söndag 22 mars 2009

Annika Spalde gästbloggar om en avrustningsaktion

Natten till idag gick jag, Martin Smedjeback och Pelle Strindlund in på Saabs område i Linköping. Avsikten var att hamra på ett eller flera Jas-plan som tillverkas där, för att påbörja avrustningen av det. På detta sätt ville vi förhindra exporten av plan till Sydafrika, där biskop Tutu och andra arbetar för att riva upp Jas-affären, och till Thailand, där militären planerar att använda planen i landets väpnade konflikt. Inne i flyghangaren greps vi av polis.

Vad har lett mig fram till ett deltagande i en aktion som kan ge mig fängelsestraff och ett stort skadestånd?

Sverige har haft rykte om sig att vara ett neutralt land som verkar för fred och mänskliga rättigheter. Vårt medlemskap i EU, som rör sig mer och mer mot att bli en militärallians, har väl något förändrat denna bild. Men det är något annat som ofta chockar utlänningar och som färgar deras bild av Sverige när de hör talas om den: vår export av vapen till länder över hela världen. Sedan år 2001 har exporten fyrdubblats. Vi säljer vapen och annan krigsmateriel till över sextio länder. Några av dessa länder är diktaturer, som Bahrain och Förenade Arabemiraten. Några leds av regimer som grovt kränker mänskliga rättigheter, som Tunisien och Saudiarabien. Andra är involverade i krig, som USA och Storbritannien.

För oss som växt upp i Sverige är det här med vapen och krig något tämligen abstrakt. Vi är privilegierade som kan leva med en distans till de liv- eller död-val som människor i krigszoner hela tiden ställs inför. Vi kan resonera kring dessa frågor, de kräver inte akuta svar eller ingripanden – så känns det i alla fall. Vi lever med en föreställning om att positiv social förändring kan ske utan att det behöver innebära lidande, obehag eller konflikt. Innanför dessa våra privilegiers ramar, och endast inom dem, blir det rimligt att tänka att lobbying och insändarskrivande är en bra och tillräcklig respons på krig och på vårt lands bidrag till våldet.

Jag tror att detta att vara kristen bland annat handlar om att avsäga sig privilegier. Det handlar om verklig solidaritet med förtryckta och lidande människor, något som Jesus visade genom sitt liv. Kanske betyder det, i fallet med vapen som säljs till krig och till instabila regioner, att öppna sig för den moraliska insikten att detta är något angeläget, något brådskande. Min tro manar mig till handling. Jesusefterföljelse kan innebära risker.

En vän till mig, Joel Kilgour från Minnesota, USA, deltog för ett par år sedan i en fredsvandring som vi inom Kristna fredsrörelsen hade arrangerat, från Örebro till Bofors i Karlskoga. En kväll, då vi kommit fram till den stuga där vi skulle övernatta, höll Joel en reflektion som jag har tänkt på många gånger sedan dess.

"Det finns en bred vit linje målad tvärsöver ingången till Fort Benning, en stor amerikansk militärbas i delstaten Georgia. Varje år samlas tusentals människor för att protestera mot att USA här tränar soldater från Central- och Sydamerika. Tiotusentals latinamerikanska soldater har stridstränats på basen. De som har utexaminerats har blivit några av de allra värsta förbrytarna mot mänskliga rättigheter och har kopplats till massakrer på ursprungsbefolkningen i byar, våldtäkter och tortyr, mord av fackföreningsledare och våldsamma kupper mot demokratiskt valda regeringar. Under de årliga protesterna mot denna tortyrträningsakademi samlas de flesta utanför basen. Den linje som målats över vägen är en tydlig signal från USAs militär: det finns gränser för vår tolerans av er protest. Aktivister som korsar linjen på vägen åtalas och många får en fängelsedom på sex månader. Trots detta så går varje år många människor över linjen.

För de fattiga i Latinamerika så finner ’linjen’ dem. Dagligen måste de bestämma sig för om de skall följa sina samveten och utstå hårda konsekvenser. I USA, som är källan till så mycket av detta våld, måste de privilegierade aktivt söka upp denna linje. Vi behöver pressa gränserna för ’anständigheten’, sätta våra kroppar i vägen och säga NEJ till tortyr i våra namn. En svagare reaktion skulle betyda att vi misslyckats med att se det fruktansvärda lidande som drabbar människor.”

Joel bad oss att fundera över vilka linjer som vårt samhälle drar upp; ett samhälle som får fördelar av globala konflikter och tjänar på exploateringen av de fattiga. Vilka är de linjer som vi behöver söka upp?

”Det är inte nog för oss att vänta på att linjerna skall finna oss vid vår ytterdörr. Vi behöver aktivt ta tag i dem – lägga undan anständighet och snällhet, för att istället konfrontera och stoppa vapenhandel, globala orättvisor och ekologisk förstörelse.”

Att lokalisera ett vapenföretag, ta sig in där och påbörja avrustningen av ett vapen avsett för export – det är för mig ett sätt att ta min kristna kallelse på allvar, i solidaritet med nutida och framtida offer för svenska vapen. Jag kan leva ett helt liv i Sverige utan att någonsin behöva befatta mig med vår försäljning av vapen. Denna orättvisa kommer inte att söka upp mig. Jag måste söka upp den.

Annika Spalde

12 kommentarer:

Anonym 22 mars 2009 kl. 22:55  

Den som alltid levt i fred och frihet kanske tror att dessa är eviga fenomen?

Varför inte fråga alla de som lämnat krig och diktatur, om de tror att bankandet på några Jas-plan är rätt medicin?

Själv skulle jag ställa mig på Budapests gator om Sovjetiska strisvagnar rullade in, igen - inte sjungande "we shall overcome". Ett Jas-plan skulle då vara varmt välkommet!

Det är inte förekomsten av vapenexport som skapar diktaturer och krig...

Charlotte Thérèse 22 mars 2009 kl. 23:02  

Tror vi alla vet att fred och frihet är sällsynt. Och skört. Inget att ta för givet. Utan tacka för som en stor gåva.

Jag vill gärna höra vad de som har upplevt krig ser för lösningar på problemen.

Själv tycker jag mig se att våld bara leder till ännu mer våld - det blir en ond spiral som är svår att bryta.

Så hur gör man för att uppnå varaktig och verklig fred?

Reflektera gärna över det här, du och alla som har tankar om det.

Det där med orsak - verkan är viktigt även här.

Om det inte tillverkas och exporteras vapen och än värre saker som kan förstöra hela världen om det vill sig illa, så kan oenighet/bråk/makthunger inte få såna förödande effekter.

Finns inte A så får B helt andra proportioner.

Anonym 22 mars 2009 kl. 23:08  

Hmmm,

För att ta ett färskt exempel: vad fick slut på kriget i Bosnien?

EUs pladder, eller USAs rytande av stridsplan?

Eller, behövs det fler, eller färre FN-trupper i världen?

När i världshistorien fanns inte vapen?

Sympatiskt med visioner, men tyvärr lever vi i den värld som korsfäste Kristus.

Charlotte Thérèse 22 mars 2009 kl. 23:19  

Han som var så besvärlig att han sa: "vänd andra kinden till".

Och "älska dina fiender".

Om inte vi som vill följa honom är bättre än den värld som korsfäste honom, var ska det då sluta...?

Tror inte vi måste följa hatets spiral. Det är ett fritt val.

Tänker på USA's "krig mot terrorismen" - som ledde till en fruktansvärd situation och verkligen visade att våld inte rättfärdigar ännu mer våld. (Nye presidenten verkar fredligare.)

Israel/Gaza är ett annat exempel.

Ska det aldrig ta slut?

HUR ska det ta slut?

Anonym 22 mars 2009 kl. 23:38  

Det tar aldrig slut. Människan är sådan. Fråga alla som misshandlats av den de en gång älskade... Vi behöver inte ta stormaktspolitik som exempel - våldet finns i grannhuset!

Tolkar du "vända andra kinden till" som att människor inte får använda våld för att försvara sig, eller för att begränsa våldet? Ska t.ex. polis enbart prata kriminella till rätta?

Israel/Gaza och USAs krig mot terrorismen är två oerhört komplexa problem som oundvikligen hamnar i diket, eftersom fakta blandats ihop med lögner under lång tid.

Någon som längre kan redogöra för Palestinafrågans grundorsak? Eller vad som triggade USAs krig mot terrorism? Om Clinton hade använt våld mot de personer som tidigare försökt spränga WTC, så hade den våldsspiral du talar om kunnat undvikas.

Se gärna filmen Valkyria - ett exempel på misslyckat våld som kunde ha räddat världen!

Charlotte Thérèse 22 mars 2009 kl. 23:57  

Tror jag har mer frågor än svar i fråga om det här.

Jag ser vad som inte funkar. Och undrar vad som är en bättre lösning.

Efterlyser något som inte bara motar bort ett symptom (våld) en kort tid - innan det blossar upp igen - på samma platser - och ständigt nya.

Jag har svårt att se att det som orsakar något samtidigt skulle vara lösningen på det. Det är inte logiskt. Och historien tycks också visa det gång på gång...

Charlotte Thérèse 23 mars 2009 kl. 19:46  

Det här kändes som något av ett svar:

http://www.catholicnewsagency.com/new.php?n=15448

Anonym 24 mars 2009 kl. 14:33  

För snart ett år sedan skrev jag ett inlägg, i stil med den artikel du refererar till.

Kristus är det enda som kan rädda mänskligheten - ja, jag vet det!

Men, innan dess; så har 200,000 till 300,000 människor dött i Darfur, framför våra ögon. Våldet i Darfur skulle kunna upphöra på mindre än 48 timmar!

Inte genom pladder, utan enbart med ett massivt militärt ingripande.

Jag är ingen varm anhängare av våld, tvärtom. Men, en tidig och begränsad insats är ibland det minst onda av tillgängliga alternativ.

Att banka på Jas-plan är bara barnsligt och löjligt. Bli FN-soldater istället!

Anonym 24 mars 2009 kl. 21:51  

Bli FN-sodlat istället.. som Rambo. *suck*

Heja Annika!

Charlotte Thérèse 24 mars 2009 kl. 21:58  

Zoltan,

Du skrev tidigare att människan är sådan - att det alltid kommer att vara så.

Men det stämmer inte.

Det finns helt fredliga kulturer.

Och jag har läst om att barn måste lära sig att bli våldsamma, de är inte det av naturen (läste om det i Annikas senaste bok förresten - recension kommer).

Så jag är och förblir nog pacifistiskt lagd - kan helt enkelt inte tro att våld är en lösning.

Stoppar man en massaker genom lika hemskt våld händer snart samma sak igen - antingen på samma plats eller någon annanstans.

Tänk om FN kunde skapa fred genom enbart fredliga metoder. Undrar om de ens har testat? Det skulle jag gärna medverka till.

Maja,

:-)

Anonym 24 mars 2009 kl. 22:42  

"Det finns helt fredliga kulturer"

Jaså? Isolerade ursprungsstammar i Amazonas regnskogar är väl ett ganska långsökt exempel - finns det några civilisationsbyggande exempel?

"Stoppar man en massaker genom lika hemskt våld..." Din värdering. Så att knäppa Adolf Hitler vore samma massaker som den han själv sedan orkestrerade?

"Tänk om FN kunde skapa fred genom enbart fredliga metoder." Ja, tänk om! Prova att maila till Robert Mugabe, Omar Bashir, Kim Jong Il etc...

Maja,

Min familj upplevde andra världskriget in på bara skinnet, delar av släkten hamnade i Gulag, min mor fick som barn titta på hur tyskarna avrättade grannbyn (efter lottdragning om vilken by som skulle avrättas) etc.

Fred och frihet måste försvaras i denna värld - och dårar låter sig bara stoppas av våld, både på Drottninggatan och i presidentpalats.

Häpnadsväckande och skrämmande naivitet!

Over and out,
Rambo

Charlotte Thérèse 25 mars 2009 kl. 16:17  

Zoltan,

Ja, kanske särskilt de kulturer vi kallar "underutvecklade" - men som står långt högre moraliskt än krigförande länder (enligt min mening).

Undrar om det inte också stod något om matriarkat. Kan minnas fel.

Tror du skulle ha utbyte av boken faktiskt - du kan väl ge den ett försök?

"Ett annat rike - En ickevåldsteologi" - av Annika Spalde.

Det går inte att sammanfatta det kort - men jag tycker att hon uttrycker saker bra (har läst ungefär halva nu).

Varför skulle man behöva döda dem som dödar?

I civiliserade samhällen dödar man inte galningar - utan man för dem till säkert förvar - där de antingen får vård eller långa fängelsestraff, beroende på situationen.

Att t.ex. bomba en hel nation för att eventuellt komma åt en farlig individ som finns i landet. Nej, det är något väldigt fel i det tänkandet.

Och jag menar inte just dig - utan alla som resonerar åt det våldsinriktade hållet.

Och jag skriver det med all respekt för vad din familj har råkat ut för. Det rörde mig till tårar. Det är just sånt som inte borde få hända.

Men svåra/orättfärdiga situationer måste lösas på fredliga sätt för att få en varaktig effekt. Tror jag.

Vet inte om Annika och de övriga som var med om aktionen har släppts från polisstationen än. Men hoppas att hon också vill kommentera det du har skrivit när hon tittar in här.

Bloggregister

bloggping Bloggtoppen.se Photography Art Blogs - BlogCatalog Blog Directory Top Religion bloggar Blog Flux Directory Religion Blogglista.se Add to Technorati Favorites Reggad på Commo.se Filosofi/Religion
eXTReMe Tracker
Creeper

Bloggheader

Copyright, bild: Charlotte Thérèse

Senaste inlägg

Kristen webbring

  © Blogger template Fishing by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP