När alliansens, inklusive kd's, politik går rakt emot den kristna värdegrunden som tar parti för de mest utsatta, behövs det då ett nytt kristet parti åt vänsterhållet?
Jag skrev för en tid sen om hur högerpolitik och kristen tro tycks vara mycket svårförenliga. I alla fall så får jag inte alls ihop det.
Den politik som för närvarande förs från högerpartierna, inklusive kristdemokraterna, är rakt motsatt evangeliet, som värnar särskilt mycket om fattiga, sjuka och svaga. Jag kan inte föreställa mig en Jesus som gör de sjuka sjukare genom att ta ifrån dem det sista de äger, eller tvingar dem att gå igenom ständigt upprepade ångestfyllda åtgärder och utredningar, som respektlöst kränker dem, och driver dem till ruinens brant, till hemlöshet och värre än så.
Kd har steg för steg lämnat den kristna grunden för att försöka hålla sig kvar i regeringsposition. Man har sålt sin själ och offrat sjuka och svaga på paragrafernas glödande kol. Som rökelse stiger deras rop nu mot skyn, de som inte redan har tystnat och avslutat sina liv. Hur många självmord har alliansens inhumana politik drivit förtvivlade sjuka till? Hur länge ska det få fortsätta innan allmänheten vaknar upp till det som faktiskt pågår? Hur är det möjligt att inte fler kristna redan har genomskådat kd's ekande brons och tomt klingande cymbal?
Det konservativa familjemantrat, som sannolikt lockar en del kristna väljare, faller platt till marken när man så tydligt visar att man i praktiken inte alls bryr sig om människorna.
Är det inte rentav ett missbruk av Jesu Kristi namn att uppkalla ett parti efter honom när man inte alls följer honom?
Det paradoxala är att vänsterpartiet tycks vara det enda parti som verkligen betonar omsorgen om de mest utsatta. V som vanligen förknippas med ateism, kommunism och jag vet inte allt... Hur kommer det sig då att de, förmodligen utan att alls veta om det, samtidigt står för trons allra vackraste ideal?
Jag funderar från och till på om det skulle behövas ett kristet vänsterparti, som inte har något politiskt bagage att släpa på som kan leda till de tråkiga missförstånd och det motstånd som v ofta väcker, särskilt hos kristna. Något nytt och fräscht som kan fara fram som en frisk vind genom riksdagshuset och komma med nya perspektiv på ingrodd politik. Det behöver inte vara ett stort parti, men det behöver vara ett genuint kristet parti.
Egentligen är det förstås fel att alls kalla ett parti "kristet", men jag gör det i medvetenhet om den haltande beteckningen. Partier i sig är inte mer kristna än kyrkobyggnader är det. Det är människornas värderingar och inställning till livet som är avgörande. Jag tror att en kristet grundad sakpolitik skulle kunna tillföra mycket gott...
Det finns omkring en miljon aktiva kristna i landet, så potentialen för ett nytt parti på kristen grund att ta sig över riksdagsspärrarna är hyfsat god.
Lösningen tror jag i alla fall inte är ett nytt kristet värdekonservativt parti åt högerhållet.
Vi behöver inte mer trångsynthet i politiken. Vi behöver en vidsynthet som inte känner av någon prestige, utan ser till alla människors bästa och utformar samhällets regler så att de inte skadar någon. Vi behöver en medmänsklig politik där allas lika värde respekteras i praktiken. Vi behöver en politik som ger stor individuell frihet och samtidigt en stadig grund som håller ihop helheten, gemenskapen som samhället är. Vi behöver ingen politikerelit utan politiker som är som vanligt folk.
Jag tror djupast sett inte ens att det vi behöver egentligen är blockpolitik eller enskilda partier som strider mot varann ideologiskt, utan en samling kloka människor som inte har förlorat empatin, och som inte vill göra politisk karriär för att tjäna en massa pengar, utan som verkligen vill förändra det som är fel.
En fin bild som brukar användas för synen på kyrkan är att se den som en kropp där varje del behövs för helheten. Så ser jag på samhället och individerna. Var och en är oerhört värdefull och viktig. Var och en förtjänar att bemötas väl, och ska ha rätt att verka på det sätt han/hon kan. Det blir fel när man tänker på samhället enbart eller främst i ekonomiska termer där målet är att vara vinstdrivande. Människor är inga produkter, inga utbytbara kuggar i en maskin, vi är levande varelser med unika talanger. Och vårt land har alldeles otroliga möjligheter att bli det allra bästa landet i världen. Men tar vi vara på möjligheterna?
Jag tänker ibland på allt jag skulle vilja göra om jag fick vikariera som statsminister ett år...
Men mycket av det som skulle behöva åtgärdas går tyvärr inte att förändra snabbt, p.g.a. lagar och förordningar som styr hur politiken ska föras. Men jag sätter det nu på pränt, dessa tankar, som en vision för framtiden...
Och jag hoppas att media hänger på och tar upp åtminstone en av de viktiga trådarna här och skapar en rejäl debatt om välfärdsfrågorna, ställer politikerna mot väggen och tvingar dem att svara på vad de har tänkt göra för dem som är utanför samhället nu om de vinner valet. Det är alltför mycket som står på spel, alltför många människoliv som är i fara, för att detta ska få gå obemärkt förbi, eller lindas in i tjusig lugnande retorik och falsk statistik.
Read more...
Inlägg
