"God jul" i kalla Sverige...
Jag hungrade efter gemenskap
och medmänsklighet,
men ni lämnade mig svältande.
Jag törstade efter rättvisa
och jämlikhet för alla
men ni skickade mig till helvetet.
Jag frös i det kalla Sverige
för ni gjorde mig hemlös
och lät mig gå i trasiga kläder.
Jag var sjuk men ni utförsäkrade mig
och gjorde mig ännu mycket sjukare.
Jag var arbetslös
och ni tvingade in mig i Fas 3
som livstidsslav utan lön.
Jag trodde att jag hade vänner och en familj
men plötsligt fanns ingen kvar.
Jag var ensam och isolerad
men ni låtsades inte se mig.
Jag förtärdes av ångest och smärta
och ni hänvisade mig till vårdens kränkningar.
Jag behövde hjälp att lösa den yttre situationen
men ni ville droga ner mig med mediciner.
Jag förlorade tron på livet,
ville till sist inte finnas kvar mer,
och ni sa: "Gud är god..."
En till.
5 kommentarer:
Den är så bra!
Tack...
Det finns en till dikt som är lite släkt med den här, alldeles ovanför.
Den andra var väldigt bra också!
Jättefint, Charlotte! Och så tänkvärt!
Ja, båda dikterna är mycket bra, tycker jag.
Instämmer med de andra som kommenterat här. Tänkvärda dikter!
Skicka en kommentar