Påven och jag semestrar
Visserligen inte tillsammans, men vi tycks ägna oss åt samma aktiviteter. Så det fick bli en anledning till ett litet blogginhopp.
Fick just nyheten om Påvens fall.
Själv trillade jag och slog mig rejält på perrongen i Göteborg i början av veckan när jag bytte tåg på hemväg från ikon-/konstutställningen och försökte få av en blytung väska. Landade rakt på de stora tavlorna och ett vasst metallspänne som borrade sig djupt in i höften. Vagnen jag hade tavlorna på blev totalkvaddad, går inte längre att fälla ihop, men själva tavlorna klarade sig hyfsat. Den krossade höften har sen dess en blålila apelsinstor bula, och det gör ont från illa åtgångna leder och muskler, är fortfarande svenskt gul och blå överallt. Först idag börjar jag så smått kunna vrida på huvudet utan intensiv smärta.
En fruktansvärd gräsallergi ruinerade andra utställningsveckan så jag inte kunde vara ute, var tvungen att ta medicin som gjorde att jag kände mig som en klubbad säl, så veckan tillbringades mest i framstupa sidoläge. Alternativet var att nysa och snyta sig oavbrutet, samt klia sönder ögonen. Snart kommer samma gräsblomning hit...
Går också på antibiotika efter en radda fästingbett och snart två veckors oförklarlig feber, och får därför inte vara i solen heller den kommande veckan.
Kul sommarlov... :-(
Hoppas ni har det trevligare än Påven och jag.
Inlägg
4 kommentarer:
Stackare! Vilken jäkla otur du haft. Jag ska be en rosenkrans för dig och önskar dig en bättre fortsättning på sommaren. Tack och lov har jag hittills haft en trevligare sommar än påven och du, men har ännu inte tagit någon semester så det börjar bli dags nu. Jag brukar försöka vara som allra ledigast i augusti, så även i år.
/Bitte
Ajaj, det där lät ju inget vidare alls. Du måste vara rädd om dig! Gå och trilla sådär är inte att rekommendera.
Jag får väl göra som Bitte och be en bön för dig, om än i mer protestantiskt fritt formulerad version än hennes rosenkrans.
Hej Charlotte Therese!
Det känns inget roligt att ha det som du har det.
Men då får man kanske hjälpa varran med ett leende.
Det finns inget som gör så ont som att tycka synd om sig själv och fråga sig om och om igen, varför drabbar det just mig igen.
Jag hörde från väderkanalen följande interjvu
Reporter: Vilka moln tycker du bäst om Tone?
Tone: Molnfritt!!!
Reporter: JA DET ÄR JU SÅ KLART!
Vad vill jag koma med denna kommentar.
Sök glädjeämnen och njut av de underbara sommarregnet som strilar ner från ditt hår.
Ta hand om Tissot han kommer att ge matmatte extra dos med kärlek och värme, för så gör katter :)
/Mikael
Tack, Bitte och Johanna!
Mikael - jag tycker inte synd om mig själv - är så van vid att sånt här händer hela tiden att jag inte förvånas eller egentligen förväntar mig något annat - trots det gör det (fortfarande) väldigt ont.
Skicka en kommentar