Allt är inte vad det ser ut att vara...

Det är inte den enkla men vackra krubban i olivträ från Betlehem som är i främsta fokus här, även om man skulle kunna tro det vid denna kyrkoårstid... Utan de två oansenliga suddiga gröna stråna i förgrunden av bilden.

Fick nämligen en liten överraskning häromdagen, när jag försökte rycka upp vad jag trodde var två vetekorn som hade börjat gro i en kruka som stått ute under sommaren (Fågelfröna har en tendens att sprida sig till allt på balkongen, och jag har redan ryckt upp massor av vetestrån ur jordgubbskrukorna som står ute året runt.)

I krukan som jag tog in i höstas fanns även en timjanplanta och en annan planta - så jag trodde allra först att det var timjanplantan som hade fått rotskott.

När plantorna växte upp såg det alltså mer ut som vete.

Till slut tröttnade jag på att se stråna i krukan i köket vid frukost, lunch och kvällsmat... Ogräsrensningstajm allltså!

Men när jag drog upp det ena strået (som satt som berg) - och tyvärr skadade roten på det, så satt det något konstigt stort och svart en bit ner på rotstammen - det liknade en kärna. Men av vad?? Det tog ett tag innan jag kom på det...

Till slut kom jag ihåg att jag för ett år sen (förra julen) petade ner några dadelkärnor från färska dadlar. Inte tänkte jag väl att de nånsin skulle gro. De är ju stenhårda! Det var mest på skoj...

Men nu har jag alltså två små dadelpalmsplantor på utväxt här... Om nu bara den största och finaste klarar sig efter den omilda behandlingen - roten bröts nämligen av högt upp, och den var jättelång. Förhoppningsvis växer det ut nya rötter.... Plantorna har fått en egen kruka.

Här inne växer för övrigt ännu de sista tomaterna - bröt av topparna vid första snöstormen helt enkelt och satte dem i en vas med vatten - plantorna fick sedan rötter - och flera av de gröna tomaterna har mognat. De blir dock inte särskilt goda inomhus - så jag tror jag ska steka dem som är kvar...

Read more...

Gröna tomater - insyltade!

Igår kväll skördade jag så de små gröna liven som jag drivit upp sen den 7 april i år, till en början inomhus, och sen utomhus under hela den långa sommaren.

Här och här går det att följa hela balkongodlingens strapatser under sin första säsong.

Tänk att tomatplantorna var så där otroligt små till att börja med. De har bara två små blad på den första bilden (i andra odlingsinlägget). Sen blev de till en rejäl skog...

Och nu ligger resultatet där i en liten burk och väntar på att bli färdiga. Det är nämligen insyltande i två etapper som gäller. Den första har jag klarat av - den innebar kokande av tomater och sedan inläggningslag.

För första gången nånsin har jag nu ättikssprit och färsk ingefära i kylskåpet, samt hel kanel och hela kryddnejlikor bland kryddorna. Jag har aldrig syltat något förut (annat än hjortron). Det ni - känns som att jag har trätt in i en helt ny matlagningsdimension... Och vilken doft kokandet spred sen..... Alldeles ljuvlig. En blandning av jul och barndomssomrar på något sätt. Så som det skulle kunna lukta i min farmors kök.

Den andra etappen inträffar om två dagar då lagen ska koka upp en andra gång och sedan silas. Under tiden ska läckerheterna stå svalt och suga åt sig ordentligt av alla smaker.

Jag hade inte så många tomater att sylta så jag tog hela den lilla skörden till det (se bilden - de två röda små körsbärstomaterna la jag dit som dekoration för fotots skull - de har mognat på köksbänken ett par dar). Får prova att steka några tomater nästa år istället.

Lite krångligt var det att göra om receptet som var för ett kilo tomater så att det stämde in på de 270 gram gröna tomater jag hade - och jag beslutade mig därför bl.a. för att ta i kryddorna lite på måfå. 0.8 cm ingefära säger ju ingenting - för hur tjock ska den vara? Och ska man skala den? Det gjorde jag till sist. Och tog i lite extra... Det är förresten något som lär återkomma till mitt kök - den doftar som att den kan bli användbar i t.ex. thailändska rätter... Som mitt kök inte har känt doften av på eoner...

Börjar fundera på att försöka bli lite mer huslig. Baka eget bröd, laga lite mer avancerad mat... Ha ha...! Ni som har följt bloggen ett tag vet att detta kommer från experten på alla nyanser av vidbränt som man kan tänka sig... Men om jag lyckas (den här tanken brukar dyka upp då och då vid sällsynta tillfällen när köket doftar så där underbart som just nu - och man önskar att det inte skulle bli så långt mellan varven) - så lär det bli en del bloggande om det... Hm... Om jag nu inte använder bloggtiden i köket istället... :-)

Till sist så får alla ni som har blivit sugna på insyltade gröna tomater det recept jag hittade (själv hoppade jag över kryddpepparkornen, men följde det någorlunda i övrigt).

1 kg små gröna tomater

Lag:

2 dl ättiksprit, 12%
3 dl vatten
6 dl strösocker
1 tsk salt
8-10 kryddnejlikor
6 kryddpepparkorn
3 cm färsk ingefära, el. torkad
2 kanelstänger


Tag bort fästet på tomaterna och skölj av dem. Pricka tomaterna och koka dem några minuter, låt dem sedan rinna av. Blanda ihop lagen och koka upp den. Lägg ner tomaterna och sjud dem i ca 8-10 min. beroende på storleken, de ska ha lite spänst kvar. Lägg över dem i en glasburk. Koka ihop lagen lite på hög värme, slå över tomaterna, förslut och ställ svalt några dagar. Slå sedan av lagen, koka upp den igen, skumma och tillsätt ev. lite konservering. Låt lagen kallna och slå över tomaterna. Förslut och ställ svalt i ca 2-3 veckor.

Resultatet lär vara sagolikt gott, och det passar särskilt bra till viltkött och grytor.

Read more...