Gudspartikeln på spåren...?

Idag händer något jättespännande inom vetenskapen.

Vad man än kommer fram till så kommer det att bli revolutionerande och förmodligen leda forskarna in på nya tankebanor. Men experimenten kan också vara farliga - några hävdar att de kan utplåna jorden... (Via länken finns också mer matnyttig info om experimentet.)

Vad det hela handlar om i korthet är detta:

"Physicists have long puzzled over how particles acquire mass. In 1964, a British physicist, Peter Higgs, came up with this idea: there must exist a background field that would act rather like treacle.

Some scientists were however more optimistic.

Hubert Reeves, the French astrophysician, told the Swiss daily Le Matin that the invention could bring "unexpected results" that would change the world of particle physics forever.

"This machine will probably bring unexpected results that could turn particle physics on its head," Reeves said.

"It's a really impressive tool. It can go as deep underground as the length of a cathedral," he said.

Particles passing through it would acquire mass by being dragged through a mediator, which theoreticians dubbed the Higgs Boson.

The standard quip about the Higgs is that it is the "God Particle" -- it is everywhere but remains frustratingly elusive.

While questioning the likelihood of finding Higgs Bosons, Hawking said the experiment could discover superpartners, particles that would be "supersymmetric partners" to particles already known about.

"Their existence would be a key confirmation of string theory, and they could make up the mysterious dark matter that holds galaxies together," he told the BBC."

Läs mer här och hos Z.

Första experimentet som just precis har utförts gick bra. Nu väntar ett experiment med att skicka runt protoner i den ödesdigra andra riktningen - och därefter i båda riktningarna, vilket är tänkt att återskapa big-bang-förhållandena.

"Now that the beam has been successfully tested in clockwise direction, CERN plans to send it counterclockwise. Eventually two beams will be fired in opposite directions with the aim of recreating conditions a split second after the big bang, which scientists theorize was the massive explosion that created the universe.

The start of the collider — described as the biggest physics experiment in history — comes over the objections of some skeptics who fear the collision of protons could eventually imperil the earth."

Jag noterar:

Forskarna verkar vara helvilda, euforiska, närmast religiöst extatiska - som om de inte bryr sig om eventuella faror för hela jorden - bara deras teorier bekräftas - eller inte.

Läge för bön - alla jordnära kristna?

Read more...

Vatikanrevolution: 25 kvinnor inbjudna

Ibland vet man inte om det passar sig bäst att skratta eller gråta när man läser katolska nyheter. Sällsamt ofta inträffar sådana situationer i kombinationen "Vatikanen och kvinnor".

Här är ett sådant exempel. Jag citerar nyheten som helhet eftersom den är så pass intressant. (Källa: Zenit.)

Att fundera på under läsningen:

Endast 25 kvinnor närvarar - men hur många hundra män? Och av dessa 25 kvinnor är 19 inbjudna enbart för att lyssna. De övriga kallas "kvinnliga experter" - experter på att vara kvinnor - eller? Varför kallas de inte "teologiska experter"?

Man kan också undra varför bara några av dem får tala. Samtliga inbjudna verkar vara kvinnor som inte lär säga något som får någon att höja på ögonbrynen (nunnor och kyrkligt anställda teologer). Ett spel för gallerierna.

Särskilt intressant är att de nämner att en av kvinnorna har varit rådgivare till USA's biskopssynod angående frågan om kvinnliga präster. Som sagt: en del katolska kvinnor är de värsta motståndarna mot detta... Och dessa lyfts fram och bjuds in....

Den här "revolutionerande" nyheten är uppenbarligen det kringelikrokiga svaret på en aktion i våras där man överlämnade en lista till påven på 50 kvinnliga teologer som man ville skulle närvara. Det handlar om helt andra namn på den listan - har sett en del av dem medan sammanställandet av listan pågick....

Suck, suck och åter dubbelsuck över alltihop!

***

25 Women to Participate in October Synod

Largest Number in History of Event

VATICAN CITY, SEPT. 9, 2008 - October's synod of bishops on the word of God will include the largest participation ever by women -- Benedict XVI appointed 25 to participate.

The Holy See made public yesterday the Pope's appointment of six female experts and 19 female auditors among the complete list of participants in the synod.

Among the six experts, most of whom are professors of sacred Scripture, two come from Italy, and one each from the United States, Spain, France and Nigeria.

American Sister Sara Butler is a member of the Missionary Servants of the Most Blessed Trinity. She teaches dogmatic theology at St. Joseph's Seminary in Yonkers, New York, has a doctorate in philosophy, and was an adviser for the U.S. episcopal conference on the question of women's ordination.

Pope John Paul II appointed her to be one of the first two members of the International Theological Commission in 2004. German Barbara Hallensleben, Professor at the Faculty of Theology of the University of Fribourg in Switzerland, was appointed to the commission at the same time.

Sister Butler is the author of "The Catholic Priesthood and Women: A Guide to the Teaching of the Church," published by Hillenbrand Books.

Spaniard Sister Nuria Calduch-Benages, a religious of the Missionary Daughters of the Holy Family of Nazareth, has taught sacred Scripture for almost 20 years at the Pontifical Gregorian University in Rome. She also collaborates with the Catholic Biblical Federation and with various world theological institutions.

Italian Bruna Costacurta also teaches at the Gregorian. She has a doctorate in biblical sciences form the Pontifical Biblical Institute, and has been a member of the executive council of the Italian Biblical Association and of the National Catechesis Office of the Italian episcopal conference.

Italian Sister Germana Strola of the Cistercian Nuns of the Strict Observance is the author of several commentaries on the psalms and other biblical passages. She was the first contemplative nun to receive a doctorate from the Pontifical Biblical Institute, with a thesis on Psalms 42-43. She is a member of the Trappist monastery of Vitorchiano, Italy.

Sister Mary Jerome Obiorah, the first African woman to receive a doctorate from the Pontifical Biblical Institute, is a member of the Sisters of the Immaculate Heart of Mary. At present, she is professor of sacred Scripture at the University of Nigeria and at the major seminary of the Archdiocese of Onitsha, Nigeria.

Finally, the Holy Father appointed French Marguerite Léna of the St. Francis Xavier community of consecrated life, founded by Madeleine Danielou for the formation of youth. At present, Léna is a professor of philosophy at Studium Notre-Dame de l'Ecole Cathédrale in Paris.

Auditors

In addition, the Pontiff appointed 19 women as auditors of the synod. Among them are two Africans, four Eastern Europeans, two Canadians, three Asians and eight Western Europeans, including four Italians.

Most of them are superiors of women's religious orders -- with motherhouses in Rome -- and representatives of women religious at both the regional and world level.

There are also four representatives of lay movements, among them Maria Voce, current president of the Focolare movement, and Michelle Moran, president of the Charismatic Renewal Council.

***

Updated:

Here is the whole list of participants.

Read more...

Vilken whiskey är godast?

Skickar ut frågan eftersom jag, utifrån förkylningstipsen nyligen, funderar på att investera i en liten potentiell baseluskdödare att ha som dammsamlare i skafferiet mellan förkylningarna - som komplement till förbön då (som visat sig vara effektivast hittills av huskurerna).

Själv tycker jag att whiskey inte direkt är så mycket godare än hostmedicin. Ok då, lite godare, eftersom hostmedicin är närmast omöjligt att svälja ner. Men, men... Slipper man bli sjuk så är det ju värt det.

Tips?

Read more...

En döende sörjer de levande

Läste en intervju med en sjukhuspräst till frukosten i morse.

En rad etsade sig fast:

"den som är på väg att dö har många att sörja på en gång"

- d.v.s. barn, barnbarn, vänner och alla andra som man får lov att ta avsked från.

En omvänd tanke.

För oftast ser man det ju från de levandes perspektiv - vi som förmodar att vi kommer att finnas kvar här ett tag till, och som sörjer den döende.

Jo, visst, som kristna har vi hoppet att få ses igen...

Och kanske närvaron, gemenskapen lever vidare på något sätt även under väntan - om än osynligt. Ibland tycker jag mig märka det särskilt tydligt.

Read more...

Att ledas av Gud, del II

Kan inte låta bli att återge även berättelsen nedan, eftersom det tycks vara en av de viktigaste av dem som postats hittills.

Själv är jag ganska bedrövad över att så många kristna inte tar den helige Ande på allvar... Utan tror att karismatiska gåvor bara är för vissa - i frikyrkorna. Eller att det åtminstone är något man kan ha eller mista - att det viktigaste är att tro på dogmer och följa ritualer.

Men nej...!!

"Oh, that God's people would hunger and thirst after His Spirit."

Må vi be om ett överflöd av den helige Ande över ALLA. Just det "sticker ut" som i relief i den följande texten. Det gäller ALLA.... Och det är inte bara lite grädde på moset, utan hör till det väsentliga...

"This was a dream vision. I thought a friend and I were going somewhere. We were by the water and I thought we had to go a long way around as there was no bridge across the water. I told My friend to pull over by the water, and we got out of the car.

As we were looking across the water, the most beautiful white dove I had ever seen flew from the other side. I had never seen one as large, and as I said to my friend, "Oh, look how beautiful the dove is." As it flew up to me.

"What dove?" she asked.

"Oh, can't you see it?" I said. "It is right here." The beauty of the dove was almost unbelievable and I could not understand how she could not see it, but she couldn't.

I was full of joy as I heard, "When the bridge is finished, it won't be far to go." I know the beautiful dove is a symbol of the Holy Spirit. I believe the meaning is that when the Spirit (the bridge to God) has been poured on all flesh, as the Bible tells us, we will be in the last days. Then, it truly won't be far to go to God. The end will be near. But first the churches and people must accept the Spirit as God is now giving to those who are obedient, and ask. If people would just believe the following from His Word, they would see it means All...

And it shall come to pass afterward, that I will pour out my Spirit upon all flesh; and your sons and your daughters shall prophesy, your old men shall dream dreams, your young men shall see visions. And also upon the servants and upon the handmaids in those days will I pour out my Spirit. (Joel 2:28-2)

Then Peter said unto them, Repent, and be baptized every one of you in the name of Jesus Christ for the remission of sins, and ye shall receive the gift of the Holy Ghost. For the promise is unto you, and to your children, and to all that are afar off, even as many as the Lord God shall call. (Acts 2:38-39)

But this could be said about many now, as it was in former times....

Ye stiffnecked and uncircumcised in heart and ears, ye do always resist the Holy Ghost: as your fathers did, so do ye. ( Acts 7:51)

Oh, that God's people would hunger and thirst after His Spirit. We read in His Word,.....if any man have not the Spirit of Christ, he is none of his."

Texten, och flera texter, finns här.

Och här finns del I av inläggen om Guds ledning.

Read more...

Att ledas av Gud (om helanden och annat)

Fick just en länk till några fascinerande berättelser ur en lika fascinerande kvinnas liv - Georgia Yates Blount, från Mobile, Alabama (USA). Hon dog för fyra år sen, och hennes dotter håller nu på att foga samman moderns dagboksanteckningar till en bok. Hon publicerar för närvarande utdrag ur den i ett katolskt karismatiskt forum.

Dessa utdrag visar på en kvinna som leddes av Gud på ett mycket tydligt sätt - och som fick bli ett redskap i Guds händer, till glädje för många. Det är väldigt varierande berättelser, och det är lite svårt att välja vilken jag ska lyfta fram här (kunde lika gärna ha tagit den om tungomålstalande i en variant som blandar samman franska, italienska och portugisiska på ett sätt som språkprofessorer menar är närmast omöjligt, eller någon av de andra historierna), men jag citerar den senaste som har lagts in i forumet helt enkelt, så får ni läsa resten själva direkt där sen, det fylls på med fler utdrag varje dag just nu.

"This is one of the healing miracles in my mother's book..

Lillie and Sutton came to take me to another tent meeting. I think this was the third tent meeting I had been to. I truly had enjoyed the other ones. We were early, and sat about midway down the aisle. I sat on the end chair, next to the aisle, and watched the people as they passed.

A young black girl came down the aisle leading an older black woman. I thought she was blind, for she had to be led. I didn't see these ladies until they were passing me; if the young girl saw me, I was not aware, for she didn't look back. As they went by, I was looking at the blind woman when from within me the Spirit spoke, "Pray for her."

This was an unexpected shock to me, assuming that surely they had come for the preacher to pray for her. I recounted about how there had been so many dreams of praying for blind people that perhaps this was just me. But I had such a sad feeling inside, I said, "Oh, God, if you really want me to pray for her, let something else happen so I will know for sure it was you and not me." After this, peace came to me, and the service began.

Many times throughout the service I looked towards these two people who were sitting on the front row. If the girl glanced back towards me, I was not aware of it. After the service the people began going to the altar for prayer. I watched the young girl and the old black woman closely, but they did not go. "Well," I said to Lillie, "I was sure they would go to the altar for prayer but they didn't. We sat there until prayer at the altar was over and people began to leave after church was dismissed. About that time I saw the young girl get up and start walking up the aisel. I debated on whether she was leaving without the old blind woman. To my surprise, she came straight to me and put her hand on my shoulder.

"Miss, the old blind woman sitting on the front row wants you to pray for her," she stated, pointing at the back of the blind woman.

Then the realization came that it was God and not me. I happily told her "Yes", and got up to follow her, with Lillie following us. I took the blind woman's hand as she held them out to me, and started towards her eyes, for I was sure that was what she wanted. After all, hadn't I dreamed and dreamed of praying for the blind? But she pulled my hands down.

"No," she said, "pray for this growth in my stomach. That is what I want you to pray for. Feel."
There was a large lump, about the size of a man's fist when doubled up, in her stomach.
"Pray for this to be healed," she requested, "not my eyes."

She was still sitting and I was standing in front of her. I have prayed for many people, but this healing was different from any so far. I had only begun, "Oh, God heal this growth," when I felt great powerful force between us. The power was so great that it knocked me backwards to the ground; she also went backwards, chair and all.

I got myself up off the ground to hear her saying, "Praise God, thank you, Jesus, it is gone." Greatly excited, she asked, "Where is she?"

"Here I am," I replied.

"Feel," she said, pointing to her stomach, and I did. The growth was gone; there was no hard lump in her stomach as there had been a few minutes before.

By this time there were many people gathered around because of her loud praising of God. She began telling how the Lord had just healed her.

"Let's pray for her eyes," sad some of the ministers who were at the service, "while God is moving." Many people gathered around to pray or her eyes, but they were not healed, which was very sad. And although some of the preachers seemed disappointed because her eyes were not healed, she had much joy. She just kept praising and adoring the Lord Jesus and thanking God, as well as thanking me for praying for her.

Many, many times over the years I have wondered about this. How did she describe me to the young girl when she couldn't see? And I wondered about the Lord telling me in the beginning to pray for her. What did He say to her? On looking back now, how I wished I had asked some questions; but I asked none. There is one thing for sure; this was of God.

As Lillie and SUtton brought me home, we talked about this wonderful thing we had seen, for this truly was an instant miracle. To myself I thought about what God had said He would do through me and felt extremely happy, for surely He was doing just what He said He would.

For some reason, just as I have dreamed, He will heal one and not the other; this was healing one illness in a person and not healing another. Who are we to ask why of God? It is His Will that healings be this way, for He could just as easily have healed her eyes as her stomach. I have prayed for many people, in and out of churches; some were healed instantly, some within hours, others were not healed for a long time, and some were not healed at all. Why not all are is something I will not try to explain, but we know the Bible tells us that there is a time for all things. I only pray the prayer and the Lord does the work."

Läs mer här - och kommentera gärna här i bloggen sen!

Missa inte heller del II av inläggen om Guds ledning.

Read more...

Vi inser sällan vad vi har förrän vi riskerar att förlora det

Det är sällan jag har mardrömmar som gör det omöjligt att somna om - och som stannar kvar länge som starka bilder på näthinnan och i tankarna.

Men här är en sån:

Var i Tyskland hos en familj. Förstod en dag intuitivt att det var något väldigt viktigt som de försökte undanhålla från mig.

Tittade ut genom ett fönster - och hela himlen fylldes plötsligt av anblicken av ett gigantiskt bombplan som for förbi i snabb fart på låg höjd. Har aldrig sett något liknande. Det lyste om det från tusentals lampor - men det hördes inte mycket från det.

Så väcktes en förfärlig tanke.... Kall och genomträngande.

Jag frågade familjen vilken riktning det där planet hade farit i - "var det möjligen norrut....mot Sverige?"

"Ja" - sa de lite skamset - "och de kommer att bomba Åland också."

Kan inte beskriva den fasansfulla känsla som fyllde mig vid de orden.

Det var så oerhört verkligt.

En chock.

Så var jag på ett ögonblick tillbaka i Sverige - och visste alltså att det där planet var på väg...

Och det var inget vettlöst, mer eller mindre slumpartat terroristdåd, utan jag hade också fått veta att det var ett annat europeiskt land, ett dittills vänligt sinnat land, som anföll oss.

Visste alltså att när som helst kunde marken där jag gick utsättas för ett bombregn. När som helst kunde staden bli utplånad, husen rasa ihop. Jag insåg att mitt land var på väg att bli en krigszon, som flyktingar desperat skulle försöka ta sig ut från. Många skulle dö alldeles snart, kanske även jag själv. Och det fanns inget jag kunde göra åt det. Det handlade om minuter och sekunder innan planet skulle vara framme.

Återigen - det finns inga ord för att beskriva den otäcka känsla detta väckte.

Då vaknade jag.

Och förstod - inifrån.

Vetskapen blev kött och blod - outplånligt.

Jag kommer aldrig mer att möta en flykting "utifrån", som en som står bredvid, och visserligen känner medlidande, men som ändå är på visst avstånd från det.

Insikten gick genom märg och ben, och förenar mig på något sätt osynligt med alla som har upplevt detta i verkligheten.

Och jag undrar...

Värdesätter vi egentligen freden i vårt land? Reflekterar vi över den?

Kämpar vi för att de som inte har den ska få del av den?

***

Tips: varför inte gå med i Kristna Freds eller någon annan organisation som verkar för mänskliga rättigheter....?

Read more...

Åtminstone en positiv FRA-konsekvens

Skulle det kunna bli...

Ifall nya avlyssningslagen leder till att personer som bor i samma stad övergår i allt högre grad från mailande och telefonpratande till att ses IRL över trevliga obuggade middagsbord... ;-)

Som på den gamla goda tiden innan datorerna gjorde massivt intrång i våra liv....

Read more...

FRA-immunitet - en lösning

Läser om hur svenska kyrkans präster nu börjar reagera mot FRA-lagen, och vad den kan innebära i en bikt- eller själavårdssituation.

Vad som förvånar mig allra mest är att folk tydligen "biktar" sig via mail och telefon. Vet inte om det handlar om en regelrätt bikt med avlösning - eller om det mer är det att de meddelar saker som inte bör föras vidare.

Bikt på det sättet förefaller vara något alldeles otänkbart - med eller utan FRA - eftersom det inte garanterar bikthemligheten.

Har dessutom sett på en del katolska hemsidor att man avråds från att skriva något känsligt i mail till präster, eftersom andra på t.ex. församlingsexpeditionen kan komma att läsa mailen. Klokt råd.

Minns även Caroline Krooks heroiska agerande när någon ville ha ut brev där det stod känsliga saker - och hon brände upp dem - visst var det så? Och hamnade i trubbel för det. Men hon tryckte just på detta viktiga - att det som sägs i förtroende ska stanna mellan fyra öron.

Sub rosa, som man också brukar säga.

Själv har jag inrättat ett köksbord som lyder under sub rosa-lagen. Det som sägs där förs inte vidare. Inte heller känsliga saker som förmedlas på annat sätt förstås. Men köket, kring det bordet, har blivit som en plats för förtroliga samtal... Ett biktbord.

Så kommer jag då äntligen till lösningen... Om prästerna går samman och lyckas få igenom ett undantag så att de inte blir avlyssnade så har även vi lekpersoner fått in en fot i FRA-dörren. Vi kan då utifrån vår kristna position som kungar (drottningar), präster och profeter kräva att avlyssningsskyddet ska gälla även oss.

Alltid och överallt.

Amen.

Läs mer om detta hos Z och Mackan och i Helsingborgs Dagblad.

***

Uppdatering: Nu har Svenska kyrkans jurister börjat titta på dilemmat. Bra!

Read more...

Tistou - hälsning från fjällen

Fick mail från Tistou igår, som har med sig en laptop till fjällen. Han hinner inte blogga eftersom det finns så mycket spännande att upptäcka där, utan sände bara några rader med senaste nytt. Och det är stora nyheter minsann....

Han har nämligen fångat sin första riktiga mus nu (tidigare har han bara haffat leksaksmöss, snören, bollar och insekter). Men musen försvann tyvärr från det ställe där han hade lagt den, så han inte kunde fortsätta leka med den senare. Det verkar inte som att han hade tänkt äta den. Men han var bra snopen över att den var borta! Förmodligen var det husse som var i farten...

Så här skriver Tistou:

"Nu må du tro att det har hänt stora saker. I går fångade jag min första mus. Först satt jag länge under stenbordet och tittade på fåglar och funderade på vad det var som lät så konstigt under marken. Så gick jag fram till kanten av en trappa där det lät som mest och just då kom något litet brunt farande. Jag kastade mig fram--mjoohoo! - och fick honom.

Sen släpade jag upp den till dörren men den var stängd och så tappade jag musen under fotskrapan. Sedan gick husse ut och när jag kom ut igen var musen borta. Fast jag letade länge efter den vid fotskrapan. Men den fanns inte. Tror du att huss....? Nej det skulle han väl aldrig göra. Inte kasta bort min leksak. Det skulle du aldrig ha gjort väl?

Ha det mja!"

Nej, inte skulle jag ha kastat hans leksak... Möjligen haft musbegravning i en skogsglänta när han somnat. Svarade honom bl.a. att han är på väg att förevigas som målning - i naturlig storlek (fast han har förmodligen vuxit ännu mer nu, om jag känner honom och hans matvanor rätt...).

Själv har jag varit och testat mig för kattallergi idag... Sjukhuset hade öppet hus med anledning av ett jubileum, och man kunde göra ett pricktest i miniatyr (de kollade katt, hund, björk och timotej), fick vänta 1 1/2 timme eftersom det var väldigt många som ville testa sig, men tyckte det vore bra att få veta.

Så jag fick skippa lunchen (provsmakade istället mer eller mindre läskiga näringsersättningar - samt coca-colapudding och lättölspudding - det ni!). Missade också sjukhuskyrkan, info om världsledande forskningsprojekt, titthålskirurgi, en del intressanta föreläsningar - särskilt en om krigstrauman hade jag velat höra eftersom jag stöter på det hos flyktingar. Och sist men inte minst möjligheten att få se stjärnorna - samt hur en tv-inspelning av "sjukhuset" går till (programmet har blivit en lokal succé, och sänds i tv 3 - har bara sett ett par avsnitt - men de var riktigt bra). Det fanns massor av andra programpunkter, så det var synd att man inte hann med mer.

Jag reagerade enbart - men nog så kraftigt - på timotejen. Och det har jag ju märkt - att jag nyser rejält av att vara ute på sommaren, men visste inte om det var pollen eller gräs, eller i så fall vilket gräs. Men nu vet jag, åtminstone timotej - så maj-september är inga bra månader allergimässigt...

Men jag som hade väntat mig värsta utslaget på katt-testet såg till min glädje och förvåning ingen direkt reaktion där! Vilket betyder att jag "bara" är överkänslig för katter, eftersom jag reagerar så kraftigt på dem - men inte har utvecklat regelrätt allergi. Så de avrådde mig från att ha katt, tyckte att jag skulle undvika dem för att inte bli allergisk...

Men Tistou är välkommen emellanåt ändå... Det vore trevligt... Jag drömmer om katter nästan varje natt. Och det yr fortfarande omkring katthår här, trots en massa städning. De nästlar sig in överallt, och far tyngdlöst omkring i luften... Som en påminnelse om ett litet långhårigt blåögt yrväder till charmtroll.

Read more...

Bibelblogg - att binda, lösa och be

Veckans text är söndagens evangelium. Där finns en hel del att fundera över...

Välkomna att dela tankar om texten här...

***

Matt 18:15-20

"Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig har du vunnit tillbaka din broder. Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras. Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen. Vill han inte lyssna på församlingen heller, betrakta honom då som en hedning eller en tullindrivare.

Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen.

Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem."

***


Detta är ett bibelbloggsinlägg.

Tidigare bibelbloggar hittar du här och här - det går bra att kommentera dem i efterskott.

Read more...

Dunderförkylningstips

Så var det förkylt. Bokstavligen alltså. De första symptomen smög sig på igår eftermiddag. Kämpade emot länge, och var väldigt nära att segra i natt - men så snart jag somnade till en stund tog baseluskerna revansch och mångfaldigade sig kopiöst på nolltid.

Denna sort verkar drabba bloggare särskilt hårt - känner till åtminstone tre som är däckade för tillfället (på olika orter).

Sitter alltså här nu, rejält påpälsad och invirad i filt, med värkande äppelmosigt huvud och fontänsnuva som gör tillfälligt uppehåll - en hel relativt mjuk snytrulle har gått åt under natten - och nu finns det bara rivigt tunt papper kvar (lägger man sig täpps det istället igen så där härligt så man inte kan andas, så det är sitta som gäller). Så det blir sannolikt inget teologiskt djupt och eftertänksamt inlägg idag, det jag hade i tankarna får nog vänta...

Tänkte göra det bästa av situationen och öppna upp för förkylningstipsdelande - om hur man snabbast möjligast blir av med äppelmostjockan. Skulle behöva vara frisk på lördag. Senast.

Min egen huskur hjälper till att snabba på tillfrisknandet - inbillar jag mig - och bara det hjälper nog:

"Bre honung över en skiva hårt bröd, pressa ett par vitlöksklyftor (minst två, gärna tre) över härligheten och tugga snabbt."

Imorse glömde jag i febertöcknet honungen, som interagerar fint med vitlöken, och som ju dessutom är nyttig... Det blev mjukost istället - så man kände vitlökssmaken rejält.... :-)

Vet att min pappa har någon rejäl dunderkur där tre citroner och två hela vitlökar är inblandade (kan minnas fel - möjligen är det andra proportioner, men de ingredisenserna är det, kanske något mer). Detta ska koka ihop - sen ska man sila bort allt från saften och dricka den i omgångar under en dag - redan nästa dag lär man vara frisk. Kan inte testa nu för jag har inga citroner hemma, och är lite för däckad för att gå och handla, och så låter det så hemskt med så många vitlökar - ett par klyftor bränner bra i munnen redan de. Fast kanske uppkokandet lindrar det en aning?

Fler dundertips?

Read more...

Efter FRA: nu följer EU-reglering av bloggare...

Så var det kokta fläsket stekt... En ny regleringsbomb släpps över det redan hårt prövade folket....

Hur kontrollerad och övervakad ska den här världen bli egentligen? Nu har turen alltså kommit till bloggosfären...! Henrik-Alexandersson.se redogör för det halvt undansmusslade EU-förslaget.

Jag läser att bloggaren opassande påpassligt slutar blogga med anledning av det här - och istället börjar "bidra med dagliga samhällskommentarer och opinionsbildning" på en sida som kommer att fungera i princip som en blogg - men som lyckas hålla sig utanför det påtänkta inhägnade staketet... :-)

Själv tänker jag fortsätta skriva i min nya blogg... Fattas bara annat - efter allt mixtrande och designande!

Och här (liksom i andra bloggen) är de jag kommenterar självfallet välkomna att komma till tals...

Förstod inte riktigt den kryptiskt korta del av lagförslaget som handlade om att införa en avgift (skatt?) för bloggande - kommer den att tas ut av bloggare eller tillfaller avgiften de registrerade bloggare som räknas som tillförlitliga och samhällsnyttiga genom sitt informerande?

Leder förslaget till en diskriminering (i värsta fall utrensning) av bloggare som eventuellt vill vara anonyma? En bloggarnas hierarki?

Får väl sätta mig och plöja igenom förslaget i dess helhet vid tillfälle....

Kanske vi får dra igång en bloggaktion inom kort om det här visar sig vara så illa som det ser ut vid en första anblick - för beslutet kommer att tas väldigt snart!

***

Uppdatering:

Det finns hopp!

Read more...

En Hollywoodförfattares Damaskusomvändelse

Fick denna berättelse i mailboxen idag...som påminner om hur Saul blev Paulus...

Den rekommenderas till ALLA - men särskilt varmt till er som funderar över Guds existens och om det finns mirakel....

Här ett kort utdrag - läs hela artikeln via länken ovan:

"Eszterhas grew up in refugee camps in Hungary during World War II before living in the back alleys of Cleveland. It was there that he worked as a police reporter racing to cover “countless shootings” and “urban riots,” he told the Toledo Blade.

At the time, his life was very dark—one filled with death, murder, crime and chaos. He describes his writing as equally dark and also “sexually graphic.”

During the summer of 2001, Eszterhas was diagnosed with throat cancer. His doctors worked to remove 80 per cent of his larynx and told him to immediately quit drinking and smoking. Eszterhas was 56. He lived a wild lifestyle and knew that changing his habits would not be easy.

His Conversion

On a day Eszterhas describes as “hellishly hot,” he was walking through a tree-lined neighborhood when he realized he had hit rock-bottom.

Eszterhas described his frame of mind: "I was going crazy. I was jittery. I twitched. I trembled. I had no patience for anything. … Every single nerve ending was demanding a drink and a cigarette.”

He sat on the curb and began to cry. In between fits of crying he began to pray, “Please God, help me.”

He hadn’t prayed since he was a child. "I couldn't believe I'd said it. I didn't know why I'd said it. I'd never said it before," he wrote."

Read more...

Ni som läser "feed" från bloggen...

Jag har en fråga till er eftersom jag mixtrade med det en del igår - försökte bl.a. bränna ett feed i Feedburner för att förenkla för er.

Men jag börjar undra om jag har lyckats klanta till det istället och helt förstört RSS-feedet så att ni som använder det inte får info om nya inlägg längre....

Fick nämligen felmeddelande när jag försökte mata in det igår. (Jag använde RSS-feedet för att bränna i Feedburner - så det är i så fall det som har sabbat det - och jag vet inte hur jag ska återställa det om det är så. Nån som vet...?)

Atom verkade funka ok när jag testade att föra över feed därifrån till en sajt igår kväll. Men nu vet jag inte om det heller funkar.

Här är länkar till feeden - kan ni berätta vilka som funkar och vilka som inte gör det?

Om något inte funkar längre så är det bäst att ni byter till det/de som funkar...

Atom: http://katolskakyrkan.blogspot.com/feeds/posts/default

RSS: http://katolskakyrkan.blogspot.com/feeds/posts/default?alt=rss

Feedburner: http://feeds.feedburner.com/CharlotteTherese

Hittade den sistnämnda även i XML-format - vad det nu är - och om det är till någon hjälp:

http://feeds.feedburner.com/CharlotteTherese?format=xml

Read more...

Gissa bilden 2.1

Vad kan detta vara?

En indianfjäder? En kyckling med punkfrisyr och piercingar?

Hoppas att ni knäcker det redan idag så jag kan posta originalbilden... :-)

***

Uppdatering: Bilden är nu omgjord till header - credit till fotografen: Rolf Seger!

Originalbilden och fler av hans bilder återkommer i inlägg framöver.

Read more...

Computer trouble

Just got this cute and funny message in a mail. Thought I'd share it with you in English:

"I can't respond to emails today, something has crashed on my computer, and the mouse is missing..."

It actually looks like a young holy birma kitten...

Perhaps it's one of Tistou, the blogger cat's siblings?

It sure looks as if the kitten is having a blog pause - or perhaps a cat-templative prayer "paws", with those crossed back legs and closed eyes...;-)

Or - is it maybe rather a severe computer crush...?

Read more...

Världskyrkan vs. lokalkyrkan

Tänker ibland på den stora skillnaden - som egentligen är en paradox - men dock.

För mig har med åren kärleken vuxit allt mer till min församling (hur det nu är möjligt, för kärleken var stor redan när jag upptogs) - i högre grad än till den lite anonyma och något stelstrukturerade mastodonten till världskyrka, som man mest träffar på via (tyvärr ofta sorgliga) nyheter, officiella skrivelser och i små glimtar under resor ibland.

Inte så att jag inte älskar den också - för visst gör jag det, men på ett annat sätt - för det är så mycket enklare att känna gemenskap med det nära och förhållandevis mindre - vi har ju "bara" 2.500 medlemmar på det allra närmaste lokalplanet.... ;-)

Men vilken härlig blandning av personer... Älskade församling...!

Katolska kyrkan i Sverige är en annan relativt sett liten enhet - det geografiska läget gör enheten och gemenskapen större. Men det kan vara både på gott och ont. Vi är utposterade så avlägset från "katolska länder" - men har del av alla dessa länders lokalkyrkor genom medlemmar som kommer därifrån - det ger en positiv mångkulturellt berikande enhet, när det inte blir till grupperingar som håller sig undan från de övriga. Enheten kan också bli navelskådande och ankdammslik, utlösa försvarsmekanismer gentemot "de andra", och en rädsla för att kritisera sånt som med rätta bör kritiseras. Man får akta sig noga för sådana tendenser...

Ytterligare ett plan gör kärleken till helheten lite enklare - den världsvida himmelska gemenskapen - som suddar ut geografin - och, tror jag, även skarpa kyrkogränser.

Hur känner ni andra (särskilt katoliker) inför detta - inför Kyrkan som helhet och er egen lokala församling?

Read more...

Gissa bilden 2.0

Så var det dags för gissningsbilder i nya bloggen...

Vi börjar lite lätt....tror jag... :-)

Vad föreställer bilden?

Read more...

Fototekniskt inlägg

Jag flyttar det ursprungliga inlägget och byter tema här, så att de som är intresserade av foto ska hitta hit.

Kommentarerna kom att handla enbart om det... :-)

Read more...