I kyrkan är alla kärnfriska - eller...?

Man kan ju undra... Helandemöten och sakrament kanske gör susen, så att alla kristna mår jättebra och aldrig behöver stanna hemma från jobbet mer än max några dagar om året?

En intervju med svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd gör åtminstone mig fundersam (se nedan). Någonstans haltar resonemanget betänkligt.

Kyrkan värnar om flyktingar och miljö - med rätta - fast visst är väl även det i grunden politiska frågor som berör alla, åtminstone indirekt, genom att våra skattepengar går till detta?

Vad är då skillnaden jämfört med andra utsatta grupper som kyrkan startar ekumeniska upprop och protester för? Nya "sjukförsäkringen", som ironiskt nog innebär ett bortfall av försäkringen för de svårast sjuka, kommer att slå ut tiotusentals personer i vårt land bara under detta år, ställa dem utanför samhället, utan rätt att vara sjuka mer än ett visst antal dagar. Som om det vore ett brott att bli sjuk...

Är detta inte något som kyrkorna borde höja sina röster väldigt skarpt emot? Det är en inhuman ny lagstiftning - kan man se det på annat sätt?

Det verkar vara lättare för kyrkfolk att engagera sig i sånt som finns längre bort eller som passar bra i media. Som miljökatastrofer på andra sidan jordklotet eller ett och annat apatiskt flyktingbarn. Medan hemlösa fryser ihjäl på svenska vintergator och svårt sjuka hänvisas till arbetsmarknaden...

Och det är inte riktigt sant att denna fråga berör alla invånare i landet mer än övriga kyrkopolitiska frågor gör, så att det skulle göra detta till en särskild sak som kyrkan inte kan uttala sig enhälligt och skarpt om.

Det är trots allt en procentuellt sett ganska liten grupp i landet som är så svårt sjuka att de behöver få ersättning under längre tid än den nu tillåtna. Och med nuvarande regler förlorar de den - i mitt tycke - mänskliga rättigheten. Om jag var ärkebiskop skulle jag göra detta till en högt prioriterad fråga i nuläget. Och jag skulle utforma det som en ekumenisk manifestation.

Det handlar ytterst om att rädda liv! De som redan är i ett utsatt läge kommer inte att ha kraft att överleva detta. Bryr sig kyrkan inte om det?

***

"Sedan hösten 2008 har flera stifts diakoner tagit kontakt med socialförsäkringsministern för att visa på svårigheterna som människor hamnat i. Diakonerna vet vad de talar om. De har förstahandskunskaper, skriver han.

Men när det gäller politiska ställningstaganden svarar han att varken kyrkomöte eller kyrkostyrelse haft uppe frågan om sjukförsäkringen:

- Det kan bero på en grundläggande inställning att frågor som berör alla invånare i Sverige i första hand ska avhandlas i dagspolitiken.

Han konstaterar att i en rad andra frågor tar kyrkan ställning, till exempel asylpolitiken, biståndspolitiken, barns rättigheter och klimaträttvisefrågor, men att det i den här frågan inte vuxit fram någon gemensam opinionsbildning."

Läs hela artikeln här.

Read more...

Tidigare liv - eller?

Läser vidare i boken om detta, som är skriven av en läkare.

Några av hans teorier utifrån erfarenheter med patienter är:

* att vi väljer den familj vi föds in i, och lever i sådana mönster som ger störst möjlighet till mognad

* de personer vi står närmast har vi ofta levt nära även i tidigare liv - fast ibland i andra konstellationer - någon kan t.ex. ha varit gift med någon den nu är förälder till, eller barn till sitt nuvarande barn

* "tvillingsjälar" är ofta sådana personer som har stått oss extremt nära

* att vi reinkarnerar gruppvis - en kärngrupp av dem som står nära varandra lever ofta samtidigt

* ibland kan vårt undermedvetna känna igen en människa som vi haft ett band med i tidigare liv - så att vi känner omedelbar attraktion eller avsky - utan annan uppenbar anledning

* att minnen av tidigare liv effektivt helar sjukdomar och relationer i nuvarande liv

Allt sånt här skulle man som kritisk läsare kunna försöka avfärda på olika sätt (gissa om tankarna har snurrat och försökt hitta andra möjliga förklaringsmodeller - men ingen av dem har hittills hållit hela vägen).

Faktum kvarstår: att det här tycks hjälpa människor på ett sätt som andra metoder inte lyckas med.

Och det är helt otroliga historier...

En kvinna t.ex. var i Paris för första gången i sitt (nuvarande) liv - men plötsligt märkte hon att hon genast hittade perfekt i staden utan karta, och hon gick till en plats där hon fick en stark déjà vu-upplevelse - hon såg hur hon hade bränts på bål på det torget i ett tidigare liv. När hon mindes detta försvann hennes kroniska luftvägsallergi.

Ett annat fall handlar om en kvinna från USA och en man från Australien som möttes av vad som verkar vara en "slump" och drogs oerhört till varandra - där det under hypnos visade sig att de hade varit förlovade för tvåtusen år sen, men tragiska omständigheter hade gjort att kvinnan dog... De gifte sig snart.

Andra fall visar på t.ex. familjemedlemmar (men inte nödvändigtvis) som var för sig, ibland ovetande om den andra, försätts i hypnos - och upplever detsamma - att de har delat tidigare liv - och de minns samma saker i detalj.

Relationsproblem inom familjer tycks också ofta ha sin grund i sånt här - ilska, misshandel, etc, visar sig bottna i liknande förhållanden i tidigare liv.

Så - vad går allt detta enligt författaren ut på? Varför skulle vi leva flera liv? Inte minst flera tragiska liv?

Jo, för att lära oss att bryta destruktiva mönster, mogna till att fullt ut uppleva kärlek och glädje, göra oss av med rädsla och vrede. Så småningom lär vi då hamna på en punkt där vi frivilligt kan välja att återfödas för att hjälpa andra människor med detta - eller att inte återfödas men istället hjälpa dem på andlig nivå - jfr. helgonen.

Har inte läst ut boken än eftersom den innehåller så mycket. Men ville kasta ut en halvtidsrapport för blogg-granskning.

Om man väljer att tro på det här så är det mycket som plötsligt får sin förklaring.

Om man väljer att inte tro på det så har man istället en massa knepiga saker att försöka förklara.

Jag klurar på om läkarvetenskapen genom att under lång tid inte ha tagit detta på allvar, har missat enorma möjligheter att hjälpa människor. Det är tydligen så att man inte behöver tro på det eller tolka det för att det ska funka rent medicinskt... Och dessa andliga, intuitiva, helande krafter har inga biverkningar.

Funderingar, någon? Alternativa förklaringar...?

Read more...