Att vara sjuk i Sverige 2011

Fick ännu en berättelse ur verkliga livet...

***

"1973 fick jag min första diagnos, den innebar en dålig uthållighet i muskulaturen. Jag kunde inte utbilda mig till mitt drömjobb, damfrisörska, så jag skulle tänka om sa skolläkaren.... Ja, det vart många år med rehabilitering, arbetsprövningar, arbeten, utbildningar, omskolningar, sjukskrivningar. Men alltid, alltid har jag haft handläggare på FK som hjälpt mig, stöttat mig och följt upp mig, jag har ALDRIG lämnats utanför. Förrän nu...

Jag gick in i väggen hösten 2007, blev tvingad ut i så kallad sysselsättning innan jag var redo. Jag sa: jag VET när jag är redo, jag har gått igenom det här så många gånger. Handläggaren på FK sa nu till mig: DET ÄR INTE DU SOM BESTÄMMER, det gör vi och AF...

Jag åkte på ännu en ny utredning. Det blev 19 sidor i ett kompendium, där man bland annat kom fram till att jag var för sjuk för att arbeta, men att man skulle skicka mig till läkare som kunde ställa diagnos. Det hade nu tillkommit fler sjukdomar, som reumatism, tumörer, magproblem, depression... Diagnos ställdes i mars 2010; fettvävsreumatism, vilket inte går att behandla, det är smärtor man får lära sig leva med, koncentrationssvårigheter, extrem trötthet, knölar överallt i kroppen som vandrar och värker på olika ställen, ömhet i hela kroppen som gör att det är svårt med kläder, närhet, o.s.v. I juni 2010 ställde nästa diagnos: en elakartad tumör som ska opereras, en blodsjukdom som kan leda till blodcancer och en ny knöl i bröstet.

Det vart operation, och allt det här ledde till ett dåligt psyke - vem kan klara sig utan påverkat psyke med tre cancerdiagnoser och en reumatisk sjukdom? VEM STÅR PALL för det??? I den vevan dör också barnens far. Då uppmärksammas att dottern har ärvt min muskelsjukdom och dessutom ett hjärtfel. Och då börjar en utredning till angående ärftlighet. Man upptäcker att vi båda har Ehlers-Donlos syndrom.

Men FK anser ändå att jag ska arbetspröva och testas mot hela arbetsmarknaden, om jag ska arbeta så blir jag två veckor efter operation överlämnad till AF för att testa 3 månader. Det har nu gått 5 månader, jag lever på aktivitetsstöd med 0 % aktivitiet. Har inte fått pengar rätt en enda månad så jag har fått ångest av denna oro, nya knölar i bröstet och ska då helt plötsligt skaffa ett läkarutlåtande. Går till min nya familjeläkare, som knappt undersöker mig utan är mer mån om att det står rätt på läkarutlåtandet till FK.

FK har ännu inte fixat fram en handläggare åt mig, så nu sitter jag här med knölar i kroppen, kommer inte till sjukhus för jag får inget intyg om att jag behöver transport dit, bor flera mil från närmaste sjukhus. Vill jag ha ett läkarintyg så måste jag betala 600 kr, får jag inget läkarintyg så får jag ju inga pengar...

Vem vill drabbas av cancer? Förr sa man att det var väl det värsta man kunde råka ut för. Jag säger: näää det är det inte. Utan det är att bli så här illa behandlad när man har cancer och att man inte får hjälp idag när man behöver det. Jag vet alltså inte idag om jag blir sjukskriven eller utförsäkrad. Jag vet inte den 26 mars om jag har några pengar i slutet på mars till att betala min hyra. Jag vet inte var jag och mitt barn ska ta vägen idag, i Sverige 2011."