Honung eller ättika - vilket budskap vill vi förmedla?
Om kyrkan var vad hon borde så skulle det inte behövas någon evangelisation.
Vi skulle då själva vara evangeliet - genom att leva det glada budskapet.
Och hela världen skulle oemotståndligt dras till Gud som flugor till söt honung.
Med kyrkliga moralpredikningar förmedlar vi snarare effekten av sur ättika... Det får folk att ta avstånd inte bara från oss utan från Gud. Hur kan någon vilja ha det på sitt samvete?
Allt inbördes tjafs är ytterligare en sak som har en anti-evangeliserande effekt. Ska det verkligen vara så svårt att acceptera mångfalden och glädjas åt den? Finns det någon bot mot den infernaliska trångsyntheten? (Ja, inte är den av Gud, inte.)
Om Gud har skapat över 6 miljarder unika människor - varför i hela friden skulle alla programmeras till att tänka exakt likadant och uttrycka sin tro på exakt samma sätt? Om det hade varit Guds vilja skulle robotar ha konstruerats istället.
Tänk om det är så att sanningsprismat måste ha många sidor vända åt alla olika håll för att lysa och spraka klart var människor än befinner sig, och visa på Guds härlighet från mer än ett perspektiv?
Det ökar chansen att alla får syn på någon sida som talar till dem i deras situation, någon bit av sanningen glimmar till, och får dem att närma sig.
Det minskar också risken för högmodet att tro sig ha hela sanningen...
Inlägg
26 kommentarer:
Jag tror inte att du har hela sanningen här. ;-)
Jesus var den han borde vara och honom korsfäste de. Och innan dess försökte de stena honom. Moralpredikningar var inte precis främmande för honom - tvärtom.
Jesus profeterar flera gånger att hela världen INTE kommer att dras till kyrkan som flugor till honung, utan att de tvärtom kommer hata kyrkan liksom de har hatat Honom.
Jag har heller aldrig utgett mig för att ha hela sanningen... :-)
Jesu moralpredikningar var berättigade eftersom de kom från en ogrumlad källa.
Detta har sedan misstolkats och cementerats.
Kyrkans anhängare arbetar hårt på att världen ska hata dem genom att utpeka andra som syndare, såra och strö salt i såren.
Det kan inte vara meningen.
Om vi däremot liksom Jesus blir hatade p.g.a. vår kärlek och godhet så har vi sannolikt träffat exakt rätt.
Gud har gett oss den egna viljan - det är varför det finns människor inom Kyrkan som inte håller med Kyrkans officiella lära.
Man kan alltid antingen välja mellan att gå Guds väg - Kyrkans - eller den Ondes.
Man ser det man vill se, man hör det man vill höra...
Katolska kyrkan var år 2000 också:
125016 skolor,
1046 universitet,
5853 sjukhus,
8695 barnhem,
13933 vårdhem för äldre och handikappade
för att inte räkna alla de "kyrkans anhängare" som varje dag i tysthet(!) hjälper alla dem som slängts bland soporna.
Man ser det man vill se, man hör det man vill höra...
Minutz - ibland står valet mellan Guds väg och kyrkans. Det är först då det blir svårt att välja rätt och verkligen lita på Gud. Men det var så helgonen gjorde - och de fick en massa skit för det av kyrkorepresentanter. Intet nytt under solen...
Många är de som förblindas av mänskliga läror, som dömer andra utifrån sina inlärda fyrkantiga paragrafer. De som är unga finns det ännu hopp för - men de äldre som gör så - så tragiskt att hela deras liv gick till spillo!
Zoltan - jag tar inte specifikt upp katolska kyrkan i detta inlägg - det handlar om hela kyrkan. Och det som är bra behöver inte nämnas - det var liksom poängen - för just det är att leva evangeliet.
Charlott-Therese: nämn några helgon som brutit mot Kyrkans lära?
På vilka sätt har de brutit mot Kyrkans lära?
Många helgon har varit tvungna att gå emot kyrkan på olika sätt för att inte svika Gud.
Senare har de blivit upprättade av kyrkan.
Jeanne d'Arc är ett exempel. Hon var trogen det budskap hon fått, och sin uppgift - fast det slutade på ett kyrkligt bål.
De flesta ordensgrundare har råkat i trubbel på ett eller annat sätt innan deras ordnar blivit godkända.
Charlotte Therese: det svarade ändå inte på min fråga, konkreta exempel på där helgon faktiskt har brutit mot Kyrkans lära var vad jag efterfrågade.
Jag tror att alla människor latent bär på åtminstone någon slags tanke om att de vet bäst. En konsekvens av synden, tyvärr.
Men ändå tänkvärt, det du skriver.
//John
ps. Siffran "över 4 miljarder" stämmer förstås, men även "över 6 miljarder", så den kanske kan uppgraderas ds.
Minutz: det skulle ta alltför lång tid att gå igenom helgonbiografier och gamla mail för att få fram de detaljer du efterfrågar - den tiden har jag tyvärr inte. Det är heller inte ämnet för inlägget så det vore för mycket av ett stickspår.
John: tänkte inte så mycket på individer som på kyrkor/samfund som hävdar att just de sitter inne med hela sanningen. Inte så lite hybris.
6 miljarder går förstås bra det med! Hade inte tid att kolla upp siffrorna så tog till rejält i underkant för säkerhets skull... :-)
Charlotte Therese: men det är det enda som skulle vara valida bevis för dina påståenden. Annars är de ingenting värda, påståenden utan någon som helst substans.
Frågan återstår, d.v.s. den fråga som verkligen är värd att besvaras med tanke på dina påståenden: huruvida det finns konkreta exempel där helgon faktiskt har brutit mot Kyrkans lära.
Minutz: jag har läst många helgonbiografier - och de som inte är alltför tillrättalagda och pudersockrade berättar öppet om sånt.
Ta reda på det själv om du liksom Tomas tvivlaren har så svårt att tro på vad andra säger.
Och var snäll och håll dig till ämnet för inlägget. Jag tar upp olika saker till reflektion för att jag vill lyfta fram just det jag skriver - inte för att diskutera sidospår som inte hör dit.
Charlotte Therese: jag säger det i alla välvilja, du måste kunna ha belägg för det du påstår.
Annars är det bara dina åsikter.
Inte faktum.
För övrigt var det du som startade "sidospåret".
Minutz: brukar du belägga varje sak du vet är sann i varje mening då du nämner något som helst?
Om inte - varför kräver du det av andra?
Att något nämns i förbigående betyder inte att det är en invit till att diskutera det istället för det egentliga ämnet.
Du har helt missat poängen med detta inlägg.
Charlotte Therese: nej, självfallet behöver man inte belägga allt, det som är självklart eller det som är ens åsikt behöver inte beläggas.
Däremot nästintill allting annat, såsom om du gör ett uttalande om personer. Utifall personen ifråga skulle leva så kallas det annars förtal vilket är ett brott.
Nu är ju personerna inte på denna jord köttsligen så att säga, vilket gör det mest illa att komma med ogrundade påhopp om de.
Alla,
Mary MacKillop, kanoniserad 1995...
Allas vägar är inte spikraka motorvägar - även många helgon har levt syndiga liv och felat.
"Jag är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret.
Om någon hör mina ord men inte tar vara på dem, så dömer inte jag honom, ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att rädda världen.
Den som avvisar mig och inte tar emot mina ord, han har mött sin domare: det ord jag har talat skall döma honom på den sista dagen."
Tron är inte juridik... tron är liv, ett sätt att andas, se och höra.
Tack, Zoltan,
Det var just det jag försökte förmedla med inlägget:
Tron är menad att vara LIV.
Minutz: ingen har förtalat någon här. Det jag skrev är precis tvärtom: beröm!
Den som följer Gud kommer förr eller senare att stöta på motstånd även från kyrkligt håll - då gäller det att välja rätt. Det var poängen med sidospåret.
Och detta kan förstås inte skyfflas över bara på helgonen, tog upp det bara som ett exempel - utan det gäller också oss - här och nu.
Jag tycker att frågan är ganska relevant för inlägget.
Men om du tycker att det är för mycket off-topic nu hoppas jag att du kan behandla frågan i ett separat inlägg så småningom:
Kan man bli helgon om man framhärdar i motståndet mot en av Kyrkan fastslagen lära? Exempel?
Hej Charlotte Therese!
Jag tror att jag funnit en sanning!
Khalil Gibran som skrev Profeten.
Han säger i boken:
"Säg inte jag har funnit Sanningen,
utan säg jag har funnit en sanning"
Vad vill jag säga med detta ordbajseriet!
Du skriver det finns 6 miljarder människor och var och en söker sin sanning!
Jag lägger mycket ättika i denna websida.
Detta på mitt konstika sätt att tänka är att jag vill att du lyckas!
Om du tycker det förstör ditt upplägg sänd mig ett mail och jag anpassar mig till din inriktning som du önskar du gör ett jättebra jobb och behöver inte en Besserwisser som tynger din sida.
Det är bara det likt Minutz3 så vill jag påverka så mycket som möjligt och då för hoppningsvis till det bättre!
Och Minutz jag har för mig att den man som går under
smeknamnet Kassanova är idag helgonförklarad.
Hans rykte och agerande trots
Och med lite kunskap om hur man hanterar kärlek skulle man kunna tvivla på kyrkans lära.
När det gäller kyrkan i samhället vilken det än gäller så är de det salt som gör samhället drägligare för massa människor.
Det är ingen Honung eller ättika det! Men det är väldigt gott!
Mikael
Johan,
Om sisådär hundra år (om ens det) lär t.ex. en del av dem som nu verkar för ett slut på kyrkans diskriminering av kvinnor med prästkallelse samt homosexuella helgonförklaras.
Det får räcka som ytterligare svar på frågorna. Jag hinner inte leta efter historiska exempel - men de finns.
Katolsk lära och praxis är inte så fixt och färdigt och oföränderligt som en del ganska så nykonverterade tycks tro.
Ett av de mest effektiva sätten att förändra de läror som inte har teologisk bärkraft tycks i vår tid vara att aktivt och öppet gå emot dem (jfr. fredsaktivisminläggen nyligen).
Och sker det med medias inblandning kan det nog gå snabbare än katoliker varit vana vid historiskt.
Längre än 50 år bör det inte ta. Och det är "snabbt" ur ett katolskt perspektiv.
Charlotte Therese: tror du på allvar att Kyrkans lära förändras?
Jag vill att du ger mig exempel i så fall på ställen där Kyrkans lära faktiskt har förändrats.
Med förändring menar jag då att den skiljer sig från det som man tidigare har hållit såsom sant.
Hur menar du när du menar att Kyrkans lära inte är "fixt och färdigt"? Kyrkan själv lär att hennes lära ej förändras, men fördjupas.
Sedan har Kyrkan redan i praktiken ofelbart deklarerat att kvinnor aldrig kan bli en del utav prästerskapet. Detta är som sagt ingenting som Kyrkan håller av illvilja, utan helt enkelt för att varken stöd i Bibeln eller i Traditionen för att kvinnor skulle kunna bli präster finns.
Det är inte kristet, men finns däremot i t.ex. "satanistkyrkan" och andra paganska rörelser.
"Homosexuella" kan säkert bli helgon, så länge de inte lever ut sin sexualitet. John Henry Cardinal Newman har det ju tydligen diskuterats om hans "sexualitet" , personligen anser jag väl att det är ganska ointressant, vilken kanonisering sägs vara nära förestående. Läs gärna John Heards blogginlägg om John Henry Newman.
Självfallet förändras läran/praxis. Ibland blandas dessa ihop.
Många katoliker definierar frågor som de om kvinnliga präster/gifta präster/homosexuella som lärofrågor - medan det snarare är frågan om praxis, d.v.s ordningsfrågor - distinktionerna där har jag tagit upp tidigare och hänvisar dit.
Läran/praxis har förändrats ifråga om vigning av kvinnor och gifta präster (latinsk rit) från att ha varit förekommande till att inte vara det - utom i undantagsfall.
Det finns kvinnor som har vigts i modern tid för att förvalta sakramenten i kvinnofängelser - helt legitimt. En av dem lever fortfarande.
Så att säga att vigning inte biter på kvinnor eller att det finns något enda teologiskt argument emot det som håller - är fel. Jag har som du vet studerat frågan ingående under många år.
Det är bara en tidsfråga innan förändring sker - för det kyrkan lär idag är helt enkelt inte sant - det är en tillrättalagd syn på historien, och försök har gjorts att stänga ute kvinnor från att tjäna Gud med hjälp av riktigt uselt konstruerad teologi som man verkligen borde skämmas för.
Det var först förre påven som försökte göra frågan till ett slags märklig halvdogm, utan att så som brukligt är ha tillfrågat biskoparna om det. Det skedde alltså nyligen - efter att jag blev katolik dessutom. Frågan är om jag nånsin hade blivit det om det hade skett innan. Förmodligen inte.
Frågan var sen inte om homosexuella kan bli helgon - självfallet kan de det.
Utan frågan var om de som verkar för att förändra läran kan bli det.
Och svaret är även där: självfallet. Men det brukar ta tid för kyrkans hierarki att upphöja dem de smutskastat och förföljt - det brukar vara efterträdare till dem som gör det som omvärderar situationen.
Var snäll nu och se inte detta som en inbjudan till en diskussion om någon av dessa detaljfrågor - det finns många andra inlägg som handlar om dem. Tog upp dem bara som exempel.
Hej Charlotte Therese!
Vad har salt, Honung, ättika för gemensam egenskap de är alla bra på konservering.
Matt 5:13 pratar Jesus om salt!
Varför jo, jag tror ett på detta vis påvisa vad som är garantin för att bevara den goda kyrkan.
Jag tycker alla tre konserveringsmedlen är ok!
Mikael
Jacob tog upp sidospåret här - dock utan att länka hit, så jag hittade det bara av en slump.
http://vardeljus.blogspot.com/2009/04/har-helgon-forkastat-kyrkans-lara.html
Och på det svarade jag:
Detta var ju verkligen ett inlägg som slår in öppna dörrar.
Förmodar att du syftar på en diskussion som kom in som ett sidospår i min blogg för några dagar sen. (Fast du uppenbarligen missförstod den.)
Man måste skilja på det som är uppenbarat av Gud och annat som inte är det - som rentav kan gå emot Gud. Då är det helgonens skyldighet att stå upp för sanningen. Även om det motsäger sådant som kyrkan för tillfället lär (men inte historisk praxis - som detta med kvinnliga präster).
Hej igen!
Minutz3 din kristna grund är lika stabil som en ilsken tjur.
Man vill diskutera frågan från grunden.
Jesus valde kvinnorna inte för det Apostlaarbetet mycket troliga anledningen för det är den parallell som de tolv stammarna står för.
Den första predikan som skedde i Johannes evangelium var av en samarisk kvinna utsänd av Jesus själv.
Det var vanligast att innan 20 års ålder var de som ville gå Guds väg var gifta. Det är ovanligt med ogifta rabbiner och de som Jesus sökte som hans lärjungar var i grunden sökare.
Betänk Petrus var gift.
Skulle kyrkan få styrka och kraft blev den stora förkunnaren Paulus förebild. I hans sökande fanns tydlingen ingen tid för kvinnlig fägring i ett familjeliv.
Vi kan också diskutera Judarnas rangordning i samhället. Där kvinnan inte hade arvslott utan hade inget större värde mer än att mannen sådde i henne ett frö som hon fick att blomma ut i ett barn.
Då ansågs kvinnan vara som en åker som mannen sådde i.
Du kan alltid läsa domen i Matt:25
Där vänds begreppet de starka och viktiga förkunnarna är inte vatten värda utan de som i sina liv lever ordet.
Det konstiga är att nästan alltid ser vi kvinnan arbeta med de svagare och de är ståndaktiga. Medan de fina männen sitter och sprider ordet med att förklar hur det skall vara.
Du kan inte lära ett barn med dina ord du måste leva efter de.
Mikael
Mikael,
>Det konstiga är att nästan alltid ser vi kvinnan arbeta med de svagare och de är ståndaktiga. Medan de fina männen sitter och sprider ordet med att förklar hur det skall vara.
Du kan inte lära ett barn med dina ord du måste leva efter de.
Precis!
Skicka en kommentar