torsdag 5 mars 2009

Söndagsdygdiga surfare?

Bara jag som blir förvånad över detta?

För det blir jag verkligen. Saknar ord. Och det händer inte så ofta, som ni vet...

Fick ytterligare en illusion krossad...

Bläddrade vidare i dagens Dagen så här på kvällskvisten...

Det är så man inte kan tro att det är sant!

Och skulle jag själv t.ex. gå ut på nätet en gång i veckan (för att ge sken av att bli mer helig, host, host), skulle jag få sitta framför datorn flera dygn i sträck för att komma ikapp med det viktigaste...

Tror jag fortsätter att putsa på glorian i smyg istället för att "fasta" offentligt. De som gör det har ju "redan fått ut sin lön".

Och nej - det är inte det katolska som provocerar... Men visst kunde man önska sig lite mer inspirerande katolsk fasteläsning. Inte bara en massa egotrippat trams.

Litet tips till alla som gottar sig i olika utvalda självspäkningar under fastetiden och känner sig duktiga över att lyckas/alternativt misslyckade över att inte klara det:

Det är inte det du avstår från men hela tiden går och tänker på som gör skillnad - vad har du väl vunnit därigenom? Det gör dig bara fixerad vid dig själv och din egen förmåga/oförmåga.

Men
det som berövas dig mot din vilja, och som du accepterar - det får dig att växa, urholkas inuti - så Gud kan fylla tomrummet, och det gör så att dina medmänniskor får stort utrymme i ditt hjärta.

Nä, nu får det räcka med Dagenläsande för idag!

P.S. Glömde ju helt detta som jag hade tänkt skriva om redan i morse, innan mängder av annat kallade (på nätet för övrigt) - en bra sak fanns det i dagens Dagen - riktigt bra! Nu gör de som vi bloggare har gjort i alla tider - länkar till andra som skriver om samma sak - skickar iväg läsarna på vidare äventyr... Så de enkelt kan läsa om saker ur flera perspektiv. Bra!


***

Uppdatering:

Karin kommenterar fastebloggandet.

16 kommentarer:

Pekka S 6 mars 2009 10:41  

Det räcker inte med att kyrkan ville stoppa aborten. Nu vill de exkommunicera mamman och läkaren också.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7926694.stm

Charlotte Therese 6 mars 2009 10:49  

Blir fortfarande upprörd så snart jag tänker på det.

Inte nog med vad flickan har gått igenom redan alltså? Förmodligen fått hela sitt liv förstört...

Dubbelmoralen - nej, avsaknaden av allt vett och sans - är bara för mycket här...

Och förövaren får vara kvar, ostraffad (av kyrkan), förmodar jag?

Pekka S 6 mars 2009 11:11  

Jo, precis. Var är fördömandet av styvfadern som tydligen våldfört sig på flickan sedan hon var 6 år gammal? Kommer han att bli kvar i kyrkan? Räcker det med 10 Ave Maria för hans förlåtelse?

Du ska ha en stor eloge för din kritik. Den interna kritiken är den allra viktigaste. Har inte kommenterat på det innan, men jag har sett att du även kritiserat kyrkan gällande andra frågor. Sådant mod och fritänkande respekterar jag högt.

Charlotte Therese 6 mars 2009 11:28  

Uppenbarligen är han pedofil - eftersom han verkar ha utnyttjat båda fosterbarnen.

Blir också arg över ordvalet - man kallar 9-åringen för "kvinna" och resonerar om huruvida hon är stor nog för att kunna bära och föda fram två barn på en gång. Ordvalet rättfärdigar kanske i deras ögon den kliniska (läs: iskalla) bedömningen.

Föräldrar är inte menade att våldta sina barn!

Och barn är inte menade att föda barn!

Punkt, slut! Kunde man tycka.

Men nej, nu ska de som värnar om det oskyldiga barnet straffas.

Man talar om barnets ofödda barn som om de redan var födda.

Men tänker inte på att samtliga förmodligen hade dött om graviditeten hade fortskridit.

Och vilket liv hade de fått om de mot förmodan hade överlevt?

Som sagt, blir riktigt upprörd!

Mest över kyrkans agerande. De strör salt i såren.

Och ja, jag kritiserar saker när jag tycker att det är berättigat - oavsett vad det handlar om.

Kan inte bara se och sedan blunda, låtsas som ingenting, leva i en liten ombonad puppa, som de flesta verkar kunna göra för att urskulda sånt som inte är bra i kyrkan.

Då skulle jag inte vara sann. Inte kunna fortsätta vara katolik.

Charlotte Therese 6 mars 2009 11:36  

Hittade ännu en artikel - och info om ytterligare ett liknande fall, där en 11-åring är i sjunde månaden...

***

RIO DE JANEIRO — A Roman Catholic archbishop says the abortion of twins carried by a 9-year-old girl who allegedly was raped by her stepfather means excommunication for the girl's mother and her doctors.

Despite the nature of the case, the church had to hold its line against abortion, Archbishop Jose Cardoso Sobrinho said in an interview aired Thursday by Globo television.

"The law of God is higher than any human laws," he said. "When a human law — that is, a law enacted by human legislators — is against the law of God, that law has no value. The adults who approved, who carried out this abortion have incurred excommunication."

Health Minister Jose Gomes Temporao rebuked the archbishop, saying, "I'm shocked by two facts: by what happened to the girl and by the position of the archbishop, who in saying he defends life puts another at risk."

Abortion is generally illegal in Brazil, which is home to more Catholics than any other nation. But the procedure is allowed when the mother's life is in danger, when the fetus has no chance of survival or in rape cases where the woman has not passed her 20th week of pregnancy.

Doctors said the girl was 15 weeks pregnant when the abortion was performed Wednesday in the northeastern city of Recife, where Sobrinho is archbishop. Health officials said the life of the girl — who weighs 80 pounds — was in danger.


Related Stories

* 9-Year-Old Girl Carrying Twins Has Abortion Despite Objections From Catholic Church

The pregnancy was discovered last week when the girl fell ill and her mother took her to a clinic. The child then told officials she had been abused by her stepfather, who is in police custody.

A similar case in southern Brazil surfaced Thursday. Authorities in Rio Grande do Sul state told the O Globo newspaper that an 11-year-old girl allegedly raped by her stepfather is seven months pregnant.

The 51-year-old stepfather has been in jail since January while the girl is in a hospital for high risk pregnancies and apparently will not have an abortion.

sr. Carina 6 mars 2009 23:05  

Tänker på den där artikeln om porrsurfande... de som gjorde undersökningen drog möjligen inte slutsatsen att det kan finnas en koppling mellan surfandet och strängheten i ens samfunds morallära? Mormoner skall ju vara så fläckfria... undra på att de då söker sex i den anonyma cyberrymden där ingen kan se och döma... tror att man skulle kunna hitta massor av sexsurfare just i de hårdast hållna grupperna.

Vad gäller barn som blir gravida och sedan får kravet på sig av kyrkan att föda barnet, anser jag att kyrkan för länge sedan har spårat ur totalt. Morallära och dogmer är en sak - logik och mänskligt tänkande en annan. Men de törs väl inte ge sig in i en sådan tolkningssituation av rädsla för att behöva tillåta allt mer?

Barn skall inte utnyttjas sexuellt och de skall definitivt inte föda egna barn. Hur kan någon enda människa med normal intelligens stå upp och påstå något annat?

RKK får säga vad de vill - jag ber för att de där barnen skall skyddas från allt ont, även kyrkligt moraliserande!!!

Charlotte Therese 7 mars 2009 01:25  

Jo, så kan det nog vara - om nu statistiken är rättvisande - svårt att säga utan att veta så mycket om undersökningen.

Vad gäller flickan - kan bara hålla med dig - men det framgår nog redan av det jag skrivit.

Fick en sträng åthutning via mail för att jag tog upp det på annat håll. Det var inte ok att rikta kritik mot någon person (styvfadern) eller kyrka (den katolska)...

Pekka S 7 mars 2009 09:55  

Som sagt utmärkt att du "vågar" kritisera.

Har du möjligtvis tips på andra katolska bloggare som tar upp detta ämnet?

Charlotte Therese 7 mars 2009 11:46  

Tack!

Nej, har inte sett att någon annan katolik har tagit upp detta ämne.

Och jag vet inte om någon annan skulle uttala sig kritiskt.

Kan tänka mig att några rentav skulle försvara kyrkan - för det tycks ju vara så för en del: "katolska kyrkan har alltid rätt - även när det riktigt sticker i ögonen".

Jag förstår inte den attityden.

Är mer den som pekar på "kejsaren" i sagan som ibland står där helt utan kläder... Medan alla beundrar honom och smörar och smickrar.

Det är inte alls min grej.

Tycker jag att något är bra - då får det äkta beröm - tycker jag inte att något är bra så håller jag inte inne med det heller.

Zoltan 8 mars 2009 12:18  

Biskopen har nu backat och gör en halv pudel. All inblandade blir "förlåtna" om de ber om det.

Jag skrev ett inlägg (öppet brev) om detta, men ville vänta med publicering en stund, eftersom sista ordet inte var sagt.

Det är allt för enkelt att kasta första stenen - eller "skjuta från höften" som det heter nuförtiden.

Nu är det bara prestige som hindrar biskopen från att göra en riktig pudel, vilket han borde göra så offentligt och stort som möjligt.

Alla krafter borde inriktas på att trösta och hela familjen, om det alls går att hela en sådan familj.

"Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig,

jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.

Då kommer de rättfärdiga att fråga: 'Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka?

När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder?

Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig'?

Kungen skall svara dem: 'Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.'


Sedan skall han säga till dem som står till vänster: 'Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar.'"

Märkligt att en biskop står så långt från Kristus Jesus. Men, han är också bara en människa, som alla vi andra.

Låt oss be för biskopen, och för den drabbade familjen. De behöver det.

Charlotte Therese 9 mars 2009 14:30  

Tack för input, Zoltan!

Ja, låt oss be...

Särskilt för flickan.

Den Förlorade Sonen 9 mars 2009 21:55  

Jag undrar om ni som skrivit här förstår vad förlåtelse och försoning innebär? Förlåtelse i er värld verkar bara vara för de med de rätta åsikterna.
Hur får ni ihop det med kristen tro?

Dessutom vet ju alla att man inte kan bli förlåten något man inte ångrar.

Charlotte Therese 9 mars 2009 22:28  

Jag tror inte jag förstår din kommentar. Förtydliga gärna.

Det artikeln handlar om är ju hur kyrkan ytterligare ville straffa en flicka som redan farit mycket illa, genom att ge sig på dem som försökte hjälpa henne.

Vem är det som ska ångra sig?

Enligt min mening är det kyrkan som har gjort fel här. Men nu har de som sagt backat ett (halvt) steg.

Den Förlorade Sonen 10 mars 2009 19:53  

Kyrkan ville inte straffa utan bara visa på allvaret i att döda oskyldiga. Därför innebär att göra en kirurgisk abort eller att man medverkar till en sådan att man automatiskt exkommunicerar sig själv.
Flickan är ju inte skyldig själv på något sätt, hon var och är ett offer för vuxnas övergrepp både från fadern och ifråga om aborten, våld från de andra vuxna som vill verka stå på hennes sida.

Charlotte Therese 10 mars 2009 20:12  

Kyrkan framträdde så rått som det bara var möjligt - pastoralt sett.

I såna här extremfall tycks abort vara den enda rimliga och barmhärtiga lösningen för samtliga inblandade.

Fick just följande artikel - läs den gärna - länken fungerar inte för tillfället så jag klistrar in den i en separat kommentar.

Charlotte Therese 10 mars 2009 20:13  

Excommunicating the Victims

By Mary E. Hunt

Posted on March 10, 2009, Printed on March 10, 2009
http://www.religiondispatches.org/archive/humanrights/1206/

The Roman Catholic Church stooped to a new low just in time for International Women’s Day. On Wednesday, March 4, 2009, at 10:00 a.m., a nine-year-old girl who was pregnant with twins had an abortion in Pernambuco, a state in the northeast of Brazil. The Archdiocese of Olinda and Recife was preparing to file a legal claim to stall or stop the abortion, but it was over before they were able to. The local arch bishop, Jose Carolos Sobrinho, told the media that God’s laws are superior to human laws in declaring that the girl’s mother, as well as the doctors involved in the abortion, were excommunicated. At a time when a family most needs pastoral care, love and mercy (not to mention counseling and legal help), their church responds with a theological slap in the face. The Church is the cause of scandal.
And then the Vatican joined the chorus. Cardinal Giovanni Batista Re, Prefect for the Congregation of Bishops, surprised at the outcry against the local church, defended his brother bishop opining that the twins had a right to live. Such comments confirm just how out of touch they are. In Roman Catholicism, according to these men, the law rules; letter over spirit, teachings over persons. One could ignore it, write it off as meaningless, except it’s hard to pass over the harm done to the people involved. They have suffered enough. They don’t deserve it. No one deserves it.
Insanity, Cruelty, or Christian Principles?
The details of the case are grim. The little girl went to the hospital with stomach pains only to discover that she was four months pregnant. Brazilian law allows for abortion if the mother’s life is in danger and in cases of rape. This case fulfilled the law on both counts, with doctors determining that because the child weighed only eighty pounds it was doubtful she could carry the pregnancy to term. The girl’s=2 023-year-old stepfather admitted to sexually abusing her, something he had apparently done for several years, and there are reports that he has claimed paternity. He is also suspected of abusing her disabled 14-year-old sister. Police arrested the stepfather when he tried to leave the area and placed him in protective custody..
My colleagues at Catholicas pelo Direito de Decidir, an international partner to the Washington-based Catholics for Choice, asked in their editorial whether this was a case of Insanity, Cruelty, or Christian Principles? and I applaud them for stating the question so clearly and for answering it without equivocation. Let me simply add indignation, sadness, and affirmation.
It is hard to find words sufficient to convey the moral indignation elicited by the Roman Catholic Church’s actions. As a Catholic feminist theologian who is pro-choice, I have dealt with abortion for decades. I thought I was inured to its callousness. Maybe it’s because I have an 8-year-old daughter that I find the Church’s actions in this case violent beyond defense.
By any measure, the family involved is in big trouble. The father is gone, the mother has at least two children, one of whom is handicapped, and the stepfather is a sexual predator. It is a recipe for a disaster. The pregnancy happened because an adult male assaulted a girl child; an oft-told story, tragic every time. The mother endeavored to do the best she could in a bad situation. Medical personnel handled it according to the law. But the Roman Catholic Church used the tragedy to make a theo-political point. Have they no shame? Are they so heartless as to kick this family while it is down?
Whatever their relationship to the institutional church, the archbishop’s claim that those who help procure an abortion are automatically excommunicated tells this family that the mother is unwelcome, unworthy to receive the sacraments. One churchman had the gall to note that the church in its infinite wisdom does not excommunicate minors, so the nine-year-old is still in full communion. Small comfort. What he failed to mention was that the perpetrator, the stepfather, never even made it to the ecclesial radar screen. I am not suggesting the man be excommunicated; no one should be. But it is sickening and morally repugnant to realize that abortion, in this case the most humane solution to a terrible problem, is the cause of excommunication while sexual abuse is not. Something is seriously wrong with this picture, and it is the Roman Catholic Church.
Is there anyone among you, who if your child asks for bread, will give a stone?
My sadness in this case comes not only from what has been done in the name of God to people who are living a nightmare, but from what might have been done to help. Sexual abuse, especially incest, is hard t o stop. But once perpetrated it need not be made worse by ecclesial sanction.
A proper pastoral response would include: support for the pregnant child as she lives through an abortion; care for the mother who is responsible for the child and the rest of the family; protection for the family from the stepfather whose arrest may trigger backlash behavior; sensitive work with the other daughter who has also been sexually abused; HIV and venereal disease testing for the girls and the mother; economic support for the family; counseling for the family, the community, even the neighbors and parishioners who have been affected by this trauma; prayer and pastoral attention, including reception of the sacraments according to the family’s wishes. They need a spiritual community more than ever. Instead they got excommunication. “Is there anyone among you, who if your child asks for bread, will give a stone?” (Matthew 7:9). Apparently there are several in Rome and Brazil.
Excommunication is a recognition that a person has acted in a way that violates the Roman Catholic Church’s rules. In the case of abortion, it is latae sententaite, that is, the “crime” is so serious that the person incurs it automatically rather than having anyone impose it. Much ink has spilled over this matter through the centuries, but wouldn’t you think in a case as tragic as the Brazilian one that good taste—to say nothing of human compassion—would have zipped t he lips of the bishops? We teach children that it is better to say nothing than something hurtful; bishops, apparently, are exempt from common courtesy.
They claim to know the law of God. But here’s the rub: even if they do, an overwhelming number of Catholics and others of goodwill do not care. We do not believe in the cruel, vindictive, callous God they cite. Many believers put our faith in a loving, merciful divinity whose response to human tragedy is to weep not condemn, to embrace not exile. That is a Catholic view, well-supported by scripture and life experience. The bishops are welcome to their views, but beware of people who think they know more about God’s will and God’s law than the rest of us. They are selling a product we are not buying.
I believe that this case serves as further proof that the jig is up for Catholic clerics who dare to excommunicate a mother who has already suffered enough while they continue to embrace priest pedophiles and the bishops who hide their crimes. Let this case signal the end of any credible claim to authority such bishops might make, and the beginning of a new era when local communities determine their own members. I daresay the world will be a safer, kinder place.
A word of affirmation is in order for the family and people who care about them. There are many pro-choice Catholics in Brazil including their president, Luiz Inacio Lula da Silva, who is quoted as saying:

As a Christian and a Catholic I deeply regret that a bishop of the Catholic Church has such a conservative attitude. The doctors did what had to be done: save the life of a girl nine-years-old. In this case, the medical profession was more right than the Church.

Amen, Lula.
I am confident that in Pernambuco there are plenty of people who will welcome this family with open arms, both to help them move forward and to be part of a community of faith if they so choose. In fact, the deeply respected Brazilian feminist theologian Ivone Gebara, a Roman Catholic nun, lives there. She was silenced by the Vatican in 1995 for suggesting, in an interview with the Brazilian weekly VEJA, that abortion should be decriminalized. As punishment she was packed off to Belgium to do another doctorate, supposedly so she would toe the line. This tragic case only makes her prophetic stance more understandable.
If any good can come from this horrendous set of circumstances, it is that future generations will not have to tolerate either sexual abuse or excommunication because people today are unafraid to call them both acts of violence and to work to eradicate them. God help us.

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP