing to use one half of her body in ministry...

Excommunication is a similarly odd phenomena within our Church body. So odd to see her shutting off her own limbs from the powerful blood flow of the holy Communion!

And not just any limbs. It's the prophetic limbs that are often shut off. Those who were Jesus' own didn't understand him... It seems to be the same today for his followers. But they'll keep speaking until their last breath - prophets can't be silenced... This is their mission: to show the Church what's missing! To speak soft words where they're needed, and sharp words where they're required.

I'd like to humbly ask a few burning questions:

Who do you think Jesus would excommunicate?

Would He cut off living branches from the tree?

What is easier: to change a tiny paragraph in the Canon law which doesn't correspond with the Gospel message and Jesus' way of treating women and men equally - or keep hurting the Body of Christ again and again?

Where in the world can you find a mother who would stop giving some of her children food? And what mother would forbid only her girls to prepare food and serve it to their siblings? Shouldn’t the Church Mother act as good as these earthly mothers?

Excommunications are actually getting the opposite result than they probably are meant to give. Trying to get rid of one after the other will only put this matter (women ordinations) even more on the agenda. It's so much better to communicate than to excommunicate!

I've read the most recent homily by your preacher, Fr. Raniero Cantalamessa. He speaks about women in it, like several times during the passed years, which I actually encouraged him to do when I once met him. I'm happy for this, because it's really needed. But I wish the urgent need for women in the heart of the Church would be as visible and clear. We need to hear the perspectives also of women in homilies. We need them serving at the Eucharistic table, as well as in the confessional. Many (both women and men) say it would be so much easier to confess if the priest was a woman... Both men and women are needed to make the priestly ministry as beautiful and complete as it's meant to be... Both reflect the image of God - together....

The wonderful Pope, John XXIII, didn't live long as a Pope, but long enough to initiate revival, inspired by the Holy Spirit.

I've heard that you attended the Council as one of its most brilliant progressive theologians... You quoted Karl Rahner (who btw has written at depth about the priest-poet, well worth reading), when he said something like: "The dogma is no package, well wrapped and tightly tied up, but an open window."

I wish I could reawaken some of that youthful glow within your heart, bring fresh air through the Vatican doors, and open all the windows widely... (Well, the risen Jesus knew how to walk also through closed doors, behind which frightened apostles were sitting...!)

Now it's time to listen in deep prayer to what the Holy Spirit is repeatedly saying to the Church at present. God is calling so many women to serve... Please, consider to receive and embrace this gift...! It's for the good of the whole Church, ultimately the whole world...

And please don't let my brother get excommunicated, or any other of my brothers and sisters who dare to say what they, and so many silent Catholics, actually think! Fr. Roy is just the kind of priest that is most appreciated and needed among the faithful!

As he has spoken courageously - I can't remain silent.

I love my Mother, the Church, and say all this out of love for her...

Catholicity is all about Communion and union, so when one limb is suffering - all the others are also suffering (if they're healthy and thus able to feel compassionate). I suffer immensely by the thought of others getting excommunicated. I've spent some sleepless nights now, praying about this, actualized by what Fr. Roy is going through. And led by holy inspiration, I got the idea to ask, like Maximiliam Kolbe, the Saint, who stood right in front of a man who is now in my parish and who witnessed his words: "may I take his place?"

I wish to stand in solidarity with all those who are excluded and marginalized in our society and in the Church, I think that's what being a Christian and following Jesus is about, to rejoice with those who rejoice, and cry with those who cry, to ultimately give up one's life, and everything that one holds most dear... And the Church is my life, my home, my everything... I would never want to be without the Eucharist - that would be to starve spiritually. I imagine it's pretty much the same for Fr. Roy. But if someone has to be sacrificed to keep up the present human rules and regulations, then don't excommunicate someone who is a "father" of many... You may punish me instead...

And by now you may perhaps wonder who I am... Maximiliam Kolbe got the same question. He answered: "I'm a Catholic priest."

And I'm just a simple Catholic lay person, an artist and theologian, a priest only at heart and not through ordination. I haven't broken any single Church rule, but I've spoken freely, by inspiration and out of conscience, when asked what I believe. I feel that unity among Christians and within the Catholic Church (in spite of different opinions - we share what is most important after all: our faith, a sacred gift from God), is part of my mission, and thus I find it very hard to stand injustice or prejudices. I wish to see a renewed Church where everyone is welcome, a Church where no one is shut out... And if someone is threatened to be excluded, I must stand up for him or her.

To something else - but still connected to this. I've heard that you love cats - we have that in common! As you might have noticed, they're very free and independent creatures. But they stay where they're given food and are treated well. They're also fascinated by prayer, and come and lay down purring in one's lap during silent prayer if one allows them to... A cat I know once ended up sitting and looking intensely at my icons... I wonder what he saw through those heavenly windows...

I've also heard that sheep need no fences, they stay where there's fresh water.

And we Christians, who are drawn to the Source of Life itself, who could draw us away from it? If there's love in the Church - and Love has indeed its dwelling place among us - then there's no need for fences...

God gives us this beautiful call to freedom, and invites us to use all our gifts and talents. The Gospel yesterday speaks about these talents - everyone’s talents need to be recognized and developed. Also those of women with a call to serve. Where else should we go? Which other source should we drink from? Is it really right of the Church to bury our gifts....?

If theology at some point turns out not to correspond with what we know about God - it needs to be reconsidered and eventually rewritten. I’ve studied all the arguments against women ordinations in detail, and I’ve found that none of them is solid enough to build any teachings upon. It’s rather the opposite way - they all fall down like a pile of cards if they’re slightly touched. I thus hope you will welcome and reopen theological discussions about this in the Vatican, through inviting theologians from all over the world who has studied the question at depth - both women and men, and both those who based on their studies are positive to change, and those who aren’t, and they should all have the right to speak and vote…

I'll end this letter by a poem that I dedicated to the previous Archbishop of St. Louis, Raymond Burke when he excommunicated my sister in Christ, Sr. Louise Lears, whom I don't know in person either (but, as you know, lives amazingly touches those of others also at a great distance). It somehow fits also in this sad situation.

With all due respect, much love in Christ, and with fervent prayers that you'll intervene to make a good and just decision regarding Fr. Roy...

Your little sister,

Charlotte Thérèse
(in Sweden)


~ Joyous criminals ~


If it's a crime to be convinced
that women may be ordained,
then I'm a criminal too,
and you'll have to put me in jail,
where I'd be accompanied
by numerous such convicts.


If it's a crime to attend
a woman's ordination,
then, please, take me to all
such crime scenes in the world,
so I may share that heavenly joy,
before you put on
dogmatic handcuffs
and striped chasubles
on all the attendants.


I'll then rejoice as an
unofficial prisoner chaplain
among my partners in crime.
We'll attend to those
who are innocently imprisoned,
by experts on Canon law.


And filled with God's grace
we'll sing all night long
until the prison gates
are opened by angels
so we may march out
on the bright fields of freedom,
still joyfully singing,
since God gave us a sign
that even the blind could see.


S/He Who Is
is walking with us


***

Update:

I've now written another letter to the Pope - about Church renewal.

Read more...

måndag 17 november 2008

Testar Google Chrome...


Och det var ju kul... :-)


Både gamla bloggen och den nya visas som de ska. 

Och så är det inte så mycket tjafs i browsern, utan bara det som verkligen behövs.

Och så går saker lite mindre i sloooooow mooooootion...

Vad säger ni andra som har testat den? Använder ni den mest numera, eller någon annan browser?

Read more...

Den som väntar på något gott....

Om ni undrar varför det är lite tyst här i bloggen för närvarande så beror det på att all ledig tid de senaste dagarna (och nätterna) har gått åt till att skriva ett brev till Påven, angående Fr. Roy och frågan om prästvigning av katolska kvinnor.

Jag kommer sannolikt att publicera brevet i bloggen efter att det är ivägsänt.

Håll utkik... ;-)

Read more...

lördag 15 november 2008

Roman Catholic Womenpriests 2002-2008

Det har nu gjorts en video om deras ganska så korta men händelserika historia hittills.

Här är kortversionen på 16 minuter (tyvärr stannar den mitt i Fr. Roy Bourgeois predikan).

Se därför gärna den längre versionen på 28 minuter, för hans predikan är det absolut bästa i videon!

Det är fortfarande några dar kvar tills han blir exkommunicerad - så än finns det en chans att skriva till påven eller någon av de andra som beslutar om det.

Read more...

fredag 14 november 2008

Bibelblogg - talenter

Veckans bibelblogg handlar om talenter - dåtidens mynt. Liknelsen brukar ofta tolkas som att det handlar om talanger - inte pengar. Vad gör vi av de gåvor vi fått? Än mer aktuell apropå exkommuniceringar och andra utestängningar känns frågan: vad gör vi om andra (i Kyrkan) hindrar oss från att använda våra talenter?

***

Matt 25:14-30


Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån. Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och gjorde affärer med dem så att han tjänade fem till. Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop och gömde sin herres pengar.

Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde redovisning av dem. Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: "Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat." Hans herre sade: "Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre."

Den som hade fått två talenter kom fram och sade: "Herre, du gav mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat." Hans herre sade: "Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre."

Den som hade fått en enda talent steg också fram. "Herre", sade han, "jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd och gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt." Hans herre svarade honom: "Du är en slö och dålig tjänare, du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när jag kom. Ta nu ifrån honom talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute." Där skall man gråta och skära tänder.

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

torsdag 13 november 2008

Ulf Ekman om katolikbråk

Inte inomkatolskt bråk alltså - utan andra kristnas bråkande med katoliker...

Han skrev kort om det, och om sin förändrade syn på det katolska, i Världen idag nyligen:

"Den senaste tiden har det börjat bråkas med katoliker på ett sätt som inte förekommit i vårt land på länge. Naturligtvis kan man hävda att man har rätt att få lufta sina åsikter, men många av dessa åsikter är nog tyvärr inget annat än gamla och väl permanentade fördomar. Det har varit obehagligt att höra vissa predikanter som med skärpa hävdat att katoliker inte är kristna och inte vill ge något hopp för den kyrkan över huvud taget. När man sedan talar vidare märker man att många aldrig ens varit i kontakt med eller utvecklat relationer med katoliker. En del har bara sett katoliker på vykort.

För min egen del har jag upplevt både starka tilltal från Herren angående fördjupad enhet med hela Kristi kropp och en utmaning att ändra mig när det gäller slentrianuppfattningar jag burit på. En hel del av dessa uppfattningar visade sig vara inte speciellt väl grundade utan sådant jag övertagit från de andliga sammanhang jag vuxit upp i. Så är det nog med många av oss, även om vi inte alltid vill tillstå det.

/.../

Vad har vi då gemensamt? Här är några saker: För det första har vi Bibeln gemensamt. Utan den katolska kyrkans arbete att samla, förvalta och beskydda Skrifterna i vår tidiga historia, hade vi stått oss slätt. För det andra står varje evangelisk kristen i skuld till katolikerna för definitionen av de grundläggande dogmerna som vi delar med dem. För de tredje delar vi den traditionella kristna moralen och etiken. För det fjärde delar vi den karismatiska erfarenheten av den helige Ande med cirka 120 miljoner karismatiska katoliker. Så nog har vi mycket gemensamt."

Där kom alltså ett delsvar på frågorna som ställdes i kommentarerna till ett annat inlägg nyligen. Ulf har också skrivit lite om det i sin blogg. Däremot har jag fortfarande inte fått svar på mailen om detta vare sig från honom själv eller från någon annan från Livets Ord. Hoppas fortfarande att någon representant därifrån vill skriva lite mer om ämnet här.

Vad gäller de två första gemensamma punkterna så är det väl mer korrekt att säga att det är den ännu odelade kyrkan som åstadkom detta (d.v.s. den som idag är uppsplittrad i de ortodoxa och katolska kyrkorna). Men visst har vi alla mycket gemensamt! Det har jag själv sedan länge tagit fasta på. Och utan alla de olika kristna accenterna skulle kyrkan förlora massor. Det är inte bara katoliker som har något att bidra med till enheten... Splittringen har inte bara varit av ondo, den har också medfört nya upptäckter, andra betoningar.

Men innan vi når fram till en mer fullständig enhet så är det tydligt att det finns många fördomsmurar som behöver raseras. Katolikskräckens tid är visst inte förbi... ;-)

Hoppas kunna bidra till en mer rättvisande bild av katolsk tro/lära här.

Read more...

onsdag 12 november 2008

Katolsk frågelåda

Surfar ibland omkring mellan olika bloggar. Finner tyvärr ofta inlägg och/eller kommentarer som visar på grova missuppfattningar av katolsk tro/lära - och kritiken som brukar följa bygger på missuppfattningarna, inte på vad kyrkan står för.

Så för att ge alla, som verkligen vill veta vad katolsk tro/lära egentligen handlar om, chansen att fråga katoliker om det direkt, så öppnar jag detta inlägg - i hopp om att det kan leda till goda samtal.

Hoppas att både katoliker och frågeställare från olika håll vill delta.

Jag ber att alla använder sitt namn (åtminstone förnamn), eftersom det brukar leda till trevligare och tydligare samtal (utan sammanblandningar mellan olika anonyma röster), samt att alla visar respekt för varandras tro.

Ordet är annars fritt....

Read more...

Tro, lära eller ordning?

Det brukar ofta bli en rejäl sammanblandning mellan dessa begrepp, vilket försvårar teologiska samtal.

Så jag tänkte komma med ett par definitioner för att särskilja dem mer tydligt, och förhoppningsvis underlätta framtida resonemang. Det följande utgår från katolska sammanhang, men är förmodligen tillämpbart även på annat håll, med andra exempel.

Trosfrågor: det som har specifikt med tron att göra, det som i den tidiga kyrkan har utformats till trosbekännelser (den apostoliska/nicenska). Frågor som handlar om t.ex. Treenigheten/Kristi natur. De delas av majoriteten kristna och är av sådan vikt att de anses vara i princip oföränderliga. De utgör själva grunden.

Lärofrågor: kyrkans uttolkning av det Jesus sa och gjorde (dit bör man inte räkna sånt han inte sa eller gjorde, så som görs i stor utsträckning), dogmer (som instiftats efter kyrkans splittring, och som inte alla kristna delar), sakramentens existens och antal. Dessa frågor har utvecklats och vissa av dem fortsätter att utvecklas med tiden, och justeras om/när det behövs, utifrån större insikt om vad Jesus menade. De är inte oföränderliga, men svårföränderliga.

Ordningsfrågor: kyrkans tillämpning av läran i praktiken. Sakramentsförvaltning, liturgiska föreskrifter, vilka som får vigas till ämbeten eller ingå äktenskap, celibat för präster, hur man väljer biskopar, påvar etc. Hur kyrkan styrs/leds. Dessa frågor är de som är lättast för kyrkan att ändra eftersom de har med struktur, organisation och invana tänkesätt (traditioner) att göra. De berör inte själva tron på Gud, och ingår inte som absolut nödvändiga beståndsdelar i läran. Det som fungerade på 300-talet eller 1800-talet eftersom det vilade på ett specifikt synsätt kanske inte längre är aktuellt... Hänsyn bör också tas till kulturella skillnader - inkulturation.

Read more...

Ska han exkommuniceras för att han följer sitt samvete...?

En präst som deltog vid vigningen av en katolsk kvinna i augusti hotas nu av exkommunicering.

Nedan är ett utdrag ur ett brev han skrev som svar till Vatikanen (läs hela brevet via länken ovan).

Lustigt nog tar det upp samma saker som jag skrev om i inlägget om diskriminering här om dagen.

Får se om Vatikanen tänker offra ännu en fantastisk präst som säger precis det rätta.... Han kommer säkert till nytta på annat håll om det blir så...

Tack, Gud, för att några präster modigt följer sitt samvete - ge oss fler sådana, så att det kan bli förändring snart! Vatikanen kan inte gärna exkommunicera alla som tycker så här om det inte ska bli akut prästbrist i så gott som hela världen.

Dags att demonstrera globalt?!?

Rösta åtminstone i enkäten intill, ifall du inte redan har gjort det!

Uppdatering: längst ner finns nu adresser man kan skriva till ifall man tycker att det är fel att Fr. Roy exkommuniceras.

***

"TO THE CONGREGATION FOR THE DOCTRINE OF THE FAITH, THE VATICAN

I was very saddened by your letter dated October 21, 2008, giving me 30 days to recant my belief and public statements that support the ordination of women in our Church, or I will be excommunicated.

I have been a Catholic priest for 36 years and have a deep love for my Church and ministry.

When I was a young man in the military, I felt God was calling me to the priesthood. I entered Maryknoll and was ordained in 1972.

Over the years I have met a number of women in our Church who, like me, feel called by God to the priesthood. You, our Church leaders at the Vatican, tell us that women cannot be ordained.

With all due respect, I believe our Catholic Church’s teaching on this issue is wrong and does not stand up to scrutiny. A 1976 report by the Pontifical Biblical Commission supports the research of Scripture scholars, canon lawyers and many faithful Catholics who have studied and pondered the Scriptures and have concluded that there is no justification in the Bible for excluding women from the priesthood.

As people of faith, we profess that the invitation to the ministry of priesthood comes from God. We profess that God is the Source of life and created men and women of equal stature and dignity. The current Catholic Church doctrine on the ordination of women implies our loving and all-powerful God, Creator of heaven and earth, somehow cannot empower a woman to be a priest.

Women in our Church are telling us that God is calling them to the priesthood. Who are we, as men, to say to women, “Our call is valid, but yours is not.” Who are we to tamper with God’s call?

Sexism, like racism, is a sin. And no matter how hard or how long we may try to justify discrimination, in the end, it is always immoral.

/.../

Conscience is very sacred. Conscience gives us a sense of right and wrong and urges us to do the right thing. Conscience is what compelled Franz Jagerstatter, a humble Austrian farmer, husband and father of four young children, to refuse to join Hitler’s army, which led to his execution. Conscience is what compelled Rosa Parks to say she could no longer sit in the back of the bus. Conscience is what compels women in our Church to say they cannot be silent and deny their call from God to the priesthood. Conscience is what compelled my dear mother and father, now 95, to always strive to do the right things as faithful Catholics raising four children. And after much prayer, reflection and discernment, it is my conscience that compels me to do the right thing. I cannot recant my belief and public statements that support the ordination of women in our Church.

/.../

Silence is the voice of complicity. Therefore, I call on all Catholics, fellow priests, bishops, Pope Benedict XVI and all Church leaders at the Vatican, to speak loudly on this grave injustice of excluding women from the priesthood."

***

Och följande svarar de vigda kvinnorna på beskedet från Vatikanen:


PRESS RELEASE

Roman Catholic Womenpriests Challenge Vatican on Threat to Excommunicate Fr. Roy Bourgeois

Nov. 11, 2008

Contacts:
Janice Sevre-Duszynska 859-684-4247 or 859-317-8325
Bridget Mary Meehan, RCWP Media Spokesperson USA 703-283-2929

Roman Catholic Womenpriests stands in solidarity with Maryknoll priest Roy Bourgeois who has been threatened by the Vatican for participating in the ordination Mass of Janice Sevre-Duszynska on August 9th in Lexington, KY, and for giving a homily in support of of women priests. We condemn this action by the Vatican as a blatant abuse of power. We thank Rev. Roy Bourgeois for his prophetic action and urge our fellow priests and bishops to follow his lead and to participate in future ordinations of Roman Catholic Womenpriests. We reaffirm that Christ calls us to liberation, not fear of Vatican reprisals. Therefore, at this sacred moment, we ask priests and members of religious communities to end their silence by speaking truth to power in support of Fr. Roy and women priests. Sign the statement/petition that Women's Ordination Conference and Call to Action are circulating.

For 36 years Fr. Roy, 69, has been a Maryknoll Missionary priest. Members of this community are known worldwide for their work with those who suffer and for identifying root causes of social, economic, structural or systemic injustice. Vietnam veteran, Purple Heart recipient and torture survivor, Fr. Roy is the founder of the School of the Americas Watch, the group which protests the training of Latin American soldiers at the U.S. Army School of the Americas. "The SOA is about men in Latin America who abuse their power in order to control the lives of others," said Fr. Roy in his homily at the ordination Mass in Lexington. "They cause people to suffer and are seen as bullies." Each year in November, the weekend before Thanksgiving, tens of thousands of peacemakers gather at Ft. Benning, Georgia to speak out for justice and to take a stand against the SOA and the foreign policy that this shameful institution represents.

Said Fr. Roy in his homily: "Just as soldiers in Latin America abuse their power and control others, it saddens me to see the hierarchy of our church abusing their power and causing so much suffering among women. Jesus was a healer, a peacemaker, who called everyone into the circle as equals."

Roman Catholic Womenpriests ask the Vatican Curia to examine their consciences:

--Why do you excommunicate women who honor their call to the priesthood, and, in the case of Fr. Roy, the men who support them, but not the priests and bishops who have perpetrated sexual abuse of children?
--Why do you not honor the sensus fidelum -- the voice of the community -- when over 70% of Catholics in the U.S. support women's ordination? (National Catholic Reporter poll)
--Why do you continue to deny the documented archaeological evidence that supports the spiritual leadership of women as deaconesses, priests and bishops for the first 1200 years of Church history?
--Why do you blaspheme Jesus, who treated women as disciples and equals?
--Why do you continue to value Canon Law over the Spirit's sign of the times?
--Why are you afraid to dialogue with us?

Roman Catholic Womenpriests walk in solidarity with Fr. Roy, with Mary of Magdala, the Samaritan woman, Phoebe the deacon, Prisca and Aquila, Priscilla, Bishops Theodora and Brigit and the men and women disiciples of Jesus throughout the ages. Roman Catholic Womenpriests walk in solidarity with Joan of Arc who was executed with the approval of the Church, and centuries later canonized a saint. Roman Catholic Womenpriests walk in solidarity with all who disobey an unjust law. As St. Augustine taught us: “An unjust law is no law at all."

Roman Catholic Womenpriests asks Catholics to:

-- recognize the connections between sexism and violence, sexism and racism, sexism and militarism, and sexism and nationalism.
-- make the connections between lack of feminine images of God and women's suffering in the world.
-- resist the abuse of power by the Vatican by taking a stand for justice (i.e., withdrawing financial support of the Church).
-- empower themselves by organizing to restructure the Church.

Roman Catholic Womenpriests is committed to a grassroots discipleship of equals where all are welcome at the table.

***

Vill du agera på något sätt? Skriv då till någon/några av dessa adresser (det är hans advokat som har skickat dem och bett att de ska spridas):

ACTIONS TO SUPPORT - Rev. Roy Bourgeois - 11/08

Some have asked for addresses to write their support of Fr. Roy and
to ask that he not be excommunicated. Petitions are also appropriate.

Please write or fax or email to Pope Benedict XVI, and/or the Pope’s
Ambassador to the U.S.,
the Apostolic Nuncio, and/or the Congregation for Doctrine of Faith, the group
that is moving toward excommunication of Fr. Roy Bourgeois, and/or The leaders
of the Maryknoll Order. Their addresses
are below.

Please send a cc of any message or petitions you send to:
Bill Quigley – Attorney for Fr. Roy
7214 St. Charles Avenue, Box 902
New Orleans, LA 70118 or
duprestars@yahoo. com

ADDRESSES TO WRITE:

Pietro Sambi, Apostolic Nuncio
3339 Massachusetts Avenue, N.W, Washington, DC, USA
Telephone: (202) 333-7121
Fax: 337-4036

Pope Benedict XVI
00120 Via del Pellegrino
Citta del Vaticano, Europe
The Pope’s email address (for English correspondence) is: benedictxvi@ vatican.va
FAX from USA:
011-39-06698- 85378

Congregation for Doctrine of Faith
Piazza del S. Uffizio, 11, 00193 Roma, Italy
Telephone: 06.69.88.33. 57; 06.69.88.34. 13
Fax: 06.69.88.34. 09

Superior General, John Sivalon at jsivalon@maryknoll. org
and to the three-member Maryknoll Council at
mklcouncil@maryknol l.org and/or fax to 914-944-3600
Write to: Maryknoll Council P.O. Box 303 Maryknoll, NY 10545

Again, please send a cc of your message to
Bill Quigley – Attorney for Fr. Roy
7214 St. Charles Avenue, Box 902
New Orleans, LA 70118
duprestars@yahoo. com __._,_.___

Read more...

tisdag 11 november 2008

Baktankar - och resultatet av dem


Går ganska ofta i "baktankar" numera, eftersom jag i princip har slutat köpa bröd, och alltså måste baka själv...

Prövade först med ett solrosbrödmix som man bara skulle blanda med jäst och vatten. Enkelt, och föredömligt få ingredienser. Å andra sidan var det mycket jäsning och annat mixtrande innan det var klart. Fick också plocka fram den stora tunga matberedaren ur skåpet för att slippa röra i 10 minuter. Resultatet var dock helt ok - om än bröden ganska snabbt blev torra. De räckte nästan två veckor (fryste in det ena).

Sen var brödet slut igen. Har två olika brödmix i skåpet. Det ena har stått där väldigt länge...

Men nu hade jag också fått ett sprillans nytt recept, så jag gav mig in på att göra allt från grunden. Kändes väldigt ambitiöst. Mycket ingredienser var det, och jag hade nästan inget av det hemma. De flesta förpackningarna finns med på bilden, men glömde margarin och ströbröd.

Viss skillnad jämfört med förra gången alltså...

Men fördelen var att detta gick ganska lätt att röra ihop utan maskinbökande, degen skulle inte heller jäsa, och det blev efter en bra stund i ugnen två fina mörka bröd. Det ska bli spännande att smaka på dem....

Någon som har något recept på gott bröd som du vill dela med dig av?

Read more...

måndag 10 november 2008

Fårfunderingar


Tänkte på hur får har det... Och det där med att Gud kallas för herde, och de som följer herden kallas för får. (Jesus kallas i och för sig även för Guds Lamm.)

Har aldrig egentligen gillat fårbenämningen av kristna. Får ses väl inte som så intelligenta djur precis? Och det verkar vara ett ganska enformigt liv. De äter gräs, går i skock och bräker. På ett litet inhägnat område.

Tänkte att de får som försiktigt håller sig i mitten av hagen förmodligen upplever det som att de har det bra - de ser inte vad som finns vid kanterna. De ser inte staketet - och än mindre vad som finns på andra sidan av det.

Men de får som är lite mer äventyrliga utforskar hela hagen. De kommer snart till staketet, tittar igenom det, och blir kanske frustrerade över att det är så trångt i hagen, och att de inte kan gå ut till det grönare obetade gräset där.

Om de skulle lyckas krångla sig igenom vill de sannolikt inte tillbaka till inhägnaden igen.

Livet där utanför är mycket roligare. Men också farligare. Staketet är samtidigt ett skydd mot rovdjur.

Så den djupaste fårfrågan är: hur tungt väger friheten jämfört med tryggheten?

***

Fotnot: några filmer om Shaun the Sheep väntar ännu på att bli tittade på....

Och nu har några ulliga små dunbollar till blåmesungar just hittat till den andra talgbollen för i vinter, så det är lite svårt att koncentrera sig på andra djur.

Read more...

Ny enkät - vigning av katolska kvinnor

Så var det dags för en ny snabbfråga. Enkäten pågår fram till 1:a advent. Missa inte att rösta!

Read more...

söndag 9 november 2008

Jewish poem

Tallit katan
embracing me
soul and body
tzitzit dancing
on the wind

Four seasons, four directions
four levels
of unveiling
Torah
all HaShem

kippah crowning
my
head
doorway of the Shechina
Shabbos bride

Lekh l'cha
get out of yourself
let go of your delusions
your attachments

find shalom
in
ME

dance with

the Beloved
which is G!d
GO DEEP

As you daven
your soul
does the
hora

as it grows more deeply
in the heart
of HaShem
for they are
one and the same

is this not
JOY
?


--
@Yosef Atzulit NurWasi Lopez-Hineynu
tallit katan is the garment observant Jewish men wear that contain fringes (tzitzit) on the corners. This is worn at all times
and while the bulk of the garment (like an undershirt) is under clothes, the fringes are worn on the outside
"HaShem" means
"the Name" referring to G!d
Lekh l'cha is HaShem's command to Abraham to leave the land of his ancestors
the hora is a Jewish celebratory circle dance
kippah is synonomous with yarmulke (traditional head covering, which I wear)

Read more...

lördag 8 november 2008

Jag är 53% pingstvän...

Nu blir min pappa glad.... Jag är pingstvän till lite mer än 50 %... Borde kanske ändra mitt svar i enkäten intill... ;-)

Fast grejen är att testet liksom inte var utformat för att man skulle kunna bli t.ex. katolik. För mycket av det jag kryssade i handlade om katolska engagemang, samt ekumeniska Taizémöten, etc.

Men ändå... Tack Johanna, för inspiration till en stunds underhållning!

Här kan den som vill göra testet. Hur mycket pingstvän är du? Nån katolik som får högre procentsats än jag?

***

Grattis

Du har nu testats enligt pingststandard:
PUSS:9004-7 "Pingsttest Utan Seriöst Syfte"

resultatet blev 53% pingstvän och du klassas som "Kristen"

guds rika välsingnelse önskar, Markus, Tabina, Simon och Cecilie

Read more...

Diskriminerande att inte viga kvinnor?

Jag har tidigare oftast undvikit denna vinkling av frågan. Har inte riktigt tyckt att det passar in - för det handlar ju först och främst, och djupast sett, om en kallelse. Men har ofta tänkt tanken att det diskriminerande ligger i att kvinnor inte ens får pröva sin kallelse - inte i något slags "rättighet" att vigas.

Så läste jag en artikel av John Wijngaards som förtydligade situationen, och även kom med intressanta uppgifter om hur en ordenssyster blev bemött när hon tog upp frågan med förre påven.

Visst handlar det om diskriminering! Där skulden dessutom läggs på Gud!

***

"Whatever excuses or legal loopholes traditionalists may resort to, in the world of tomorrow an exclusively male priesthood will appear a discriminatory anachronism.

This has been pointed out to Rome repeatedly. The most celebrated case was Sister Theresa Kane's intervention to John Paul II in October 1979. As president of the Leadership Conference of Women Religious, she addressed the Holy Father during his visit to Washington. She said:

‘As women, we have heard the powerful messages of our Church professing dignity and reverence for all persons. As women, we have pondered upon these words. Our contemplation leads us to state that the Church in its struggle to be faithful to its call for reverence and dignity for all persons must respond by providing the possibility of women as persons being included in all ministries of our Church’.Origins 18 October 1979, p. 285.

The Pope refused to enter into dialogue. Even in subsequent years various attempts by Sister Kane to obtain an interview with the Holy Father failed. The Vatican version of the incident was that she had overstepped her limits.
But the enormous publicity given to the event by the world media and the wide support she received, show that she had expressed something many Catholic women feel: 'the Church treats us unjustly.'

When I wrote Did Christ Rule out Women Priests? in 1976, I reflected on the question of equal rights. I decided not to bring them into the discussion. I wanted to meet Rome on its own theological ground. I also felt uneasy about associating ordination and rights. I felt and still feel that a person should be called to the ministry - called that is by the community, the Church. No one can claim the 'right' to be ordained. But I have now come to
see that 'rights' do come in from another angle.

It is one thing to hold that no individual has the right to be ordained, quite another to refuse ordination because he or she belongs to a particular group, class or nation. Should we not speak of discrimination if all Chinese, all Mexicans, all New Zealanders were excluded from the priestly ministry simply because they belong to those nations? Excluding women because they are women is a similar act of discrimination.

/.../

Pretending there is no discrimination ‘because it was Christ's will’, does no more than shift the blame on Christ. He is then presented as one of the worst discriminators in the history of the world - one of the worst as it
victimises so many people and as it deprives them of such deep spiritual values."

Läs hela artikeln här.

Read more...

fredag 7 november 2008

Gåvokvävande strukturer

Maria (som egentligen heter något annat) berättar det följande, som ett exempel på hur maktmissbruk och ett kvävande av gåvor förekommer inom kyrkan. Samtliga inblandade personer är anonymiserade, eftersom det inte är dem hon vill åt personligen genom att berätta detta, utan strukturerna som tillåter att sånt här sker.

Maria är katolik sedan ganska många år tillbaka, hon har en teologisk utbildning, och tillhör en församling i en stor stad. Kursen som det handlar om utannonseras öppet i söndagens högmässa med orden att alla intresserade är välkomna att vara med.

Om någon tycker sig känna igen personerna eller församlingen i fråga så ber jag er att inte nämna det i kommentarerna.

***

"Jag ville vara med på konvertitkursen eftersom jag är nyfiken på hur katolsk tro lärs ut nuförtiden, och skulle vilja höra vad konvertiterna har för frågor. Jag har själv aldrig gått kursen, utan upptogs efter en tids samtal med en präst, så även av den anledningen tyckte jag att det var fint att få vara med.

Först välkomnades jag till kursen, var med bland de andra och lyssnade på föredragen. Det var en stor spännvidd bland deltagarna - från forskare i teologi till en luthersk präst, några frikyrkliga och en tidigare muslim. Några i gruppen var redan katoliker, andra var intresserade av att kanske konvertera. Det var givande möten, där jag påmindes om hur det var att vara konvertit, samt även fick svar på ett par saker som jag undrade över.

Förra gången delades vi upp i två grupper som skulle samtala efter föredragen. Vi presenterade oss kort. Jag skämtade i den lilla gruppen (liksom alldeles i början i den stora) genom att säga att jag gör en "sociologisk undersökning" av hur katolsk tro lärs ut (nämnde bara en av anledningarna alltså). De andra skrattade åt skämtet. Alla utom samtalsledaren som blev märkbart förnärmad. Hon sa att hon inte tyckte att det var lämpligt, utan föredrog att jag skulle delta i samtalet. Naturligtvis var detta min intention... Vilket jag också gjorde. Så till den grad att jag svarade på en eller ett par frågor från konvertiterna som samtalsledaren inte kunde svara på.

När vi skulle samlas nästa gång kom prästen rusande efter föredraget medan jag var på väg till samlingssalen där gruppen skulle träffas (denna gång träffades hela gruppen samlad), han bad mig att istället gå och hjälpa en syster som skulle guida i kyrkan för dem som inte hade varit med på det tidigare. Jag undrade vad systern behövde hjälp med, för det var ju något som hon ofta brukade göra själv. Han hade inget svar på det, utan fick till slut säga som det var - att samtalsledaren inte ville att jag är med på samlingen. Hon hade bl.a. känt sig osäker i min närvaro eftersom jag kan "för mycket" teologi. När jag förklarade att hennes reaktion till stor del måste ha berott på det där skämtet som hon uppenbarligen inte fattade (för jag var ju långt ifrån den enda som var teologiskt utbildad i gruppen), så lovade han att tala med henne - det skulle ordna sig - men just denna kväll kunde jag inte vara med eftersom han hade lovat henne det. Gick hem, kände mig väldigt ledsen över det som hänt... Inte minst över att samtalsledaren hade gått bakom ryggen på mig. Varför kom hon inte och pratade direkt med mig?

Dagen efter skrev jag till prästen och frågade om han hade talat med samtalsledaren så att missförståndet var uppklarat. Han svarade inte på det. Utan skrev istället bl.a.: "du har ju inte fått uppdraget att leda en grupp, ingen annan utan ett sådant uppdrag har heller kommit på tanken att dyka upp - jag vet inte ens om du uttryckt en önskan att få vara ledare?" Nej, det hade jag inte gjort. Jag undrade varför han tog upp det. Jag kom ju bara som en vanlig deltagare. Men när jag tänkte efter: hade någon frågat mig så skulle jag nog inte ha haft något emot att ha hand om en grupp, eftersom jag kände att jag verkligen trivdes bra bland konvertiterna och inspirerades av deras funderingar.

Dagen efter detta hade det plötsligt kommit till regler för vilka som fick gå kursen:

"Poängen är att kursen har utnämnda ledare, ingen kan på egen hand komma som deltagare eller ledare. Redan rummets storlek och de många deltagarna gör att andra än de som vill konvertera/är nyfikna inte är välkomna. Flera ur förra årets konvertitkurs har bett att få komma också detta år, av platsbrist har jag tvingats säga nej."

"Ledningsgruppen har flera gånger tagit upp din närvaro och funderat över den."

"Du är den ende katolske deltagaren som utan att vara ombedd kommer, naturligtvis kan du då inte ställa krav, ansvarigas ord gäller. En fullständig självklarhet kan tyckas. Jag förstår inte hur du kan tycka detta är konstigt. I vilken grupp kan man bara dyka upp och kräva att få vara med?"

"Ledningsgruppen har genom samtal kommit överens om att tillämpa dessa striktare regler"

Det som från början blev till ett ganska absurt men tillfälligt beslut för en kväll hade plötsligt permanentats. Och i sina ansträngningar att skapa regler som uteslöt mig har de verkligen målat in sig i ett hörn. För ska de följa sina nya regler så måste de också neka flera av de befintliga deltagarna från att vara med.

Det hela är fullt av dåliga ursäkter.

Om den lilla lokalen är ett problem så finns det gott om större rum i kyrkobyggnaden som står tomma vid den tiden. Ingen behöver nekas att närvara av den anledningen.

Och om samtalsledarna är osäkra på sin uppgift, om de inte kan hantera att någon annan kan mer än de (borde de inte vara glada över att konvertiterna får svar på sina frågor, oavsett vem det är som svarar?), eller om de upplever att grupperna är för stora, så finns det bra lösningar även på det. I församlingen finns många personer som har en lämplig utbildning för att leda grupperna. Varför väljs då sådana vars enda kvalifikation tycks vara att de själva (i ett fall relativt nyligen) har konverterat? Bör man inte sträva efter en högklassig undervisning av eventuella blivande katoliker?

Är det så här man tar vara på församlingsmedlemmarnas gåvor/talanger? Och är det verkligen på detta sätt som man ska utöva makt i en kyrka?

Jag fick som synes en studie i hur katolska kyrkan fungerar, när den inte fungerar på ett bra sätt, snarare än av hur tron lärs ut. Men det var också väldigt lärorikt.

Ni som funderar på att konvertera - tänk efter två gånger - det är denna struktur ni kommer att hamna i....

Jag önskar er allt gott på er väg och hoppas vi kan hålla kontakten trots att jag inte får vara med på kursen längre. "

Read more...

Bibelblogg - den dubbla strömmen

Veckans text handlar om det som i tidigare översättningar kallas "den dubbla strömmen". Här är det inte översatt så - så läs gärna en annan översättning också. Tycker att nånting har gått förlorat i den här översättningen faktiskt (om det nu inte är så att det är det följande som faktiskt står i den hebreiska texten). Tänkte att vi kunde fundera över bl.a. detta lite kryptiska uttryck - en eventuell dubbel ström är något annat än en vanlig flod.

Vad handlar texten om...? Tankar?

***

Hes 47:1-2, 8-9, 12

Han [Herren] förde mig tillbaka till templets ingång. Då såg jag vatten tränga fram under tröskeln och rinna österut. Templets framsida vette åt öster. Vattnet kom från höger sida av templet och rann söder om altaret. Han förde mig ut genom norra porten och lät mig sedan följa utsidan fram till porten mot öster. Där flödade vattnet fram på höger sida. Han sade till mig: "Detta vatten flyter genom landet österut, strömmar ner i Jordandalen och rinner sedan ut i havet, så att det salta vattnet där blir friskt. Där floden rinner ut skall det vimla av liv i vattnet, fisk skall finnas i överflöd. Där detta vatten rinner ut blir allt vatten friskt. Där floden rinner ut kan allt leva. Längs floden, utmed båda stränderna, skall alla slags fruktträd växa. Deras blad skall inte vissna och deras frukt aldrig ta slut. Varje månad bär de ny frukt, ty de får sitt vatten från helgedomen. Deras frukt skall ge föda och deras blad läkedom."

***

Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

Svavelosande om kyrkorna i Sverige

Det är sällan jag blir mållös - men efter att ha läst denna artikel, som jag hittade av en slump när jag googlade efter något helt annat, är det bra nära...

Nedan några utdrag.

***

The [...] Catholic bishop in Sweden some years back rejected Sten Sandmark's desire to be Catholic in favor of ecumenism. How do you view this bishop now that you are Catholic, and what do you think of ecumenism?

Well, about 12 years ago, five people went to the Catholic Bishop saying they wanted to be Catholic. He told us to "hold our horses," and said that we could be "Catholic in our hearts." The highest Catholic authority told us this, and hence we assumed this was a right thing to do. So instead of founding an Augustinian Catholic monastery, these five founded the monastery within the Lutheran Church. Some died, some left, so he was alone until I came almost three years ago.

So the only "support" the bishop gave us in becoming Catholic was sending a Christmas card every year.


That's very sad–to hear that some people wanted to become Catholic but were barred by those who should have welcomed them in. I'm sorry.

We had been studying Catholic doctrine, and we were afraid because we thought that "outside the Catholic Church there is no salvation"–and we did not want to be outside! But it seems that these Catholic bishops today think it's not true. It's a really strange behavior. There are 80,000 Catholics in Sweden; most of them are from the Eastern countries, but with a climate like this, of course there are no conversions.

/.../

We (Pastor Sandmark and myself) currently plan to be SSPX priests.

/.../

Yes, and he had a special devotion to Our Lady, as you mentioned earlier was so important to you.

Ah, yes, the love for Our Lady. There is not love anywhere in the Lutheran Church for Mary, a mother who takes care of her children. We have turned to her many times. Look, the history of our monastery is not isolated. To go back for a moment: do you know of Taizé?

Yes.

Taizé was like us, in a way. Some of them wanted to be Catholic, but they were told not to be, and so they made this weird, strange "protestant monastery." There are nine monasteries of the Lutheran Church in Sweden that wanted to become Catholic but were refused. There were more convents and monasteries in the Lutheran Church than the Catholic Church. It's crazy, right is wrong and wrong is right…
Well, it sounds like Sweden needs you…

Yes, hopefully I will have a chance to do go back. Two hundred years ago we sent missionaries to Africa, now Africa is sending "missionaries."

***

Tja, vad ska man säga....? Läs också det övriga. Jag tog inte med det värsta här. Det är så man blir mörkrädd....

Read more...

torsdag 6 november 2008

Traditionalism in absurdum

Igår hamnade jag på ett bostadsmöte för den lokala hyresgästföreningen. Minst sagt intressant.

Man kunde efter ett tag snarare tro att man hamnat på ett tidigt kyrkligt koncilium!

För det tog inte lång stund innan en fråga som tydligen var mycket brännande för några få kom upp: den heliga JULGRANSFRÅGAN. Saken är den att det tydligen alltid brukar finnas ett par granar utanför husen till jul, men att det i år inte skulle bli så, eftersom man hade beslutat om det på ett tidigare möte i våras, för att spara skog, elektricitet och 7.000 kronor. Istället skulle enkla ljusslingor om möjligt sättas upp i befintliga träd i området.

Nu invände någon högljutt att det inte var ett giltigt beslut eftersom inte samtliga hyresgäster hade röstat om det (d.v.s. hon menade att hon själv inte hade varit med när det röstats om det, för utan att blinka godkände hon alla gårdagens röstningsprocedurer - trots att bara en liten del av husens innevånare var representerade även denna gång).

Just julgransfrågan var alltså en öm punkt. Och den tog upp en mycket stor del av mötet. Trots att den inte fanns på dagordningen.

Traditionen kom snart upp som ett rykande argument. Eftersom det "alltid" funnits granar här - under alla de 25-30 år som ett par av de närvarande hade bott här - så måste det alltid göra det. Det var ju en världsvid tradition dessutom.... För att inte tala om alla ensamma och handikappade i området som nu inte skulle få se en gran här. [Som om granen skulle göra dem mindre ensamma...? Skulle de inte hellre uppskatta ett besök av en levande människa - istället för att påminnas om den gemenskap de saknar - genom den julgemenskapssymboliserande granen. Och hur ser alla områdets muslimer för övrigt på granfrågan? Tror de är i majoritet här, men tror inte att en enda var med på mötet.]

Det fanns även klagomål på förra årets granar, som inte hade varit vackra nog, utan sett ut mer som tallar än granar, och där belysningen satt enbart högst upp (p.g.a. sabotagerisken).

Granfrågan blev till slut såväl både högst komisk som högst infekterad. Och ljusslingeförnyarna, som jag anslöt mig till, och som var i stor majoritet, fick ge med sig för den lilla gruppen grantraditionalister. Styrelsen fick ta ett nytt beslut om att undersöka granmöjligheterna även för i år.

Även en traditionsenlig bussresa var en stund i hetluften. Var det verkligen försvarbart att några få skulle få använda upp alla husens gemensamma budget på det sättet? Så många ryms ju inte i en buss eller två. Men traditionen fick avgöra saken även här. 25.000 kronor sattes traditionsenligt av för ändamålet.

Det var verkligen svårt till sist att inte brista ut i ett stort gapskratt inför all denna strikta traditionalism... Det enda som höll mig tillbaka var att detta tyvärr alltför mycket påminner om hur det är i kyrkan. Och jag förstod hur det måste se ut för dem som står utanför....

Så länge det är så här behöver vi inte förvånas över att folk inte intresserar sig i högre grad för kristen tro....

Hade för övrigt ett djärvt förslag, som jag inte trodde skulle gå igenom i det av traditionalism överhettade rummet - eftersom det var ett alldeles nytt förslag - något som aldrig tidigare hade gjorts. En kulturell fest - med knytkalasbuffé och levande musik - från alla länder... Ett sätt att skapa större gemenskap i husen och en trevlig mötesplats för folk som inte annars träffar varandra.

För jag reagerade på att samtliga årligen återkommande aktiviteter i föreningen var anpassade enbart efter svenska traditioner (bl.a. surströmming och julgröt) - men i husen bor ju folk från alla världsdelar. Det märktes att det var en lite ovan tanke för en del: "hur ska vi komma i kontakt med sådana människor" var första invändningen. Som om de var några konstiga varelser från en annan planet. Men förslaget röstades snart igenom, och en liten budget fastslogs. Och jag lovade att hjälpa till med den "svåra" biten att nå "de där människorna".... Som katolik och flyktingvolontär är det ju just dem jag träffar mest hela tiden....

En ordentlig granbudget bakades för säkerhets skull också in innan mötet avslutades - både retroaktivt för i år och för nästa år.... :-)

Read more...

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP