Skrift och tradition - ingen motsättning
Ikoner, liturgin och skrifterna (till dessa hör också kyrkofädernas skrifter och kyrkomötesbeslut), är alla delar av kyrkans tradition, av kyrkans fullhet.
När man plockar isär dessa uppstår splittring.
Den ortodoxa kyrkan tycks vara den enda som har bevarat dem som en enhet. Den katolska motreformationen såväl som protestantismen har fått två fullhetsbegrepp då skrift och tradition splittrats och satts vid sidan av varandra, och ibland hamnar de t.o.m. i opposition mot varandra under det att traditionen utvecklas åt olika håll i respektive kyrkor. Det händer att skriften omtolkas (att man måste välja den mest långsökta tolkningen), för att den ska passa in i traditionen så som den ser ut i nuet i ett visst samfund. Och det händer också att traditionen stannar av i sin utveckling p.g.a. skrifttolkningar som kanske borde ses över.
De samfund som menar sig bygga enbart på skriften har paradoxalt nog detta påstående inkluderat i sin tradition, liksom mycket annat som man förmodligen inte tänker på... Ingen kyrka är traditionslös. Men traditionerna ser olika ut.
Redan skriften i sig är tradition, då Bibeln bygger på muntliga berättelser som sedan skrivits ner och sållats, inte utan strid. Allt viktigt kom inte med. Och allt skulle aldrig kunna komma med.
Traditionen är inte något stelnat och dött utan levande och dynamisk. Det gör att dogmatik, liturgi och fromhetstraditioner kan fortsätta utvecklas.
Dogmatiserande (fastslående av punkter som vid en viss tid i ett visst sammanhang anses färdigdiskuterade), medför också splittring - ett markerande gentemot andra riktningar.
Jag läser igen om att den ortodoxa kyrkan inte kan formulera några dogmer eftersom man menar att hela kristenheten då först måste samlas till ett ekumeniskt kyrkomöte. Exakt sådan är min syn...
Jag kan bara än en gång konstatera att jag är helylleortodox dogmatiskt sett. Och även på många andra sätt. De sätt jag inte är främst katolsk eller frikyrklig på.
20 kommentarer:
Du som tycks gilla ortodoxa kyrkan så mycket, och samtidigt ekumenik. Vad tycker du om de ortodoxas syn på ekumenik? Det måste ju vara den mest antiekumeniska kristna gruppen som finns.
Simon,
Ja, sorgligt nog.
Men kanske förståeligt - då vi andra har lämnat mer av ursprunget, och de inte vill riskera att urvattna sin tradition?
Hej!
Kul att du gick med, mitt mål är att sammanfoga alla sidor med kristet budskap, om det nu är möjligt?
/StenHuggarn.
StenHuggarn,
Vi får hoppas att det lyckas!
Men varför lämnar du inte katolska kyrkan då, och går in i den ortodoxa? Det skulle jag göra om jag hade den uppfattningen som du har. Inte skulle jag stanna i en kyrka vars läror jag föraktar o ständigti frågasätter. Samtidigt har du inga problem med att hitta ursäkter för den ortodoxa kyrkans bristande ekumenik. Lustigt. Och typiskt svenskt kanske att förakta den egna tron och högakta andras.
Katja,
Jag utesluter inga framtida möjligheter.
Men jag ser heller inget syfte i att vara en hoppjerka mellan kyrkorna, tror inte att gräset är grönare någon annanstans.
Har varit katolik i 17 år, det är ganska lång tid, och att i det läget lämna sin kyrka sker inte av en impuls.
Jag ser för övrigt också nackdelar med det ortodoxa. (Det nationalistiska draget inte minst, och stridigheterna mellan dessa länders olika grupper.)
Men själva tron delar jag - eftersom de dogmatiskt sett inte har lagt till något till ursprunget på samma sätt som andra kyrkor har gjort.
Så, nej, jag föraktar inte min egen tro (som råkar sammanfalla med den ortodoxa på de flesta punkter), eller högaktar andras. Ser nog ganska krasst och realistiskt på det hela.
Det låter som om du trots allt har en enorm självinsikt. Ursäkta om jag tog ditt inlägg på fel sätt. Du verkar veta vad du tror och vad du kämpar för.
Mmmmmm! Vad jag tycker om det här inlägget. Det sätter fingret på det jag har tänkt på en lång stund.
Katja,
Det är ok! :-)
séra Jónatan,
Ja, det blev ganska innehållsrikt, kanske rentav matnyttigt.
Tål att tuggas på ett tag.
Idisslar fortfarande här.
Hehe. Diggar inlägget. Tänkvärt. Gillar framförallt slutklämmen :)
Charlotte. Ändå en liten invändning från mig. Jag håller med om att alla kristna kyrkor och rörelser har en tradition. En avgörande fråga är dock vad som är den högsta auktoriteten när traditionen och skriften hamnar i konflikt. Sådana konflikter kan uppstå och det gjorde de redan på Jesu tid. I Mark 7 finns ett tydligt exempel på hur Jesus går till rätta med traditionen när den kommit i konflikt med Guds ord. När vi (inom evangelikala kretsar)talar om "Skriften allena" betyder det inte att vi tar bort annat (tradition, förnuft, uppenbarelser, upplevelser m.m.) utan att vi menar att det är "Skriften allena" som är den enda ofelbara rättesnöret som allt annat måste prövas mot. Om man jämställer traditionen och skriften (som du tycks göra) blir det i praktiken så att traditionen hamnar över Bibeln, eftersom den ger den "rätta" tolkningen Bibeln. Är det inte så?
Johanna,
Antar att du kan känna igen dig just i slutklämmen, fast kanske med andra nyanser och graderingar... :-)
P.S. Hur var det i Rom?
Jonas,
Nej, jag skulle inte säga att traditionen står över bibeln. Bibeln ingår i traditionen - men denna är dynamisk och kan omprövas.
Så vad är då högst i "hierarkin"?
Den Helige Ande!
Anden som leder de kristna vidare i varje tid - bort från feltolkningar av bibeln och tomma/snedvridna traditioner.
P.S. Ifall du har lust att göra en dagsutflykt till Halland och se en konstutställning inom kort så är du välkommen. Maila då snarast för mer info!
Både ja och nej. Känner mig ofta både-och och mittemellan snarare än utpräglat "i-den-här-frågan-håller-jag-med-det-här-samfundet".
Jag hade det bra i Rom. Återkommer med foton och kommentarer på bloggen såsmåningom. Sitter och går igenom fotona nu :-)
Aha...
Ser fram emot en reserapport!
I den ortodoxa kyrkan finns det väl överhuvudtaget kvinnor som vigts till diakoner eller präster i modern tid, och någon opinion alls för att det ska vigas kvinnor?!
I grekisk-ortodoxa kyrkan lär det finnas kvinnliga diakoner.
Debatten har förts även där om kvinnliga präster, men tycks vara ganska tyst efter att en kvinna som skrev en del artiklar om det dog.
Skrift och Tradition - En fullständig Motsättning.
http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4332311803766211412&postID=2491473315537018839&page=1&token=1308209531439
Arne Strand.
Skicka en kommentar