Hur låter ditt namn i toner?

Ja, här kan du testa!

Helkul idé. En virtuell synth, som man kan aktivera tangentbordet till, och därefter kan man skriva som vanligt, men resultatet blir inte text utan klingande toner.

Siffertangenterna är för de små svarta halvtonerna - spelar man enbart på dem på ett riktigt piano kan man få till "kinesisk" musik. Bokstavstangenterna är för de vita tangenterna. Ni fattar om ni testar.

Jag skrev in mitt namn. Det lät fint!

Men du kanske hellre skriver in ett recept, en dikt, eller en doktorsavhandling...?

Det funkar även som en synth på annat sätt - tryck in knappar så börjar den att spela...

Nu ska jag leka lite mer... :-)

Read more...

Påven får musikpris?

Man kunde tro att det var ett humorstafettbidrag, men det är dagsens sanning. Dagens sanning.

Det är påvens sånginsatser som står i fokus för nomineringen.

Det är nog ingen annan än påven som kan sjunga falskt och eventuellt få ett pris för det...

Jag håller tummarna för The Priests.

Read more...

Musikalisk misse

Hittade katten Nora hos Bitte. Kan inte låta bli att lägga in videon här också... Den passar liksom i en katt-olsk blogg... :-)

Read more...

Apostolisk hiphop

Fick via bloggen kontakt med David Harris som nyss gett ut en skiva i en mycket spännande (helt ny?) genre.... Apostolisk hiphop.

Skivan är genuint ekumenisk genom att de som medverkar kommer från olika samfund. Det gör den extra intressant. David själv är uppväxt i en katolsk familj i en stockholmsförort, där han idag, vid sidan av teologiska studier, jobbar med ungdomar.

Min spontana reaktion när jag lyssnade till skivan första gången var: "angeläget". Hoppas att den kommer att nå ut särskilt till många ungdomar! Men inte bara.

För den berör på djupet även om man inte är alldeles purung. Det märks att den är äkta, att det som sägs kommer från hjärtat. Budskapet är avskalat, rakt på sak, och blir evigt och förnyande på samma gång genom sin blandning av urgammalt och nytt.

Här möter en bearbetning av Anders Frostensons psalm "Gud är en av oss vid detta bord", här finns en modern hyllning till Jungfru Maria. Här finns en gripande förbön som inte kan lämna någon oberörd. Här finns en mix av lovsång och klagopsalm, av tacksägelse och sökande. Ljus som spricker fram ur mörker. Låtarna varvas med reflektioner om tron. Och det hela avslutas med en ortodox version av Saligprisningarna.

Skivan är som en gudstjänst och ett samtal - på en gång. En rappad predikan, en liturgi. Ett personligt tilltal. Man måste lyssna.

Temat är barmhärtighet. Liksom skivans latinska namn antyder: Misericordia.

David säger på ett av de sista spåren: "när man säger något kan man lika gärna säga det ordentligt". Och det gör han sannerligen!

Smakprov finns här.

Jag säger bara: skaffa den! Lyssna!

Read more...

Il Divo - The Promise

Il Divo (David Miller, Sébastien Izambard, Urs Bühler och Carlos Marin) har funnits ett tag som grupp (tidigare som soloartister), och har på fyra år sålt 22 miljoner album... De är ute på världsturné just nu, i anslutning till att deras senaste album "The Promise" nyligen har släppts.

Omslaget (och flera av sidorna i texthäftet) visar fyra uppklädda och ganska så stajlade unga män. Ännu ett av dessa "pojkband" som försöker sälja skivor med hjälp av utseendet, tänkte jag först lite fördomsfullt. Men de är något så ovanligt som tre klassiskt skolade sångare och en popsångare som har bildat en grupp ihop.

Om man bortser från den allra första genomlyssningen, då tankarna mest gick i riktningen högstämd "smörsång", lite åt operahållet, så har skivan vuxit mer och mer genom att rulla i bakgrunden ett tag nu. Den blir faktiskt allt bättre för varje gång.

För de sjunger riktigt bra - och även texterna har ett djupt innehåll (om man förstår språket - själv kan jag lista ut vad de handlar om via franskan och den lilla italienska jag lärde mig inför en resa en gång).

Bara en av låtarna är på engelska. Och den är faktiskt bäst. Klassikern "Amazing Grace".

Men de har flera kända låtar med - Frankie Goes To Hollywood's "The Power Of Love", Leonard Cohen's "Hallelujah", Charles Aznavour's "She" och ABBA's "The winner takes it all". På italienska (och någon sång på spanska).

Och jag frågar mig verkligen varför de sjunger det mesta på italienska - eftersom de kommer från olika länder, men ingen av dem är från Italien (utan: USA, Schweiz, Frankrike och Spanien).

Tips: låt herrarna sjunga mer på engelska framöver - deras röster (och deras publik) förtjänar det!

Det går att lyssna på några av låtarna via länken överst i inlägget.

***

Läs fler recensioner här:

HD, ST, Trelleborgs dagblad (recenscenten där verkar ha haft en riktigt dålig dag).

Read more...

The Priests gör sin skivdebut

Fick en skiva att bloggrecensera för ett par dar sen, som har snurrat en hel del i cd-spelaren nu. Melodierna fastnar direkt. Även mellan lyssningarna går jag och nynnar på sångerna.

Artisterna, som släpper sitt debutalbum idag, är den irländska katolska prästtrion The Priests, bestående av Father Eugene O´Hagan, Father Martin O´Hagan och Father David Delargy, ackompanjerade av The Philharmonic Academy of Rome som brukar uppträda i Vatikanen - en storsatsning av Sony Music inför julen.

Repertoaren består bl.a. av klassiker som Ave Maria, Pie Jesu och Panis Angelicus, som är vackra och innerliga. Men själv föredrar jag nog den mer jordnära och enkla irländska välsignelsen, Irish blessing (synd att de inte sjunger den på originalspråk) - vackrare än så blir det inte! Och eftersom de inte är vilka artister som helst, utan just präster, känns sången verkligen som en bön, en välsignelse. De agerar som präster även genom sitt sätt att sjunga - det gäller samtliga sånger.

En annan favorit är den humoristiska och härligt svängiga Hacia Belen - där jag tyvärr inte förstår språket, men den lär handla om Jungfru Marias försök att hålla koll på en hel del oväntat besök vid stallet i Betlehem - det mumsas choklad, söks efter jesusbarnets nappar, och en sombrero blir åsnemat!

The Priests förväntas nå högt på topplistorna till jul - och det förtjänar de. Det här är ett debutalbum som väcker mersmak.

Prästerna som har sjungit ihop länge har inte för avsikt att byta "karriär" nu - utan kommer att fortsätta att ägna sig åt församlingsverksamheten som vanligt. Ja, riktigt som vanligt blir det nog inte efter idag kan jag tro... :-)

Inte nog med att skivan är värd att lyssnas på - även det faktum att deras kontrakt på två miljoner dollar till största delen går till välgörenhet (och till deras församling) - gör att jag vill rekommendera skivan varmt!

En fin julklapp som räcker längre än julen - och t.o.m. längre än till påska...!

***

På deras hemsida ska det gå att lyssna på några smakprov av deras sånger ( i min dator lyckades det tyvärr inte).

Läs även en recension i DN här.

Nu låter jag skivan snurra ett varv till...

Uppdatering: nu har även Dagen skrivit om dem.

Read more...