måndag 1 juni 2009

Abortmotståndares "moral"?

Läser om att en pro-choice läkare i Kansas, USA har blivit skjuten av en fanatisk motståndare.

På väg till kyrkan.

Han utförde ibland sena aborter, och har anmälts för det, hans klinik har även bombhotats.

Jag kan inte försvara hans agerande eftersom jag inte känner till de enskilda fall det handlar om - kanske var det extrema nödsituationer där detta var det enda möjliga? Men kan heller inte annat än ta avstånd från fanatismen hos antiabort-terroristen i fråga.

Undrar om det var en kristen som höll i pistolen. Innan han/hon gick till sin kyrka. Om inte polisen hann före.

Var finns moralen hos de så kallade moralisterna i detta fall? Är det ok att skjuta en person bara för att man inte håller med honom om allt han gör?

Visst måste det gå att komma fram till en lösning på ett konstruktivt sätt?

***

Uppdatering: läs också denna artikel.

14 kommentarer:

Bitte 1 juni 2009 kl. 18:01  

Naturligtvis är det förfärligt att sånt här sker. Mord kan aldrig ursäktas, och det här är ju ett skrämmande exempel på fanatism.

minutz3 1 juni 2009 kl. 21:48  

Å andra sidan är en mördares rättmätiga straff döden...

Charlotte Thérèse 1 juni 2009 kl. 21:53  

Bitte,

Eller hur...


Minutz,

Men katolska kyrkan tar avstånd från dösstraff. Och säkert också från att fanatiker utdelar dem till höger och vänster efter inskränkt tycke och smak.

Bitte 1 juni 2009 kl. 22:47  

Men minutz3, det där kan du väl ändå inte mena allvar med? Precis som Charlotte Therese säger så tar vår kyrka avstånd från dödsstraff och även från fanatiker som gör sig själv till både bödlar och domare.

minutz3 1 juni 2009 kl. 23:16  

Faktum är att Katolska Kyrkan inte helt och fullt tar avstånd från dödsstraffet... I fallet USA som är en utvecklad stat så förespråkar Kyrkan avskaffande av dödsstraffet, men dödsstraffet är inte i grunden något som strider mot den katolskt kristna tron.

Vatikanen själv har exempelvis haft en bödel, för att verkställa dödsstraff, och som ni säkert vet kan inte Kyrkans lära vara inkonsistent, vilket den inte är heller, varför dödsstraff är en möjlighet inom ramen för de Kyrkan trogna. Om än inte kanske det första alternativet dock väl ett alternativ.

Men till sakfrågan så bör ju en person som bestraffas för mord förmodligen med att sitta i livstid, d.v.s. lika länge som personen ifråga själv har kvar att leva, inte som i Sverige 15 år eller vad "livstid" här är...

...och abort är för övrigt mord enligt Kyrkan, och rent objektivt också för den delen.

Charlotte Thérèse 2 juni 2009 kl. 00:30  

Minutz,

Då får jag rekommendera dig att läsa denna bok som visar hur den ursprungliga kristna pacifismen utvecklades till raka motsatsen:

http://katolskakyrkan.blogspot.com/2009/05/ett-annat-rike-en-ickevaldsteologi.html

Mycket sorgligt.

Men det finns hopp om förnyelse tillbaka till ursprunget även i den frågan.

Bitte 2 juni 2009 kl. 07:31  

minutz3 - så här skriver kyrkans katekes:

Katolska Kyrkans Katekes 1992 (p. 2267) bara att "Om oblodiga medel räcker ... ska myndigheterna hålla sig till sådana medel."

Nya upplagan KKK 1997 samma paragraf: "Kyrkans traditionella lära utesluter inte att man tillgriper dödsstraff under förutsättning att man helt och fullt har identifierat den skyldige och fastställt hans ansvar om detta är den enda möjliga vägen att verksamt försvara mänskligt liv mot en orättmätig angripare."

(Ett citat från Evanglium Vitae -JP2 1995- ger vid handen att sådana fall är så sällsynta att de knappast överhuvudtaget inträffar.)

Så visst - en möjlighet. Men en ytterst sällan använd sådan som du kan se i citaten ovan. En icke önskvärd sådan, dessutom!

Vilket naturligtvis innebär att kyrkan i praktiken tar avstånd från dödsstraffet.

Katolska kyrkan tar givetvis också avstånd från godtyckligt mördande!

Anneli 2 juni 2009 kl. 09:57  

I USA är abortfrågan ständigt aktuell, det kan man förstå med tanke på
att man där rent genrellt tillåter abort betydligt senare än i
Sverige, vilket är intressant, då många abortförespråkare i USA såvitt
ajg förstått använder Sverige som exempel på ett land med liberal
abortlagstiftning.

En en abortläkare har nu mördats, en abortläkare som specialiserat sig på sena aborter, med sena aborter menas i det här fallet aborter efter vecka 24, alltså aborter sent i sjätte månaden.

Aborter på foster som om de fötts naturligt hade klarat sig bra med modern neonatalvård.

Så sent aborterar vi i Sverige möjligtvis efter socialstyrelsens
godkännande. Socialstyrelsen godkänner i stort sett enbart fall där barnet lider av sjukdom eller skada som i princip gör att det är hjärndött eller snudd på.

Jag kan omöjligen acceptera att man mördar någon för att denne gör
något som är kontroversiellt men lagligt, nte att man mördar av andra skäl heller för den delen.

Däremot kan jag förstå att abortfrågan är så infekterad som den är i USA, när man tillåter så sena aborter som man gör. USA är verkligen ett extremernas land.

Sådana sena aborter är vidriga, men alltså lagliga i det moralistiska
USA. Här hemma diskuterar vi om vi skall följa övriga Europa och införa 12 veckor i stället för arton som nu. Vår gräns har ju lett till att kvinnor från övriga Europa åker hit för att abortera.

Men det finns ett problem redan nu, illegala aborter. Vi har fått bort dem i stadiet före 18:e veckan, men de förekommer i senare skeden,långt senare skeden, otäckt sena skeden, tom i åttonde månaden.

Att jag personligen är emot mord på barn oavsett utvecklingsstadium är en annan femma.

Vi måste diskutera de regler vår och andra länders lagar ger för konsekvenser.

Charlotte Thérèse 2 juni 2009 kl. 11:03  

Anneli,

Tack för viktiga synpunkter...

Har något minne av att det är vecka 21 som gäller i USA?

Skulle också gärna se en inskränkning av tiden till 12 v. på sikt. Men tror inte att det är där det kan börja - utan själva roten till varför det alls utförs aborter, och så otroligt många sådana, måste tas itu med. Det har jag skrivit om tidigare - så jag upprepar det inte här.

Och då är detta som du skriver essentiellt:

>Vi måste diskutera de regler vår och andra länders lagar ger för konsekvenser.

Illegala aborter tror jag ingen vill se en ökning av.

Men vem vill att det ska fortsätta som nu med över 30 000 (?) aborter om året? Bara i Sverige.

Något måste göras. Vad gör politikerna? Har inte hört att någon skulle ha gjort något i denna fråga under de senaste åren. Men jag kan ha missat det - så berätta gärna om ni vet någon som tycker att detta är angeläget och verkar aktivt för förändring. Från grunden.

Jag skrev om detta till de politiker som startade hetskampanjen mot påven förut (apropå kondomerna/Afrika) - men fick inget svar. Dåligt!

Bitte 2 juni 2009 kl. 11:48  

Mycket dåligt, Charlotte! Men ganska typiskt=)

Ephraim 3 juni 2009 kl. 13:21  

Eftersom jag bor har i USA och min hustru ar fran Wichita, KS ursprungligen sa maste jag uttrycka mig i den pagaende diskussionen. Faktum ar att hennes bror fortfarande bor i Kansas, likasa hennes farmor och farfar.

Men att nagon skjuter en annan manniska ar alltid fel. Det ar mord. Oavsett vad denne har gjort. Speciellt i en kyrka, for GUds skull. Vilken hjartlos gudlos barbar skjuter nagon i en kyrka.

Angaende dodstraff sa ar det alltid fel pga av att det ar hadande mot Anden. Endast Anden kan styra nagon till bot och andring av sitt liv. Och saleddes om vi plotsligt forkortar dennes liv sa kanske denne inte far tillrackligt med tid att verkligen gora bot. Bot kan inte tvingas fram utan maste skordas fran begivande sjalavard. Det ar ju ocksa anledningen abort ar fel.Vi har ingen ratt att forkorta nagons liv. Gud ar den som avslutar och skapar liv.

Aborter ar fel. Men lagliga i USA. Ingen har dessutom att ta pa sig ratten att doma nagon till doden pa egen hand. Det finns domstolar etc av en anledning.Ortodoxa kyrkan och katolska kyrkan bada anser att bade abort och dodstraff ar fel..sa har i USA lever vi under svara forhallanden dar vi bade dodar foster, och fangar.

Ja suck. Jag forsvarar inte denna abortdoktor, utan ger Gud ratten att doma. Nu sa har denne doktor inte en mojlighet att andra sitt liv, och gora bot for sina synder. Sa lat oss alla be for hans fralsning. Jag tror han behover det.

Charlotte Thérèse 3 juni 2009 kl. 14:34  

Håller med dig, Ephraim.

Gunnar Johansson 3 juni 2009 kl. 18:27  

Alla mord är lika förfärliga illdåd och ska fördömas kraftfullt. Men det vore absurt att skuldbelägga de människor som i vårt land vågar ta sitt ansvar och peka på det faktum att varje abort innebär att en ofött barn dödas. Varje år förnekas mer än 38.000 barn rätten till liv - bara här i Sverige!

Den ständiga diskussionen om gränsen mellan abort och mord (på det ofödda barnet) är egentligen helt onödig. Striden grundar sig i ett gigantiskt självbedrägeri och hyckleri. Det består i att man förvägrar erkänna det ofödda barnet ett människo- och skyddsvärde förrän långt fram i kvinnans graviditet.

Alltför få medborgare i Sverige blundar för fakta och verklighet. Faktum är att förra året avlivades mer än 38.000 barn i moderlivet, enligt Socialstyrelsens officella statistik. Finns något bättre ord för den här företeelsen än samhällssankionerat massmord?

I svensk lag har de aborterade barnen inget skyddsvärde. Det har däremot de läkare och barnmorskor som i skydd av abortlagen har till uppgift att utföra det här systematiska och på det hela taget socialt accepterade dödandet av de allra minsta och försvarslösa ofödda barnen.

Redan från befruktningen av kvinnans ägg har fostret allt genetiskt material som krävs för den fortsatta utvecklingen tilll en ”färdig” människa. Ändå grundar sig abortlagstiftningen på en ständigt omstridd gräns för när det ofödda barnet (fostret) är ”livsdugligt utanför kvinnans kropp.

Den till synes totala avsaknaden av den mest elementära kunskapen i biologi tar sig uttryck i absurda argument och floskler från framför allt feminister, liberaler och vänstersympatisörer. I deras retorik heter det kort och gott: ”Kvinnan ska ha rätt till sin egen kropp” och ”abort är en mänsklig rättighet”.

De här grupperna bortser systematiskt från det faktum att även det ofödda barnet är en egen kropp (som råkar befinna sig i kvinnans livmoder). I motsats till de aborterande kvinnorna har deras ofödda barn ingen mänsklig rättighet att få leva. Hur har det kunnat gå så här snett?

Efter mordet nyligen på en aborterande läkare i USA tog redaktör Håkan Arenius på Dagen upp den frågan på tidningens ledarblogg (http://www.dagen.se/blogg/ledarblogg/2009/06/avskyvart-mord-pa-abortlakare). För honom heter lösningen ”ett lågmält och eftertänksamt samtal”. Han uppmanar således abortkritikerna i vårt land att hålla en låg och försiktig profil.

Då är den naturliga följdfrågan den här: Kommer vi att rädda fler ofödda barn med hjälp av lågmäldhet, eftertänksamhet och ödmjukhet? Har inte den samlade kristenheten, inklusive tidningen Dagen, haft just den här passiva och naiva, för att inte säga fega, attityden i flera decennier nu? Visst är det så. Och ändå ökar antalet aborter för varje år.

De ofödda barnen borde ha det största skydds- och människovärdet hos mänskligheten, och det redan från tillblivelsen. Men så är det inte. Än mer tragiskt är det att så många kristna inte längre kämpar för de ofödda barnens rätt att få födas, utan hellre följer den bekväma och poltiiskt korrekta abortliberala linjen.

Faktum kvarstår: Det är inte abortmotståndarna som dödar de ofödda barnen. Därför är det helt absurt att kräva att det är de som ska visa omvärlden ”lågmäldhet, eftertänksamhet och ödmjukhet”. Det kravet ska ställas främst på dem försvarar den rådande abortpraxisen i vårt land.

Charlotte Thérèse 3 juni 2009 kl. 18:39  

Gunnar,

Jag vet inte riktigt vem du vill nå med ditt inlägg. Det riktar sig inte så vitt jag kan se till det jag har skrivit, eller till de övriga kommentarerna här.

För här har ingen skuldbelagt dem som talar klarspråk om aborter.

Vad gäller sättet att bemöta dem som har en annan åsikt så kan man ju om möjligt försöka välja sina ord om man vill att budskapet ska nå fram och inte förkastas på en gång. Det kan vara svårt i heta frågor - men värt ett försök.

Jag tror inte på ett aggressivt abortmotstånd från kristnas håll - då blir det snart som i USA.

Däremot tror jag på en fortsatt offentlig debatt i ämnet - i tid och otid. Och brev till politiker. Etc, etc. Tills det blir en markant förbättring.

Tack för tipset om artikeln!

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP