Ortodox ärkebiskop om kvinnliga präster

Missa inte nyhetsklippet som bara är tillgängligt i ett par dar till!

Finskortodoxa ärkebiskopen Leo nämner bl.a. frågan om kvinnliga präster i inslaget - låter nog inte helt omöjligt ändå, samtal pågår - vore det omöjligt skulle det inte samtalas om det. Kanske ändrar ortodoxerna detta före katolikerna - och då finns det inte längre något att skyla de ihåliga anti-argumenten med längre.

Ikonostasen är målad av en kollega, och nyss invigd! Luftig, nordisk!

Men jag fattar inte vad han menar med det där med politiken - det finns ju många politiskt engagerade katolska präster... Men då räknar jag in ganska mycket till "politik". Arbete för mänskliga rättigheter t.ex.

Read more...

Mitt i prick om ikoner, ekumenik och bloggdebatt

Håller på att förbereda ett föredrag om ikoner - och stötte då i förbifarten på denna formulering som brände till i sin aktualitet just nu i kristenheten. Inte minst då det gäller bloggdebatten och ekumeniken under det senaste året. (Min markering av delar av texten.)

Det följande är dagboksanteckningar av Alexandr Eltjaninov (d. 1934).

"Se hur kall och okroppslig förefaller inte trosbekännelsen hos dem som förkasta ikonerna. I det de öppet förkasta ikonerna, förkasta de omedvetet inkarnationen. Hur förvanskas inte hos dem hela kristendomen. Hur blir inte eukaristin, kärnan i det kristna livet, hos dem okroppslig och obetydlig. I sanning, om Ordet för oss har blivit kött, så har för dem Köttet blivit ord - Guds kött, som då vi få del av det i nattvarden, ger oss evigt liv (Joh. 6), det har för dem blivit till ord och diskussioner."

Read more...

Ikonmirakel i Heliga Landet?

Det rapporteras de senaste dagarna från en grekisk-ortodox kyrka i Ramla om en ikon av S:t Georg som har börjat utsöndra olja....

"Christians have been flocking to this dusty Israeli town to see what locals are calling a miracle: streaks of what looks like oil mysteriously dripping down an icon of St. George at a Greek Orthodox church named for the legendary third century dragon slayer."

Läs mer här.

I katolska sammanhang tycks det vara vanligare med andra oförklarliga fenomen än just ikonrelaterade sådana. Gråtande statyer och Mariauppenbarelser. Man kan undra varför - för även vi har ju ikoner... Kanske för att Gud (?) använder sig av det som flest kan relatera till inom varje kyrkodel, för att förmedla något?

Read more...

Levande brustna ikoner där ljuset strömmar fram ur sprickorna

Läser vidare i Maria Küchens bok.

Idag blev den mycket bättre igen - bäst hittills. För i de följande kapitlen skriver hon naket, sprucket, öppet. Utan skydd.

Om hur livet gör ont ibland, och får göra precis så ont som det gör - att det inte är en lösning att på new-age-vis skaffa sig ett teflonhjärta - vars glatta yta stöter bort allt (och alla).

Värjer man sig, och försöker skydda sig mot allt som är mörkt eller gör ont så möter man heller aldrig det goda, ljusa, vackra med sådan vårsolsskarp intensitet.

Känner igen mig exakt. Våra erfarenheter är olika - men effekten densamma. Man får ett öppet hjärta. Här övergår prosan nästan i poesi, medan hon i några kapitel beskriver detta.

"Hjärtat går inte sönder när det känns så, det förbereds för ljus."

"Jag bör bara gå igenom världen med öppet hjärta om jag törs ta konsekvenserna och jag måste vara varsammare än nu med var och en jag möter, det kan vara en människa med öppet hjärta."

Kommer under läsningens gång att tänka på många dikter jag skrivit. Inte minst när jag leende ser rubriken på ett kapitel: "Levande ikon".

Men, hallå... Det är ju titeln på en av mina dikter....!

Read more...