Tro, lära eller ordning?
Det brukar ofta bli en rejäl sammanblandning mellan dessa begrepp, vilket försvårar teologiska samtal.
Så jag tänkte komma med ett par definitioner för att särskilja dem mer tydligt, och förhoppningsvis underlätta framtida resonemang. Det följande utgår från katolska sammanhang, men är förmodligen tillämpbart även på annat håll, med andra exempel.
Trosfrågor: det som har specifikt med tron att göra, det som i den tidiga kyrkan har utformats till trosbekännelser (den apostoliska/nicenska). Frågor som handlar om t.ex. Treenigheten/Kristi natur. De delas av majoriteten kristna och är av sådan vikt att de anses vara i princip oföränderliga. De utgör själva grunden.
Lärofrågor: kyrkans uttolkning av det Jesus sa och gjorde (dit bör man inte räkna sånt han inte sa eller gjorde, så som görs i stor utsträckning), dogmer (som instiftats efter kyrkans splittring, och som inte alla kristna delar), sakramentens existens och antal. Dessa frågor har utvecklats och vissa av dem fortsätter att utvecklas med tiden, och justeras om/när det behövs, utifrån större insikt om vad Jesus menade. De är inte oföränderliga, men svårföränderliga.
Ordningsfrågor: kyrkans tillämpning av läran i praktiken. Sakramentsförvaltning, liturgiska föreskrifter, vilka som får vigas till ämbeten eller ingå äktenskap, celibat för präster, hur man väljer biskopar, påvar etc. Hur kyrkan styrs/leds. Dessa frågor är de som är lättast för kyrkan att ändra eftersom de har med struktur, organisation och invana tänkesätt (traditioner) att göra. De berör inte själva tron på Gud, och ingår inte som absolut nödvändiga beståndsdelar i läran. Det som fungerade på 300-talet eller 1800-talet eftersom det vilade på ett specifikt synsätt kanske inte längre är aktuellt... Hänsyn bör också tas till kulturella skillnader - inkulturation.
Inlägg
